Anmäla kiropraktorn eller vara glad för att jag blev frisk ändå?

Hej!

Jag postar detta under medicin och hälsa men frågeställningen hör kanske hemma på juridik?

Här kommer i alla fall lite wall of text och jag är mest nyfiken på vad jag kan och bör göra. Även lite hjälp till andra som fastnat i långvårdens helvete:

I början av februari förra året spelade jag volleyboll, kastade mig efter bollen och sträckte säkert hela kroppen men just då kändes det inte något alls. Dagen därpå kände jag något bak i ländryggen men ingen smärta eller så. En vecka senare hade jag ont. Riktigt ont.

Jag kunde inte gå eller stå mer än 3 minuter utan att smärtan kom tillbaka och jag fick endast smärtlindring av att sitta ner.

Jag bokade direkt ett möte via min vårdcentral med en sjukgymnast som rykte på axlarna och sa att hon inte hade en aning men att jag skulle prova någon övning. Jag strutdade helt i detta då det inte kändes seriöst alls.

Dock rekommenderade tre vänner/kollegor omedelbart den lokala kiropraktorn. Han har fått utmärkelse som årets företagare i kommunen och jag fick genast en tid (500 kr/gång). Han var mycket seriös, fräscha lokaler och pratade på ett vis så man fick förtroende för honom även om det handlade om muskelfästen eller liknande som man egentligen inte hade en aning om.
Han sa att han direkt kunde konstatera att lederna kring mitt bäcken-ben var inflammerade. Jag fick lite tips om övningar och han lovade att detta skulle vara "läkt" inom loppet av några veckor.

Jag besökte honom två gånger till (500 kr/gång) inom de tre närmsta veckorna. Även om jag inte kände att något blev bättre konstaterade han att det blivit mycket bättre. Han var väldigt pigg på att boka in nya möten.
Till saken hörde att jag hade bokat in en resa med min familj i mitten av mars och han tyckte att jag skulle ha nästa möte direkt efter min resa.

Resan var en mardröm och jag hade, som tidigare, så jävla ont. Fick uppsöka läkare på plats och fick kortisonsprutor vilket gjorde saken lite bättre. Men det blev mest sitta vid poolen. Fortfarande jävligt ont.

Väl hemma åkte jag direkt till lokala närmsta akut, där de konstaterade att jag skulle få vänta till sist med mitt besvär men att de registrerade mitt besök och att jag skulle uppsöka akutläkaren i min kommun på måndagen.

Väl där gjorde jag detta. Fick sitta och vänta ganska länge på doktorn och när jag kom in i rummet kunde doktorn se "att jag inte hade speciellt ont" och hon vägrade sjukskriva mig.
Eftersom jag är den dumma typen som går med förkylning till jobbet och aldrig är sjuk hemma fick jag ett utbrott på läkaren. (Är väl hemma i snitt 1 dag/år av sjukdom) och bad henne kolla i min journal.
Tror även jag började gråta. I vilket fall ändrade hon sig helt och bokade in en röntgen-tid till mig.

Röntgen skjuts till framtiden pga att någon där vabbar och mitt liv är fortfarande ett helvete. Besöker läkare ett par gånger och får smärtsillande - men deras bemötande är otroligt drygt och nedvärderande. Ändå kämpar jag mig genom mitt nya jobb (jag kan ju för fan inte vara sjukskriven om jag har ett nytt jobb så jag tar mig dit innan min sjukskrivningstid på två veckor är över) men har världens bästa kollegor som verkligen täcker upp för mig då mitt jobb ändå kräver lite mobilitet.

I stormarknaden vet jag vart alla sittplatser finns då jag, som tidigare sagt, inte klarar av att stå upp en längre stund. Att gå ut med soporna är helvetet på jorden. Mailar kiropraktorn som hintar om att jag fortfarande har smärta pga att jag inte fortsatt min behandling hos honom.

En kollega, som var på semester när jag hade det som värst, säger att jag ska träffa den lokala naprapaten istället. Han har mycket sämre tillgänglighet men lyckas till slut få till ett möte med honom två dagar innan min röntgen.

