Bostadsbubbla i Sverige?

Det har nämnts i tråden flera ggr tidigare, genom åren.
Men det krävs också att man förstår konsekvenserna för att förstå varför tal om bubbla inte är riktigt relevant under de omständigheterna.
Och det är långt från alla som klarar ut det på egen hand. Jag vill minnas att jag hjälpt till med tänkandet tidigare. Men det verkade inte göra någon nämnvärd skillnad. Bubbelpratarna bubblade på som vanligt efteråt.

Det är flera faktorer som spelar in.

Tillgång och efterfrågan. Att det råder brist på bostäder i Stockholm är det ingen fråga om.


Priset för boende man äger. A.1) Avgift till förening. A.2) Driftskostnad villa
Priset för att låna pengar B.) räntekostnad.

Priset att hyra bostad C.)

Så länge A + B understiger C kan priset INTE ses som för högt.

Affären kan ses som en låg risk för alla parter förutsatt att köparen har fortsatt betalningsförmåga att täcka B och A.

I många fall bygger det på att:

1. B (räntekostnaden) är och förblir konstant eller sjunker.
2. Att låntagaren har fortsatt inkomst som möjligör att denne klarar av sina låneåtaganden.
3.1 Att bristen minskar eller förvandlas till ett överutbud (byggnation eller fler försäljningar än köpare).

3.2 Att ägare tvingas sälja till varje pris. Exukutiv aktion, personlig konkurs etc.

Så i klarspråk så kommer bubblan att spricka när:
Räntan går upp.
Konjunturen och arbetsmarknaden kyls av (läs arbetslöshet).

Dvs när personer tvingas sälja pga av att de inte har råd att bo kvar.

Då det sista de vill bli av med är sitt boende så kommer den privata konsumtionen sjunka eller spås sjunka. Företagen kommer garanterat att spara in på personal. Detta kommer ske i omgångar.
A-kassor sättas under press. Staten kommer att få ett lånebehov med räntehöjning som följd.

Bankerna lånar inte av Riksbanken. (Riksbanken har däremot en stor upplåning från bankerna).

Bankerna har avista inlåning på 0%. Och upplåning via bostadsobligationer på ca -0.2% för två årig löptid och 0.5% för 5 årig. Sedan har bankerna lite inlåning på sparkonton till ungefär 0% ränta.

Man får komma ihåg att bankerna har kostnader för avista inlåning som de behöver ta ut någonstans. Tidigare tog man ut det med lägre ränta på transaktionskonton. Det kan man inte nu, utan får ta ut det som högre utlåningsränta.

På inlåningsräntorna får man lägga på bankens kostnader och risk. Då hamnar man i dagens utlåningsräntor.

Från ovanstående kan man se att det inte är så troligt att in och utlåningsräntor ändas vid de första räntehöjningarna av Riksbanken. Troligen väntar man in att Riksbanken höjt till 0.5% eller liknande.

Jag är mest nyfiken på huruvida mer insatta ser på att köpa bostäder i dagens läge. Själv så känner jag mig en aning pessimistisk till att köpa bostad för tillfället. Även om jag har svårt att tänka mig en enorm och plötslig krasch, där en bostad inköpt för 2m med dagens datum kommer att nervärderas till 1.5m om ett år så känns det galet att köpa en vettig bostad som för en medelsvensson kostar 100 månadslöner när en ändå relativt överhängande risk finns. Hur ser ni på det, rent allmänt?

Så räknar inte jag som har pengar tillgängliga att köpa mitt boende utan lån. Istället för att köpa får jag avkastning på pengarna, avkastningen kan betala hela min hyra där jag bor nu.

De menar att 3% är lågt jämfört med 13%.

Vilka fördelar har den som äger ett radhus jämfört med den som hyr det?

Det är naturligtvis och ska så vara, dyrare att hyra än att äga. Du betalar som hyresgäst för en tjänst, nämligen ett bekymmersfritt boende. Räknar man med att det aldrig händer något som behöver lagas eller bytas ut tex så är det klart billigare att ha en bostadsrätt. Men när diskmaskinen går sönder får br-innehavaren vackert lägga ut medan hyresgästen har det "gratis" (inbakat i hyran dvs. ).

Jämför med att äta ute. Självklart är det och ska vara billigare att själv köpa råvaror, laga maten, lägga upp, servera och sedan diska och städa. Går man till restaurangen gör personalen allt detta och då ska det naturligtvis betalas.

Hade vi haft en bubbla så skulle det varit betydligt dyrare att äga än att hyra.

anledningen till att det inte byggs det som marknaden efterfrågar är den att kommunen placerar socialfall i små och billiga bostäder...

de flesta hyresrätter som byggdes för 30+ år sedan är billigare att bo i än nybyggda brfer, annars skulle det inte vara 30 års kö, såklart

Har du helt missat att vi har planekonomiskt reglerade hyror men fri prissättning på bostadsrätter?