Citat:
Ursprungligen postat av
Luxors
Det blir AM som ärver GM först och sedan när AM går bort så ärver barnbarnen henne.
Det är många om och men vad gäller arvsrätten efter i första hand GM och i ett senare skede AM. Vad AM ärver av GM beror t.ex. på om det deras tillgångar är ENSKILD EGENDOM eller inte, finns särkull barn?
Den samlade egendom som p.g.a. giftorätt och arv tillfallit en efterlevande make bildar, tillsammans med den efterlevandes enskilda egendom, en enda förmögenhetsmassa över vilken hen fritt kan förfoga, detta betecknas som FRI FÖRFOGANDERÄTT – men inte full äganderätt. AM får således inte genom TESTAMENTE bestämma över egendom som ska tillfalla GM:s efterarvingar.
Endast bröstarvingar (i detta fall JM och UM) har rätt till LAGLOTT. Med laglott menas den del av arvslotten som en arvinge har rätt till trots däremot stridande testamente (om sådant finns).
Bröstarvingar har rätt att få ut sin laglott efter testatorn/arvlåtaren genast – OM testamentet är till förmån för
någon annan än den efterlevande maken. Ex. GM har testamenterat alla sina tillgångar till sin bästa vän. Då har JM och UM rätt till sin laglott innan den andra föräldern avlider eftersom testatorn själv satt makens arvsrätt ur spel. (Dock finns den s.k. basbeloppsregeln till skydd för efterlevande maken.)
Summan av laglotterna utgör hälften av kvarlåtenskapen. (Om föräldrarna varit skilda gäller annat.) I det fall testamente saknas så har AM alltså fri förfoganderätt över all egendom.
I det fall en arvlåtare under sin livstid låtit ett av sina barn få betydligt större ekonomiska förmåner än de/n andra,
utgår lagen från att arvlåtaren ville behandla alla sin barn lika och att kompensation därför bör lämnas för gåvan/gåvorna. Det arvlåtaren i livstiden givit en bröstarvinge ska såsom förskott på arv avräknas hens arv – om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs (ÄB 6:1). Gåvor till andra arvingar ska bara betraktas som förskott på arv om detta uttryckligen bestämts.
Rätten till arv förverkas om en arvinge uppsåtligen skulle ha bragt arvlåtaren om livet. Detta gäller även de som medverkat till brottet. (ÄB 15:1, 15:3)
Om vi utgår från att AM ärver allt efter GM och att inga särkullbarn finns utan UM och JM är makarna Möllers enda barn, så skulle det i normala fall vara så att AM ärver allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon får göra vad hon vill med egendomen – utom att testamentera bort bröstarvingarnas (UM+JM) laglotter. Det står henne fritt att sälja alla BR:er och spendera varenda krona om hon vill.
Eftersom JM förverkat sin rätt till arv så kommer hennes barn träda i hennes ställe den dag det blir aktuellt med ev. arv efter AM. Då får UM hälften av det som finns kvar, medan JM:s sex barn får 1/6 var av resterande hälft. (I rättvisans namn kanske UM ska kompenseras för det förskott på arv som JM fått, innan AM säljer av och gör slut på tillgångarna.)
Om det skulle finnas ett särkullbarn, d.v.s. en tredje bröstarvinge till GM, kommer denna att få ut sin laglott redan nu.
Ex. tre bröstarvingar ska dela på 3 miljoner kronor, men en av dem har fått ett förskott på arvet motsvarande 600 000 kr. Man utgår då från en tänkt behållning av 3,6 mkr. Varje arvslott blir då 1,2 mkr varav två arvingar får detta belopp, medan den tredje ärver 1,2 mkr – förskottet 600 000kr = 600 000kr. Särkullbarnet får sitt arv nu, medan UM och JM:s barn ärver när AM avlider. Om det finns något kvar då.