Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Som jag skrev i ett tidigare inlägg kan de kanske ta sig till synagogan via omvägar och bakgator utan att korsa nazisternas väg, men ska de behöva göra det?
Varför ska demonstranterna behöva ändra sin väg bara för att polisen säger det?
Om synagogebesökarna har en uppriktig vilja att hitta en lösning som alla parter kan acceptera kan de kanske välja andra vägar denna enda gång.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Vet ej. Såg dock en uppgift om att folk kommer och går till synagogan hela dagen.
Om folk kommer och går hela dagen kan de ju lämpligen förlägga sina besök till tidpunkter före eller efter demonstrationen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Se mitt svar på 1. Jag tycker också att Anita Goldmans artikel adresserar din fråga:
Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Vad vill polisen att jag skall ”koppla till” när nazisterna marscherar förbi den synagoga som är så starkt förbunden med min uppväxt i Göteborg? Kanske till Sverige 2017, där judar skall sitta och huka av rädsla och obehag i synagogan på jom kippur?
https://www.dn.se/kultur-noje/anita-goldman-lamna-inte-stadens-centrum-till-nazisterna/
Anita Goldman intar enligt min åsikt en renodlat egocentrisk attityd.
Hon är starkt förbunden till synagogan genom sin uppväxt i Göteborg.
Hon tycker att alla andra ska rätta sig efter just hennes känslor. Hon accepterar inte att det finns andra människor som vill uttrycka sin åsikt, hon accepterar inte svenska lagar om demonstrationsrättigheter, hon ifrågasätter polisens bedömning. Hon tycks tro att polisen har någon avsikt mot just henne och att polisen vill att hon ska koppla till något när nazisterna tågar förbi. Det är väl ganska osannolikt att polisen har funderat över Anita Goldmans känslor. Förmodligen har de flesta poliser ingen aning om vem hon är.
Inga judar behöver sitta och huka av rädsla och behag i synagogan på jom kippur. De vet att polisen inte kommer att tillåta några som helst attacker mot dem. De kan vara helt lugna. Om de anpassar sitt besök till tider när ingen demonstration pågår, eller låter bli att titta ut genom fönstret, behöver de inte märka något alls av demonstrationen.
Jag vet inte hur viktig just jom kippur är för judar. Jag har fattat att det är en dag som ska ägnas åt självrannsakan och förlåtelse mot andra. Det finns flera andra judiska högtider som i så fall också skulle kunna åberopas som skäl för att förbjuda demonstrationer. Jag tror inte dagen är vald av demonstranterna för att en judisk högtid inträffar då - de flesta svenskar känner inte till judiska högtider. Det är en slump och inget skäl att dramatisera. Jag tror ingen svensk skulle uppröras särskilt av en demonstration som hölls på julafton.
Judar är knappast hjälpta av överdrifter, känsloargument, offerkoftor eller uttryck för att vilja diktera villkor. Om de i stället visar respekt för svensk lag och är litet kompromissvilliga är det bättre.