Symptomen är samma som när jag var hos kiropraktorn. Naprapaten känns osäkrare. Han har ingen fint kontor i stan (men tar 500 kr/gång) utan mera av en hemmaklinik. Han verkar mycket osäkrare än kiropraktorn, men skrattar åt "inflammationen i lederna runt bäckenbenet" (som kiropraktorn sagt).
Han säger istället att jag har fått spondylolistes och om det inte skulle vara det lovar han att han ska äta upp sin jägarhatt. Han skriver upp ordet på en liten post-it-lapp och säger att jag ska be röntgen-sköterskan kolla kring det det området(?) när denne röntgar.

Jag åker till röntgen och röntgar mig. Ringer till dem varje dag i två veckor för att få resultat men det tar tid. Hinner även besöka samma sjukgymnast (för starkare panodil(för vad fan ska jag göra med denna smärta???)) och när jag berättar om mina smärt-teorier verkar hon tro mer på kiropraktorn än naprapaten.

När jag väl får svaret är det spondylolites. Spondylolistes innebär att kotorna har glidit. Dessutom har jag en fraktur på ryggraden.
Min doktor ringer mig och beklagar, men vill inte skriva ut mer smärtlindring (jag har gått på lättare receptbelagd smärtlindring) med risk för jag kan bli beroende, då detta aldrig kommer kunna bli bra enligt henne. Jag måste helt enkelt lära mig att leva med smärtan. Jag begär en remiss till ortopeden, trots att hon råder mig att inte gå vidare dit (?).

Jag kontaktar återigen naprapaten nu när jag har röntgen-protokollet och han verkar mycket tystlåten i den mailkontakt vi har. Blir lite orolig att det är kört för mig.

När jag träffar honom igen är det i slutet av maj/början av juni. Han skrattar och säger att det här är minsann inga problem - allt jag ska göra är att skaffa mig en pall och sen sitta lite bättre. Jag måste lära mig att sitta på mina kotor.
Trots att jag har svårt för att svanka prövar jag detta - och sen tror jag det var i mitten av juni jag kände ordentlig smärta i ländryggen senast.
Dessutom hade naprapaten mer av inställningen att jag ska boka nästa besök när jag kände för det.

Eftersom jag begärde remiss till röntgen fick jag en magnetröntgen i september. Och sen beskedet av den i oktober. Eftersom jag nu är smärtfri gjorde de inget, men ryggen var i dåligt skick - men de sa att man inte ska stirra sig blind på det.


I dag kan jag röra mig utan några problem alls. Det är helt otroligt. Det är också helt otroligt hur illa den allmänna vården fungerar. Jag hade tur som träffade på naprapaten, men också otur som träffade på lycksökare som kiropraktorn.

Men.

Bör jag skriva till kiropraktorn och begära pengarna tillbaka? En av dem som tipsade mig om honom hade också haft "inflammation i lederna runt bäckenbenet". Det lät nästan som en liten standarddiagnos för att kunna mjölka ut lite pengar.

Har kiropraktorn några skyldigheter? Han driver ju en privatklinik som inte subventioneras av min kommun.

Går det att bevisa att kiropraktorn haft fel?

Eller ska jag helt enkelt inte bråka (som jag gjort med så många andra) och bara vara glad för att jag kan gå normalt igen? Det är en liten ort jag bor på.

Allmänt problem att folk tror på läkare och liknande som om de magiker som kan allt.
Också ett allmänt problem att läkare trivs väldigt bra med denna bild
Samt att de aldrig erkänner fel eller säger till när de inte har en aning.

Även när de helt saknar kompetens för att avgöra vissa saker så försöker de ge en front av att vara tvärsäker.
Sällan får man svaret "Jag har inte en aning" från en läkare även om detta många gånger är fallet.

Jag instämmer.
Man ska alltid försöka att få flera olika läkares åsikter...

Kiropraktorer är inte läkare eller någon form av hälsovårdsutövare, skulle du anmäla din massör om hon gav dig felaktiga hälsoråd?
Tycker att du ska ringa och klaga ändå eftersom kiropraktorer är en bluff, men du kan inte göra så mycket juridiskt.

Så skönt när man kommer till slutet på ditt inlägg och man får reda på att den eländiga smärtan är väck.
Bra jobbat!

