Citat:
Både Only God Forgives och Neon Demon är utmärkta filmer. Deras styrka ligger i show, don't tell. Att du jämför med Lynch är konstigt, när det känns tydligt att Winding Refn hämtar sin inspiration från 70-talets psykedeliska filmer. Det händer något hela tiden i filmerna, sömlöst berättande, inte minst är de spännande. Fast slänger man sig med uttryck som "provocerande autistisk" kanske det förklarar en del.
Håller med om att Neon Demon var riktigt bra, men Only God Forgives är enligt mig och snuddar på ''art for art's sake''. Mycket händelselös i min mening, och då är jag ett stort Refn-fan. Gosling funkar däremot väldigt bra som uttryckslös och kall, det visade han verkligen prov på i Blade Runner. Gosling har en grym range, från klantig, jätterolig snut i The Nice Guys till blodallvarlig.
Citat:
Håller med om att Neon Demon var riktigt bra, men Only God Forgives är enligt mig och snuddar på ''art for art's sake''. Mycket händelselös i min mening, och då är jag ett stort Refn-fan. Gosling funkar däremot väldigt bra som uttryckslös och kall, det visade han verkligen prov på i Blade Runner. Gosling har en grym range, från klantig, jätterolig snut i The Nice Guys till blodallvarlig.
Jag gillar också Refn men själv hade jag helt motsatt upplevelse, jag tyckte mycket om Only God Forgives men var mer svalt inställd till The Neon Demon. Däremot har jag lovat mig själv att se om den framöver någon gång, mycket handlar också om i vilken sinnesstämning man är i när man ser vissa filmer.
Citat:
Såg It Comes at Night igår och jag blev inte helt såld. Stämningen finns väl där, men den är billigt framtvingad med hjälp av Travis drömmar. Det är ju egentligen bara hans drömmar som innehåller obehagliga sekvenser. Ogillar generellt sett drömsekvenser eftersom det inte kräver lika mycket av varken filmskaparen eller tittaren. ”Men han drömde ju, då finns det ingen logik, allt kan hända”. Sug röv.
Jag tycker dock kopplingen till främlingsfientlighet som en del har gjort är intressant och tänkvärd. Sevärd, får la en 6a på imdb.
Jag tycker dock kopplingen till främlingsfientlighet som en del har gjort är intressant och tänkvärd. Sevärd, får la en 6a på imdb.
Jag tyckte den var okej. Känns som den blev lite väl hyped när folk pratade om den som "årets skräck". Visst den var spännande och så men..
Citat:
Nej visst It Comes at Night var sevärd men jag hade hoppats på betydligt bättre, typiskt amerikanskt förfarande med att tokhypa. jag minns att It Follows var också sjukt hypad och den tyckte jag inte alls om. Den senaste skräckfilmen som överlevde hypen med råge (för mig iallafall) det var The Witch.
Citat:
Nej visst It Comes at Night var sevärd men jag hade hoppats på betydligt bättre, typiskt amerikanskt förfarande med att tokhypa. jag minns att It Follows var också sjukt hypad och den tyckte jag inte alls om. Den senaste skräckfilmen som överlevde hypen med råge (för mig iallafall) det var The Witch.
Jag har sett båda de med faktiskt så ska väl ta och kommentera på det
Jag tänkte faktiskt mycket på It Follows när jag såg It comes at night. För mig känns det som att It Follows är mycket av det som It comes at night inte är. Den är spännande på ett "liknande" sätt men den eskalerar istället för trappar ner vartefter filmen går. Jag tyckte It follows var mycket bra, väldigt obehaglig film.
The Witch känns det som jag är ensam om att vara lite mer ljummet inställd till. Jag såg väldigt mycket fram emot den och det var en bra film men jag tyckte aldrig den blev läskig, eller ens obehaglig, vilket drog ner intrycket väldigt.
