Citat:
Ursprungligen postat av
Smoothman
Bra sammanfattning om LB's karriär. Glöm dock inte att hon fick ett genombrott före "På Gränsen". Redan i augusti 1987 gjorde hon ett program på P3 som hette "September" (bra och småtrevlig kvällsradiounderhållning på 80-talet). Det sändes mellan kl 21 och 22, måndag till fredag. Programledarna roterade mellan Lotta B, Pontus Enhörning, Stefan Wermelin och utmärkte Peter R. Ericson (den sistnämnde musiker och låtskrivare).
Programmet "September" blev snabbt mycket populärt och lär ha haft ca en miljon lyssnare ??? per avsnitt efter bara någon månad. Det var här som Lotta Bromé slog igenom på allvar med sin väsande sängkammarröst - alla tyckte hon lät sexig, förförisk, mystisk och "snygg", vilket säkert bidrag till att hon sedan fick börja leda även (snusk)programmet "På Gränsen" i oktober 1987 tillsammans med Fredrik Grundel.
Hur fasen jag än vrider och vänder på detta så har jag svårt att se att L B skulle vara den skyldiga. Men vad vet jag?
Tack för rättningen, September kände jag faktiskt inte till även om jag var med på den tiden.
Det kanske är svårt att se LB som den skyldiga, men även om media har en tendens att överdriva ibland (alla politiker som någonsin hamnat i klistret har kallats "topp" även om de så sitter i kommunfullmäktige i Sveriges minsta kommun) så tar de inte lätt på termen "folkkär". Drar man i "folkkär"-snöret så reducerar man urvalet till en handfull. Det duger t ex inte att personen är en P1-profil. Gemene man kan knappt nämna en sådan. Monica Saarinen och Louise Epstein är kanalens kvinnliga toppnamn och de är knappt kända, än mindre "folkkära".
Det finns Bromé, Lantz och möjligen Pascalidou och Knyckare (folkkära hos nyvänstern i alla fall). Det är hela listan. Hellqvist, Thun, Jutbring, El-Refai och Bråding är riksbekanta i varierande grad, men når inte upp till "folkkära".