Personligen skulle jag nog känna mig så nöjd att jag fungerade igen att det inte vore värt att kontakta kiropraktorn. Å andra sidan skulle det ju inte skada om han fick feedback.

Du skulle ju kunna skriva ett mail eller brev som liknar detta inlägg. Pengarna tillbaka blir nofg svårt för man har ju ändå köpt en tjänst även om man i efterhand befarar att det var någon form av bogus/hittepå.

Så sant. Men står man där och har ont finns det sällan någon annan utväg. Tyvärr


Jo. Precis.


Kiropraktor och naprapat tillhör samma skola. De gick skilda vägar för 100 år sedan typ och det finns säkert en bitter fejd där mellan. Dock hjälpte naprapaten mig och även om det var något som "gick över av sig själv" (även om jag tror naprapaten gav mig rätt gymnastik för ändamålet) kunde ju naprapaten ställa en helt korrekt diagnos som kiropraktor, sjukgymnast och allmänläkare inte kunde.


Tack. Känns otroligt skönt att kunna leva igen.
Men när man väl är där i smärtan har man ju ingen aning om när eller i fall den kommer försvinna....
Jo. Han har ju bra recensioner på sin FB-sida men har stött på andra privat som hävdar att han är en bluff.

Kiropraktik är kvacksalveri. Är du född igår?

https://youtu.be/yIbowYeMWkQ

Så, vem tycker du att man skall vända sig till vid allvarligt sjukdom eller kroppsskada, som kräver kvalificerad medicnsk utredning och behandling? Apprppå TS problem så borde hen sökt läkare omgående och inte valt att anlita en kvacksalvare aka kiropraktor.

I detta fall saknar det nog betydelse huruvida det är en läkare. Kiropraktiker eller naprapat som hade rätt.

Det är nog snarare personberoende. En av dem hade erfarenhet och mer kunskap om just detta.
Han hade förmodligen sett exakt detta flera gånger tidigare.

Och därav problemet jag nämner ovan. De som inte hade en aning borde ha sagt just detta.

Har haft lite samma historia (dock inte alls lika farlig).

Gick till kiropraktorn först 2-3 ggr men tröttnade på att betala 500kr för en kvart och lite knackningar så testade en naprapat istället 500kr för 45 min behandling ink. knäckningar och genomgång av övningar. Räckte med ett besök.

Går btw aldrig till allmänvård när det gäller muskler, leder etc.

En läkare så klart. Eller någon med lång erfarenhet av liknande problem.
Det betyder inte att jag tycker att man okritiskt ska tro på varenda ord läkaren säger som om han vore en trollkarl.

En oerfaren läkare eller en läkare utan erfarenhet i det specifika ämnet kanske inte har djupare kunskaper än vad du själv skulle kunna läsa in på 2-3timmar.
Hans kunskaper kanske bara är allmänmedicinska kunskaper vilket visserligen gör att han kan har bättre förutsättningar att gissa bra.
Men hans spetskunskaper i det specifika fallet kanske bara är 5sidor i en bok han läste 3år tidigare.

Be en läkare utan spetskunskap i ämnet förklara senaste rönen och senast kända mekanismer bakom orsakerna till t.ex Alzheimer, ALS eller hur man bäst rehabiliterar en halseneruptur.
Om de är ärliga säger de att de inte vet, eftersom de inte jobbar med detta.

Jag gick ju allra först till vårdcentralen som skickade mig till en sjukgymnast/fysioterapeut. Hon i sin tur ryckte på sina axlar och verkade totalt ointresserad av lösa mina problem. Slängde på mig en övning som kanske skulle hjälpa.

Kiropraktorn i sin tur verkade otroligt seriös. Han hittade genast "felet" och matade på med knick mot mitt skelett och hans "diagnos" lät rimlig. Dessutom - tre oberoende av varandra vänner och kollegor rekommenderade honom så fort jag nämnt min smärta i ryggen. Hur ska man veta då att man blivit lurad?

Jag var självklart väldigt skeptiskt till naprapaten också men gick för min kollega tjatade så. Han löste problemet.

Aldrig innan har jag haft erfarenhet av vare sig kiropraktor eller naprapat och väl på besök "knäckte" båda, oberoende av diagnos, samma ställen på min kropp. Så det är nog samma och har säkert med erfarenhet att göra.