Jag är väldigt lättskrämd och det senaste (med åren..) har jag börjat tycka att filmer som typ the grudge, conjuring, insidious osv nästan är lite för mycket för mig. Istället gillar jag lite mer psykologisk skräck (mindre jumpscares) men det är en svår balansgång. Ofta tycker jag istället att spänningen tyvärr uteblir.
The Witch hade lite för få "spänningselement" eller vad man ska säga för att obehaget skulle infinna sig. Det måste liksom finnas nåt som är läskigt typ mörka vrår, skugga i hörnet osv. Att obehaget BARA ska komma från typ karaktärsdrama eller hur man ska säga funkar helt enkelt inte för mig tyvärr.
Och angående just The Witch blev jag även lite besviken på slutet, vet inte riktigt varför egentligen men det bara kändes lite för enkelt på nåt sätt.
Citat:
Jag har sett båda de med faktiskt så ska väl ta och kommentera på det
Jag tänkte faktiskt mycket på It Follows när jag såg It comes at night. För mig känns det som att It Follows är mycket av det som It comes at night inte är. Den är spännande på ett "liknande" sätt men den eskalerar istället för trappar ner vartefter filmen går. Jag tyckte It follows var mycket bra, väldigt obehaglig film.
The Witch känns det som jag är ensam om att vara lite mer ljummet inställd till. Jag såg väldigt mycket fram emot den och det var en bra film men jag tyckte aldrig den blev läskig, eller ens obehaglig, vilket drog ner intrycket väldigt.
Jag är väldigt lättskrämd och det senaste (med åren..) har jag börjat tycka att filmer som typ the grudge, conjuring, insidious osv nästan är lite för mycket för mig. Istället gillar jag lite mer psykologisk skräck (mindre jumpscares) men det är en svår balansgång. Ofta tycker jag istället att spänningen tyvärr uteblir.
The Witch hade lite för få "spänningselement" eller vad man ska säga för att obehaget skulle infinna sig. Det måste liksom finnas nåt som är läskigt typ mörka vrår, skugga i hörnet osv. Att obehaget BARA ska komma från typ karaktärsdrama eller hur man ska säga funkar helt enkelt inte för mig tyvärr.
Och angående just The Witch blev jag även lite besviken på slutet, vet inte riktigt varför egentligen men det bara kändes lite för enkelt på nåt sätt.
Jag tänkte faktiskt mycket på It Follows när jag såg It comes at night. För mig känns det som att It Follows är mycket av det som It comes at night inte är. Den är spännande på ett "liknande" sätt men den eskalerar istället för trappar ner vartefter filmen går. Jag tyckte It follows var mycket bra, väldigt obehaglig film.
The Witch känns det som jag är ensam om att vara lite mer ljummet inställd till. Jag såg väldigt mycket fram emot den och det var en bra film men jag tyckte aldrig den blev läskig, eller ens obehaglig, vilket drog ner intrycket väldigt.
Jag är väldigt lättskrämd och det senaste (med åren..) har jag börjat tycka att filmer som typ the grudge, conjuring, insidious osv nästan är lite för mycket för mig. Istället gillar jag lite mer psykologisk skräck (mindre jumpscares) men det är en svår balansgång. Ofta tycker jag istället att spänningen tyvärr uteblir.
The Witch hade lite för få "spänningselement" eller vad man ska säga för att obehaget skulle infinna sig. Det måste liksom finnas nåt som är läskigt typ mörka vrår, skugga i hörnet osv. Att obehaget BARA ska komma från typ karaktärsdrama eller hur man ska säga funkar helt enkelt inte för mig tyvärr.
Och angående just The Witch blev jag även lite besviken på slutet, vet inte riktigt varför egentligen men det bara kändes lite för enkelt på nåt sätt.
Problemet med It Comes at Night för mig var inte att den var långsam, jag är rätt svag för slowburners, snarare var det nog så att den post-apokalyptiska inramningen inte fångade mig på något sätt och att det bara var sonen i familjen som var intressant att följa.
