Citat:
Ursprungligen postat av
diva59
Ja det är standard att man i andra hand yrkar på tidsbestämt efter en livstidsdom. Så här skriver AH i överklagan:
Det yrkas att hovrätten ändrar tingsrättens dom och
-ogillar samtliga åtalspunkter
-inte dömer JM någon påföljd alternativt en lindrigare sådan
-lämnar skadeståndsyrkandena utan bifall alternativt utdömer lägre belopp
-beslutar att tillståndet till restriktioner inte längre skall gälla
-inte ålägger JM att betala avgift till brottsofferfonden
Enligt BRÅ är den faktiska livstiden:
Under 2000-talet har det vanliga varit strafftider på mellan 20 och 25 år. Det är dock tio personer som fått ett tidsomvandlat straff på 30 år eller mer, och tre personer som fått strafftider på 40 år eller mer
Är du säker på att anhöriga kan "sätta emot" och har "veto"? Låter märkligt det är ju sedan 2006 Örebro TR som beslutar om en ev tidsbestämning av ett livstidsstraff.
Ansökan om omvandling av livstidsstraff skall vara skriftlig och för handläggningen gäller – om annat inte bestämts i lagen – vad som föreskrivs om brottmål i rättegångsbalken. Vid omvandlingsprövningen är åklagaren den dömdes motpart och offentligt biträde skall förordnas för den dömde om det inte måste antas att behov av biträde saknas.
Tingsrätten skall i omvandlingsärendet inhämta yttrande från Kriminalvården om det inte är uppenbart obehövligt. Det föreskrivs att Kriminalvårdens yttrande skall innehålla en redogörelse för verkställigheten av livstidsstraffet och för andra omständigheter som kan vara av betydelse för rättens prövning. För varje intagen förs en journal enligt Kriminalvårdens egna föreskrifter. I den ingår bland annat domar, rättspsykiatrisk undersökning och personutredningar och handlingar som upprättas under verkställigheten.
Vid omvandlingsprövningen skall, förutom bl.a. den tid som den dömde har avtjänat, särskilt beaktas om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag eftersom det är av stor vikt att frigivningen kan ske utan att behovet av samhällsskydd eftersatts. Som underlag för riskbedömningen kan tingsrätten från Rättsmedicinalverket inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den dömde återfaller i brottslighet. I utlåtandet skall Rättsmedicinalverket redovisa den bedömning som verket gör av risken för att den dömde återfaller i brottslighet och vilken typ av brottslighet som avses, varjämte det, om risk för återfall konstateras, skall lämnas förslag till åtgärder för att minska den risken. – En ansökan om omvandling får inte bifallas utan att en utredning inhämtats från Rättsmedicinalverket, dock att en sådan utredning inte behöver inhämtas om det är uppenbart obehövligt.
Om den dömde begär att bli muntligen hörd skall han ges tillfälle till det om det inte är uppenbart obehövligt. Med hänsyn till att omvandlingsprövningen går ut på att göra en bedömning som rör den dömdes person torde det regelmässigt finnas anledning att höra denne muntligen om så begärs. Självklart är det så att parterna skall ges tillfälle att yttra sig över det som tillförts ärendet genom någon annan.
När tingsrätten avgör en fråga om omvandling skall den bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Rättens avgörande sker genom beslut.http://www.orebrotingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Om-omvandling-av-fangelse-pa-livstid/
Jaa. "Mörkertalet" hos BRÅ består väl i hur man räknar dem som dör i fängelse innan tidsbestämning skett / strafftid löpt ut. Jag tror kanske inte att man kan hävda att livstid i Sverige är "livet ut" riktigt, som bewitched gör gällande. Men det finns väl ngt skrivet om det rimligen. Det finns en regel om att si och så lång tid måste gå innan man kan söka tidsbestämning. Och sen är väl fallen ännu lite få för att göra god statistik på. Men det vore intressant att veta hur många tyngre mördare som fått sina straff tidsbestämda och kommit ut. Jag tänker då inte främst på såna som Flinck, utan kanske mer såna som mördar anhöriga.
Vad gäller anhörigas inflytande över straffet kan man nog inte heller anse att de har veto, det skulle inte kännas vare sig rättssäkert eller rimligt men de hörs säkert. Nyckelformuleringen är väl: "Självklart är det så att parterna skall ges tillfälle att yttra sig över det som tillförts ärendet genom någon annan." Dvs. man väger samman utvärderingsresultat och synsätt. Därtill kommer återfalls- och samhällssäkerhetsaspekter, som då säkert kan rymma funderingar om personens risk att slå ihjäl anhöriga/andra personer med involvering i personens brottshistoria, eller tvinga/förmå anhöriga att utföra sådana brott ((Här kan man ju göra reflektionen att inte minst den som till äventyrs har dömts på felaktiga grunder inte kan släppas ut om det föreligger risk att han hämnas på dem som satte dit honom...) Nåja..). En dömd mördares samhällsfara kan ju ofta taxeras som övervägande riktad åt ett mycket specifikt håll... Från samhällets sida sett så betyder det nog då gärna att satt person sitter.
Omvänt är det naturligtvis inte så att om anhöriga "plötsligt" om tjugofem-trettio år (då JM:s anhöriga i bästa fall består av ett ringa antal mycket vuxna personer) vill ha ut henne, så betyder inte det att så blir fallet. Ssk inte i detta fall. Det finns ju för det första anhöriga på andra sidan också. Sen skrev väl någon att tidigare misstänkta i samma fall lär ha inskränkt inflytande. Den kan man ju förstå själv.
Till sist så släpper man nog inte JM bara rakt ut på gatan i en högre ålder, utan det måste finnas ett socialt sammanhang. Efter 30-40 på kåken så har hon förstås primärt sitt sociala sammanhang där.
Vad är det man brukar säga, "Don't hold your breath" ?
Men saker kan förstås ta vändningar.
