Hur mycket kan en polis eller en polischef ta reda på om en person han är nyfiken på?

Svårt att veta var tråden ska placeras, får gärna flyttas om man hittar en bättre plats.

Om en polis eller en polischef är nyfiken på en person som inte är straffat på nåt sätt och därför inte finns i brottsregistret, hur mycket annat kan polisen ta reda om en sån person i övrigt? En person som inte finns med i brottsregistret men som polisen är nyfiken på?

Inte mer än någon annan.

Exakt lika mycket som du kan ta reda på om han. Såvida du kan hans namn och/eller personnummer.

Det finns andra register än BR som poliser kan slå i. Misstankeregistret, allmänna spaningsregistret och register över efterlysta personer bland annat. Dessutom finns ju alla "öppna" uppgifter smidigt samlade i integrerade gränssnitt, och dom innehåller släktband, vårdnadshavare/partner, vilka fordon som finns registrerade på personen, om fordonen är skattade/besiktigade, taxeringsuppgifter, resehandlingar och passfoto m.m. m.m.

Det ska dock sägas att om en polis slår på någon som han/hon inte har anledning att slå på i tjänsten, gör han/hon sig skyldig till tjänstefel och/eller dataintrång och riskerar disciplinåtgärder eller åtal.

Vi pratar om en person som lever ett så lugnt liv att hon aldrig varit föremål för misstanke, efterlysning spaning. Det andra med släktband och liknande finns ju offentligt och kan vem som helst ta reda på?

Men om en polis slår på någon utan att ha anledning till det skulle väl aldrig upptäckas? Jag menar vem skulle komma på tanken att just den polisen är nyfiken på just den personen och därför skulle kolla upp om polisen slagit på den personens namn eller personnummer.

Nja, du kan väl t.ex. inte plocka fram passfoto på vem som helst hur som helst? Men jag kan ha fel.

Det görs "stickkontroller" på slagningar, och sannolikt flaggas vissa sökningar automatiskt för kontroll, t.ex. slagningar på eget personnummer eller på kända personer. Men i övrigt lär sannolikheten att åka fast minimal, ja. Alla slagningar lagras ju dock (vet ej hur länge) så själv skulle jag undvika att slå på folk av ren nyfikenhet om det inte var väldigt viktigt för mig.

De system som polisen har som innehåller känsliga uppgifter loggar. Som någon nämnde innan så får inte polis slå i de systemen av nyfikenhet.

Vill jag däremot ta reda på vad du tjänar och vad du deklarerade kan jag beställa en taxeringskalender som är offentlig handling.

Låt säga att du gör en slagning på mig av någon anledning och åker fast i en stickkontroll; kan du 'komma undan' genom en vit lögn i stil med att du trodde eller hade en aning om att jag skulle kunna ha upplysningar i nåt ärende?

Om du förstår frågan?!

Jag vet inte. Antagligen måste man ha en hållbar förklaring, men man gör ju så många slagningar varje dag att man omöjligt kan förväntas hålla reda på varför man gjorde alla. Det är nog rätt svårt att bevisa att någon gjort en olovlig slagning, om det inte går att visa att man har en rent privat relation till personen. Om man däremot har en privat relation till personen, ligger man nog å andra sidan rätt pyrt till om man inte har en bra förklaring. Bevisbördan ligger ju dock som alltid på den som anklagar.

Mitt intryck är att de fall där någon åkt fast för dataintrång, handlar om fall där de slagit på sig själva, sina nära anhöriga, sin exfrus nya sambo, och liknande fall. Jag tror också att det oftast handlar om fall där den som "blivit slagen på" fått reda på detta och själv anmält polisen i fråga.

Kan du säga något om dessa två register?

Oavsett behörighet kommer polishövdingen lämna spår efter sig i loggarna och det kan blir problem att förklara varför man måste kolla på grannen.

I misstankeregistret hamnar man om man är registrerad som minst skäligen misstänkt för ett brott i en förundersökning. Läggs förundersökningen ner och misstanken avskrivs (eller frias man i domstol) så gallras man från registret. Döms man för brottet hamnar man istället i BR och/eller KVR, och gallras även då ur misstankeregistret.

ASP:en är mycket känsligare, eftersom det innehåller allehanda information från underrättelserapporter som skickas in av poliser (främst i yttre tjänst), och som sedan bearbetas. Det kan innehålla information även om personer som inte är skäligen misstänkta, utan det räcker att de "kan misstänkas" för brott (den lägsta misstankegraden, ett snäpp under "skäligen"). Även personer som inte är misstänkta för brott, men som t.ex. befinner sig i samma umgänge som kriminella får registreras. Finns gott om info om du googlar. Styrs av lagen om polisens allmänna spaningsregister: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100362.htm

Edit: Kan lägga till att misstankeregistret i princip bara innehåller information om misstanken och vilken förundersökning det rör sig om, medan ASP:en innehåller allehanda uppgifter som anses vara relevanta spaningsuppslag.