Nu när jag får reflektera över It Follows var den nog ändå ok fram till just slutet som i mitt tycke drog ner det hela oerhört mycket.
Angående The Witch, fast det var ju mycket mörka vrår och tända ljus-skuggor och liknande men jag tror jag förstår vad du menar även om jag inte håller med hehe. Just att jag iallafall som skyr trailers och liknande inte visste om man skulle få se någon häxa eller inte det var magiskt. Fyfan vad jag längtar till Robert Eggers kommer med något nytt, jag ska försöka att inte bidra till hypen haha!
Citat:
Den börjar riktigt bra, men blir sen bara sämre och sämre. Fick Hollow Man-vibbar av poolscenen, blev riktigt löjligt.
Citat:
Läste nått om att han skulle göra en nyversion av Nosferatu. Låter helt fantastiskt. En mer lovande skräckregissör finns inte, just nu!
__________________
Senast redigerad av Scuz 2017-11-30 kl. 17:17.
Senast redigerad av Scuz 2017-11-30 kl. 17:17.
Citat:
Ja den börjar faktiskt obehaglig, synd att det blev som det blev sedan. De skulle kört på "less is more" genom hela istället. Nej jag förstår mig inte heller på storheten i den filmen.
Citat:
Om det stämmer det kan jag bara säga, wow!
Citat:
Jag gillar också slowburns så problemet för mig var inte att den var långsam utan mer att den började som väldigt spännande/läskig och sedan liksom tappade det mer och mer under filmens gång. Den kändes också något lång faktiskt, känns som att de kunnat skala av 20 minuter och fortfarande fått ut lika mycket troligtvis för att det egentligen inte hände så mycket.
Angående The Witch så tyckte jag fortfarande den var intressant och vill absolut se mer från samma regissör!
Överlag är det ju himla svårt att göra en film som är obehaglig rakt igenom utan att förlita sig på jumpscares/gore/tortyrgrejer som får en att må dåligt typ. Jag tror att man får ha en liten mix. För att bibehålla den spänningen måste ju liksom något hända förr eller senare som håller kvar eller förstärker den känslan typ.
Kanske ett dåligt exempel då det var så väldigt länge sedan jag såg den och inte minns allt, men The Others är första filmen jag tänker på när det gäller den där tryckande obehagskänslan filmen igenom. Men den innehåller ju också lite "scary moments" vad jag minns, bra film hursom
Alien är ju också en klassiker när det gäller spänning fast xenomorphen egentligen inte får supermycket screentime.
Det jag försäker komma fram till att (iaf för mig) så funkar det inte att "antyda läskiga saker" genom en hel film utan man behöver lite då och då bli påmind om varför man är rädd. Det kan göras på lite olika sätt och vissa funkar bättre i vissa situationer.
Citat:
Den var rätt bra ja. Lite lång men det är ofta koreanska filmer. De är ju också duktiga på att blanda lite olika genrer i filmer där vilket jag tyckte funkade väldigt bra i just en zombiefilm. Den är både rolig och sorglig stundtals.
Blev himla mycket nu men känner att jag ville nämna just när jag pratade om att hålla spänningen uppe hos publiken att det ju finns lite olika sätt och jag kom att tänka på att just jumpscares är något som fått ett oförtjänt dåligt rykte egentligen.
På ett sätt kräver de lite finess. Har man en långsam film där spänningen behöver sig en skjuts så kan en jumpscare fungera lite olika. Visar det sig att det "var katten" kan den nästan få motsatt effekt där det sista av spänningen helt dör ut istället för att eskalera medan om den kommer vid precis rätt tillfälle och faktiskt innehåller något obehagligt kan det ge filmen en rejäl skjuts var det gäller att hålla folk på tå.
