Citat:
Ursprungligen postat av
HalHandyman
Jag tror båda plötsligt insåg att de håller på med moms och skatter, förstod att deras liv var meningslöst och tog med sig sina dåliga gener in i evigheten
Han docent och snart mycket ung professon, ledande expert inom sitt område, många publicerade artiklar och ofta huvudföreläsare. Hon mycket duktig inom sitt område, något av expert där med. Båda plikttrogna, väluppfostrade och artiga. Antagligen lysande tidigare skolprestationer - kanske 5,0 i betyg som det hette då. Rakt in på juridikum där han disputerar. Villa med pool, bilar och två döttrar med önskvärda tre års mellanrum.
En exemplarisk familjeidyll.
Som plötsligt grusas av skolproblem - döttrarna orkar inte delta i undervisningen. De får anpassad studiegång, ämnen väljs bort, inga fullständiga slutbetyg. Till slut hemundervisning där föräldrarna går ner i arbetstid och är hemma för att hjälpa döttrarna med tillvaror och den kroniska tröttheten. Ingenstans någon hjälp eller bot att få. Döttrarna kommer aldrig bli akademiker eller ens komma i närheten av föräldrarnas karriärer.
Klassresan uppåt eller att hålla kvar sin nivå är slut - nu kan det bara gå utför.
Döttrarna kanske bara har långtidssjukskrivning och sjukpension framför sig, kanske inte heller kommer kunna skaffa egna barn med sin kroniska trötthet. De kommer kanske ligga samhället till last och parasitera på det offentligas skattepengar redan från sin artonårsdag.
Varför ska föräldrarna kämpa vidare när deras avkomma kommer att nå en klassrese-mässig botten?
Föräldrarna har kanske känt en antipati mot folk som inte sköter sig och själva deltar i sin försörjning.
Nu har de själva satt två sådana personer till världen och det kan de helt enkelt inte acceptera.
Detta är inte åsikter och synsätt som jag delar, men jag har bekanta som uttrycker just så här.
Kan dessa bekanta lufta sådana åsikter, kan kanske Bjärreds föräldrarna varit lika snett ute?