Feministisk teori och genusvetenskap - en frågetråd

Synen på verkligheten som bestående av olika "strata" (fysiska, kemiska, biologiska, psykologiska, sociala) med egna kausala krafter som inte kan reduceras till någon annan nivå är en vetenskapsteoretisk position som inte har så mycket med genusvetenskapen specifikt att göra.

Det var många år sedan jag såg den nu. Minns den dock allt för dåligt för att kommentera dokumentären här.

Vackert!

Tyvärr tror jag dock att all denna initierade kunskap, fakta, upplysning, begåvad retorik, kommer falla som pärlor för svinen i vanlig ordning

Men TS, snälla stå på dig! Forumet behöver verkligen fler av din sort.

Sorry mate, här blir det genast error hos mig. Redan här kan man bli yr om man benar upp alla beståndsdelar och lägger olika vikt vid varje enskild.
Ser inte ett mål i en utbildning som är grundad i flum och mynnar ut i mer flum.
Lycka till.

På vilken grund menar du att sociologisk forskning bör bedrivas?

Det skulle verkligen vara roligt att få uppleva något av det fetade från en genusvetare eller feminist.

Trots många år på Flashback och flera besök på UMU har jag bara stött på svammel och verklighetsförnekande flummeri på den kanten ......

Ett exempel är den vanliga myten om att kvinnor får sämre lön för samma arbete , en feministisk myt som debunkats fler gånger än jag orkar räkna med .

Antagligen kanske det är en sanning för de som befinner sig i " de feministiska dimensionerna " men för oss ute i den kalla verkligheten är det motbevisad rappakalja .

1) Står du bakom genusteorins felaktiga påstående om att biologiskt kön, sexualitet och könsuttryck varierar oberoende av varandra? Om ja, varför ignorerar du riktig vetenskap?

2) Vad är det du tycker genusteorier har skänkt världen? Vad för ny kunskap ger dom samhället?

3) Vad identifierar du dig själv som?

Var det allt du hade att säga om robust forskning och vetenskap?
Och du kallar det för "ditt förhållningssätt"?
Eftersom Jesper Ahlin och du delar förhållningssätt kanske du ska utveckla hans kritik mot Ivar Arpis serie om Genusvetenskap som forskningsgren på våra universitet?
Man kan ju inte bara säga att argumenten inte håller utan att visa hur och varför de inte håller, eller hur?

Det kallas ohederligt, vilket verkar vara det mest frekvent återkommande temat i forskningen ni bedriver.

När du är klar med det kanske du ska förklara för oss läsare varför Sverige är det enda land, där detta kallas forskning och varför inte ett enda av de Peer Review-rapporterna nånsin citeras i vetenskapliga skrifter?

Vi kan börja där.

1. Du får nog precisera frågan en aning. Först och främst finns det ingen sammanhållen "genusuteori" som menar det du påstår. Relationen mellan kön, sexualitet och könsuttryck förstås olika av olika teoretiker. En av de mest inflytelserika teoretikerna på området, Judith Butler (som är filosof), skulle argumentera för att kön, sexualitet och könsuttryck inte "varierar oberoende varandra". Men förmodligen gör hon det från en annan vetenskapsteoretisk position än du.

2. Genusforskning skiljer sig inte nämnvärt från annan forskning här. Vad beträffar samhällsnytta tänker jag inte argumentera i allmänhet för just genusvetenskapens "värde" eller någonting liknande. Det intresserar mig inte här. Kunskap skulle bli mitt mycket enkla svar.

3. Vad jag identifierar mig som? Långdistanslöpare, leksing och bokmal.

Jag tänker inte utveckla Jesper Ahlins kritik mot Ivar Arpi. Jag delar dock hans syn på att den snäva definitionen av vetenskap är förfelad. Vad beträffar ohederlighet finns det relativt mycket att anmärka på Ivar Arpis sätt att hantera hela den här diskussionen. För att nämna något: Den begreppsliga sammanblandning av genusforskning, genusvetenskap, nationella sekretariatet för genusforskning och jämställdhetsintegrering. Men ska vi diskutera det här vidare krävs konkretion av frågeställning.

Din andra fråga som handlar om "Peer Review- rapporterna" förstår jag inte riktigt. Vad menar du? Vad exakt är specifikt för Sverige?

Så man problematiserar aldrig kvinnligt och manligt inom genusvetenskapen? Det är ju då dumt att se på sociala och kulturella krafter som har biologiska samband. Exempelvis alla jag kan komma på.. Vilka sociala och kulturella attribut menar du är helt skilt från biologiska och psykologiska dimensioner av verkligheten?

1. Vad du mer konkret menar med "problematiserar" här vet jag inte. Det är väl ett kännetecken för genusvetenskapen att man just studerar hur sådant som manligt och kvinnligt reproduceras och förändras. Uppdelningen i manligt och kvinnligt har vidare kritiserats även den. Tidigare strukturfunktionalistiskt inspirerad forskning arbetade med könsrolls- och socialiseringsteorier. Idag talar man inom genusforskningen oftare om feminitetet och maskulinitet, feminiteter och maskuliniteter respektive.

2. Inga sociala och kulturella "attribut" (väljer fenomen istället) är helt skilda från biologiska och psykologiska dimensioner av verkligheten. Tvärtom är alla sociala och kulturella fenomen (exempelvis relationer, identiteter etc) alltid också biologiska och psykologiska. Precis som biologiska ting alltid också är fysiska och kemiska. Det man inte kan göra är att reducera sociala och kulturella fenomen till vare sig psykologi eller biologi, vilket har gjort under ganska stora delar av historien.