Citat:
Ursprungligen postat av
jultomtenbrannupp
Nu tror inte jag på att raketer inte fungerar i vakuum men din analogi är riktigt usel.
I ditt exempel motsvarar alltså den ene astronautens arm (med vilken han knuffar den andre astronauten) raketbränslet och den andre astronauten motsvarar då vakuumet. Problemet är att en astronaut till skillnad från vakuum består av materia, dvs något att skjuta ifrån med. Precis som luften gör. Så din liknelse snarare bekräftar teorin om att raketer inte funkar i rymden pga ingen materia att skjuta ifrån med än debunkar den.
Liknelsen med pistolen håller inte heller då kulan är det som kraften från avfyrningen kan putta ifrån med och rykyl kan uppstå. Tar man däremot bort kulan från patronen och sen avfyrar blir liknelsen mer relevant
Öööhh, nej.
Bränslet finns i raketen och expanderar tack vare att kemiska bindningar förändras, dvs. kemiskt lagrad energi frigörs och bränslet blir till avgaser. Avgaserna kan inte expandera åt det håll som raketen finns för där tar andra bränslemolekyler eller raketen själv emot. Alltså expanderar de åt det håll det finns en öppning. Dvs dysans öppning. När nu avgasmolekylerna åker bakåt så måste enligt fysikens lagar, en lika stor rörelsemängd (
p=mv) de har, även finnas hos några andra molekyler som rör sig åt rakt motsatt håll. Den rörelsemängden finns i de molekyler raketen består av.
Det som du skriver i första stycket att "...den andre astronauten motsvarar då vakuumet" är helt galet. Den förste astronauten motsvarar avgasernas och deras rörelsemängd. Den andre astronauten motsvarar raketen och dess rörelsemängd. Rörelsen i armen motsvarar förbränningen.
I fallet med pistolen kan kulan visst finnas kvar. I det fallet överförs avgasernas rörelsemängd till kulan...