80-talet var en enda lång dröm.
Ni som säger att man bara lyfter fram dem goa minnen. Nej, 80-talet var så himla skönt.
80-talet var en enda lång Herrys-kavalkad+topples tjejer på Askimsbadet:
https://www.youtube.com/watch?v=T7Qw7qzYhd0
Man hörde aldrig om våldtäkter eller rån. Vi låste inte ens villan ibland när vi gick hemifrån.
Skolan var jäkligt bra. Klasser på 15 elever och lärare av den gamla skolan. Mer preussisk läroplan.
Backaplan och Frölundatorg var blattefritt, likaså Nordstan.
Då är vi ungefär samma ålder. Vi kanske mötte varandra på fotbollsplanen?
Minns att vi mötte lag från Östra Göteborg. Hur goa som helst. Några blattar men mestadels svenskar i lagen. Alla var hur goa som helst. Nemas problemas.
Östra Göteborg vill jag minnas var mestadels finnar och svenskar ända fram till slutet på 80-talet.
Därefter hörde jag att många av dem flyttade ut på landet. Bort från orcherna.
Har i och för sig alltid varit problem i Öster men mest alkisar och krossade rutor av småungar på moped. Men inte som nu.
Men 1994-1995 hände något.
Satt och tittade min skolkatalog för inte så längesedan.
-93 var majoriteten svenskar i min skola. -94 var över hälften blattar.
Det var massinvandringensvågen från Balkan, Turkiet och den första stora vågen från MENA och Somalia och deras avlade bastarder som började i skolorna då.
Vilken kulturschock det var.
Då fanns inte heller det fria skolvalet. Så alla blattar var segrergarade till ghetto-skolorna i Göteborg perifierin.
Ett fint sätt att slippa dem som jag tyckte man skulle bibehållit.
Sommaren 1995 känns som sista svenska sommaren. Den sista oskuldsfulla sommaren där allt var möjligt. Minns du friidrotts-VM i Göteborg? Med långbordet utmed Avenyn?
Himlar va kul det var.
Hade aldrig funkat så här 20+ år senare.
Hela samhällsklimatet hårdnade på något sätt de här åren 1994-95.
Massinvandringen, ekonomin var kass, bostadskrisen var fortfarande pågående.
Men Sverige hade fortfarande en stor intakt industri med Ericsson, Saab osv.
Visst, många akademiker hittade inga jobb under en tid. Minns att jag praode på SIBA t och alla säljarna där var män 30+ som hade blivit av med sina arbeten och hade ingenjörsexamen m m.
Minns också att glorifiering av förortskulturen började stort de här åren. Latin Kings hade slagit igenom med Snubben trodde han var cool. Rappen började bli mainstream.
Hela det här med att förorten är den svaga individen lyftes fram mer och mer i medier.
Medier drev också myten om nassar något enormt.
Visst fanns det en hel del killar med stålhätteboots och bomberjacka och som lyssnade på Ultima Thule.
Men jag såg det hela som en subkultur för ungdomar utan riktning i livet.
PK började även slå rot under de här åren.
Det var första gången vi inte fick sjunga nationalsången på skolavslutning för det ansågs stötande.
Minns att en blatte inte behövde vara med på religionsundervisningen när vi läste om kristendomen.
Allt det här började då och blev bara värre med åren.
Gällande våldet så var 90-talet förhållandevis lugnt. Det var bråk med basebollträ och knivar.
Men aldrig hörde man om skottlossningar
Men man såg vart det var på väg och skottlossningen på Näsetbadet, även om det var 2001, var nog själva "startskottet" på den våldsvåg vi ser idag.
Hade aldrig hört innan att gäng sköt på varandra i Sverige.
En sak som jag märkt är att efter den klassiska mittbenan försvann i slutet av 90-talet. Så har modet, kläder, hårfrisyrer m m ändrats ytterst lite sedan -97.
Märkligt om man jämför med tidigare årtionden, 1987 med 1997. Eller 1977 med 1987.
Man skulle i praktiken kunna ta på sig samma kläder man köpte 1997 och klippa sig likanande utan någon större skillnad än var det är nu.
Någon annan som lagt märke till detta?