Eftersom det är så effektivt har det dock tyvärr blivit uttjatat. Ofta är det inte längre läskigt då det alltid är samma grej (spegeln på badrumsskåpet när det stängs, backspegeln. Vinklar där huvudkaraktären böjer sig eller liknande. Har man sett mycket skräck vet man ofta exakt när man ska blunda för att slippa se det läskiga vilket såklart suger. Dels för att det är ineffektivt och också för att en mes som jag missar det obehagliga
Jag personligen skulle säga att ett BRA exempel är från remaken av The Grudge. Visst man kan diskutera om den filmen är bra överlag och den innehåller många andra tropes men just en scen tycker jag de lyckades med. Det är ju en relativt kort film och den är väldans "intensiv" i det att det nästan alltid händer något till skillnad från många andra filmer där det är tydligt när det är läskigt och när man kan andas ut.
Scenen på bussen i The Grudge är egentligen den enda scenen som känns avslappnad och "säker" och där kommer en jumpscare man verkligen inte ser komma så att säga. Väldigt effektivt. Sen behövdes den ju kanske inte överlag men den lyckas ju med det den ska, dvs skrämmer publiken.
För mig känns det som att många mest uppskattar bra film (såklart!) och liksom kan bortse ifrån att en skräckfilm ja, inte är speciellt läskig. Sen är det ju såklart väldigt individuellt också vad man tycker är obehagligt.
Var som sagt där det fallerade för mig med The Witch. Det var en bra film i övrigt. Bra miljöer, foto, skådespelarna var bra, storyn var intressant och så vidare men den blev för mig aldrig läskig eller ens obehaglig vilket gör att den just som (skräck)film kändes lite misslyckad.
Som sagt mycket hat mot just jumpscares så vore kul att höra om ni faktiskt kommer på något tillfälle där det var bra och ni tyckte det passade in och så vidare?
sorry för ranten
På ett sätt kräver de lite finess. Har man en långsam film där spänningen behöver sig en skjuts så kan en jumpscare fungera lite olika. Visar det sig att det "var katten" kan den nästan få motsatt effekt där det sista av spänningen helt dör ut istället för att eskalera medan om den kommer vid precis rätt tillfälle och faktiskt innehåller något obehagligt kan det ge filmen en rejäl skjuts var det gäller att hålla folk på tå.
Eftersom det är så effektivt har det dock tyvärr blivit uttjatat. Ofta är det inte längre läskigt då det alltid är samma grej (spegeln på badrumsskåpet när det stängs, backspegeln. Vinklar där huvudkaraktären böjer sig eller liknande. Har man sett mycket skräck vet man ofta exakt när man ska blunda för att slippa se det läskiga vilket såklart suger. Dels för att det är ineffektivt och också för att en mes som jag missar det obehagliga
Jag personligen skulle säga att ett BRA exempel är från remaken av The Grudge. Visst man kan diskutera om den filmen är bra överlag och den innehåller många andra tropes men just en scen tycker jag de lyckades med. Det är ju en relativt kort film och den är väldans "intensiv" i det att det nästan alltid händer något till skillnad från många andra filmer där det är tydligt när det är läskigt och när man kan andas ut.
Scenen på bussen i The Grudge är egentligen den enda scenen som känns avslappnad och "säker" och där kommer en jumpscare man verkligen inte ser komma så att säga. Väldigt effektivt. Sen behövdes den ju kanske inte överlag men den lyckas ju med det den ska, dvs skrämmer publiken.
För mig känns det som att många mest uppskattar bra film (såklart!) och liksom kan bortse ifrån att en skräckfilm ja, inte är speciellt läskig. Sen är det ju såklart väldigt individuellt också vad man tycker är obehagligt.
Var som sagt där det fallerade för mig med The Witch. Det var en bra film i övrigt. Bra miljöer, foto, skådespelarna var bra, storyn var intressant och så vidare men den blev för mig aldrig läskig eller ens obehaglig vilket gör att den just som (skräck)film kändes lite misslyckad.
Som sagt mycket hat mot just jumpscares så vore kul att höra om ni faktiskt kommer på något tillfälle där det var bra och ni tyckte det passade in och så vidare?
sorry för ranten
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera