Citat:
Ursprungligen postat av
charkoal
Varför påtalas det ideligen om status och högpresterande? Är det något fult eller är det bara klassisk avundsjuka som lyser igenom?
Jag tror du har svårt med empati och att sätta dig in någon annans liv. Du vet ju inte hur denna familjen mådde. Hån mot de... nä du de gjorde inte detta för egen vinning ty ingen lever längre. Många håller sina hundar levande av ren egoism när de borde avlivas. Kanske kanske får vi aktiv dödshjälp i framtiden.
Se där. En av förespråkarna för i tråden. Ni som nu undrar om vi kan skilja på empati och sympati. Det kan vi, eller jag, i alla fall.
Visst har vi "aktiv dödshjälp" för djur. Även det lite bisarrt om du frågar mig. Man avgör om det är värt kostnaden att behålla ett djur. Här värderade föräldrarna om det var värt mödan att hålla liv i barnen. Tydligen inte.
Jag tror att föräldrarna plågat barnen så att de blev sjuka, tills jag sett en diagnos. Jag har arbetat tillsammans med knasbollar och har sett dubbelansikten flera gånger, särskilt i det offentliga. Treviig mot dem som anses vara viktiga, avskyvärd och förtryckande mot sådana som inte kan försvara sig eller anses utgöra ett hot.
Om vi drar det dit. Var barnens existens ett hot mot föräldrarnas... lycka? Tydligen!
Även sjuka kan vara lyckliga, med rätt stöd. Små stunder av lycka. Så mycket värt. Den som lider av värk 24 h är i regel döende och då förkortar man lidandet med morfin. Sett något sånt i dödshuset?