Apropå Mats Leijon så kan det vara värt att uppmärksamma hans senaste blogginlägg:
2017-12-06:
Hatkampanjen mot #jagärhär
https://gubbgnall.wordpress.com/2017/12/06/hatkampanjen-mot-jagarhar/
Det är ett pekoral som tydligt visar essensen i problemen med såväl #jagärhär som med förvaltningen i Sverige.
Innan analysen av Mats Leijons text kan en problemdefinition behövas: Vad är egentligen problemet i Sverige? Ja, i slutändan kokar allt ner i en förvaltningskris där de lagar som ska skydda medborgarna inte följs. Det ger en okontrollerbar tjänstemannamakt där lagbundenheten har försvunnit. Problemen diskuteras i ”Kvartalsamtal” med tidskriften Kvartals chefredaktör Paulina Neuding och Jakob Heidbrink, docent i juridik, se vidare mitt inlägg här:
(FB) "Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?
Det är mindre nogräknade politiker, tjänstemän och medier i osund symbios som har skapat detta kaos i Sverige. Man har ljugit folk rätt upp i ansiktet, man har åsidosatt det regelverk som ska skydda medborgarna och man har skott sig själv på skattebetalarnas bekostnad. Resultatet har blivit ett dysfunktionellt samhälle där människor diskrimineras, klyftorna ökar och utsatta människor far illa. Det är PK-Sverige i ett nötskal.
Den fascistoida åsiktspolisen #jagärhär försvarar nu det etablissemang som skor sig på utsatta människors bekostnad. Det är därför intressant att titta närmare på Mats Leijons blogginlägg.
Mats Leijon inleder sin text med att tala om att han tänker ”
gnälla lite till över hatkampanjen som pågår mot FB-gruppen #jagärhär”. Därefter påstår han: ”
Högerextremister och populister har tappat mark i debatten, och det tänker de inte acceptera stillatigande.”
Några sakskäl anger INTE Mats Leijon men han funderar OSAKLIGT över varför ”
de” vill ”
hota” och ”
utöva hets mot folkgrupper”. Av någon för mig obegriplig anledning undrar han vidare: ”
Varför ondgör man sig över en förlorad rätt att hota de kvinnor som vågar göra sin röst hörd med våldtäkt?” Mats Leijon svarar sig själv:
”Svaret är ju att ett sådant debattklimat garanterar att motståndet lyser med sin frånvaro.
Vilken normal människa vågar gå in i ett kommentarsfält, som så fullständigt domineras av hat, hot, och människoförakt?
#jagärhär bildades för att bryta den här dominansen. För att konkurrera om utrymmet, och för att visa vanliga människor att det går att säga emot. Det är otäckt, men är man några stycken som stödjer varandra, så går det lättare.”
Mats Leijon och #jagärhär gör alltså en egen problemdefinition som i allt väsentligt INTE stämmer med faktiska förhållanden. Detta är också symptomatiskt för PK som har
problemformuleringsprivilegiet:
Problemformuleringsprivilegiet är makten att sätta dagordningen i offentlig debatt. Problem formuleras och definieras ur en parts synpunkt och därmed kommer lösningarna på dessa problem att vara givna, till fördel för den som äger detta privilegium. (Källa: Wikipedia)
Så, när folk vill diskutera sakfrågor definierar #jagärhär det som ”hat, hot, och människoförakt”, vilket även har avslöjats gång på gång tidigare i tråden.
Avslutningsvis visar Mats Leijon själv de självklara problemen med gruppens konstruktion:
”Vår styrka är vårt antal. När det känns som att det är för mycket så kan vi som individer ta en paus. Det finns utvilade medlemmar som kan ta över.
Vi har också ett stöd hos allmänheten. I stort sett varenda journalist, författare, musiker, konstnär, skådespelare, och frivilligarbetare som deltar i den offentliga debatten, stödjer oss.”
Storleken är ett uppenbart problem med denna slutna, antidemokratiska grupp. Med sina ohederliga metoder tystar de oppositionen med rå och brutal styrka.
Och självklart är ”
I stort sett varenda journalist, författare, musiker, konstnär, skådespelare, och frivilligarbetare som deltar i den offentliga debatten” medlemmar.
Många har ju i allra högsta grad varit delaktiga i att skapa det kaos som nu råder i Sverige. Klart att de vill skydda sig själva så länge som möjligt!