Citat:
Ursprungligen postat av
Goran2012
Om man summerar många faktorer så kan de gemensamt bli övermäktiga för vem som helst.
Ponera att det hände den äldsta flickan något i skolan i Göteborg. Något traumatiskt. Blev hon antastad av en lärare eller klassens pojkar ex. Samtidigt som detta sker får pappan en ny tjänst i Lund så de lämnar ”skitet” bakom sig och börjar på ”nytt” i Skåne. Först leker livet, barnen spelar fotboll och pappan engagerar sig i det. Men så får äldsta flickan Borrelia och efter det ploppar nya sjukdomar upp. Sjukdomar som kan legat latenta som dyker upp när kroppen är svag. Flickan får hemundervisning. Men så får mamman cancer. Hon genomgår behandling och de tror hon är frisk. Men så blir den lilla tjejen också sjuk. Värre och värre. Mamman får tillbaka cancern och de ansöker om personlig assistans för barnen (som också bara blir sämre och sämre. De får avslag. De ansöker om annan hjälp via LSS men får avslag. Någon gång under hösten får mamman beskedet att cancern inte går att bota. Samtidigt har pappan fått en djup depression pga hela situationen. Ekonomin är lidande pga att mamman har varit sjukskriven länge och för att barnens och mammans sjukdomar har krävt stora utgifter (kanske har de betalat stora summor för att få hjälp utomlands?). Lånen är stora och inkomsterna små. De står på ruinens kant. Precis innan jul får de veta att skolan kommer dra in all specialundervisning pga skolans minus i budgeten. Mamman är veckor från döden och har svåra smärtor. Barnen fysiskt sjuka och i svår depression över mammans öde. Pappan lika så.
Sen så finns det flera olika slut till denna möjliga tes.
1. Mamman och pappan tar det gemensamma beslutet att avsluta lidandet i lugn och ro ihop. Mamman och barnen tar mediciner för att somna in. Pappan följer dem in i sista vilan vid liv för att kunna se till att de verkligen är döda innan han själv följer efter genom hängning.
Eller så 2. kan inte pappan se någon annan utväg från situationen så han tar beslutet på egen hand och ger mamman och barnen en dödlig överdos (i maten?) innan han sen hänger sig.
Det kan även kanske vara så att mamman tar beslutet att somna in ihop med sina barn. Hon resonerar att pappan är fysiskt och psykiskt frisk nog att klara av att leva vidare utan dem. Han har ju halva sin lycka i sin karriär. När pappan kommer hem från att ha storhandlat eller gjort ett ärende på arbetet så hittar han sin familj döda. I all förtvivlan och sorg väljer han att följa efter dem. Han vill inte leva utan sin familj samt möjligtvis bli anklagad (och dömd?) för mord.
Hela denna tes om hur det möjligtvis har gått till, och varför, är en enda stor familjetragik och inget någon av oss kan/ska döma. Föräldern/na tog sitt beslut med kärlek för hela familjen. TROR jag.
Vissa i tråden har ett uppenbart behov att addera ofantliga mängder tragiska variabler, så ofantliga att det verkar fullständigt osannolikt att en familj öht skulle råka ut för det, kanske för att försäkra sig själva att det knappast lär hända en själv.
Har dock läst en del fall som liknar detta och där tycks den bistra och "simpla" förklaringen vara depression som slår över i utvidgat självmord. Sen kan man som hobbypsykolog förstås alltid hitta sociala omständigheter bakom depressionen, men psykiater nuförtiden anser väl sällan saker som dålig uppväxt och tungt privatliv vara allenarådande förklaringar till psykisk ohälsa?
