Svenska judar vädjar: håll nazisterna borta från oss!

Jag betraktar enbart människor som tillhör det svenska folket som svenskar, vad som står på deras pass är inte relevant i den frågan. Man kan inte ha någon dubbel identitet eller etnicitet, för när det väl gäller kan man enbart vara lojal mot en nation, och judarna har visat hur många gånger som helst att de sätter sitt eget folk framför det svenska.

Vad spelar det överhuvudtaget för roll om judarna känner sig hotade av en fredlig och polisövervakad demonstration? Den grundlagsskyddade demonstartionsrättigheten väger ganska mycket tynger än vad judarna känner.

OK. Ska bli intressant att se hur förvaltningsrätten hanterar detta.

Nu flyttar du målstolparna rejält. Det var inte frågan om att utsätta människor för hot eller brott eller brott mot den allmänna ordningen. Det var frågan om att du argumenterade för att det skulle spela in att en religiös grupp firade en högtid och att det i sig skulle vara ett skäl till att en annan grupp då skulle få demonstrera i samma stad denna dag.

Och så kan vi inte ha det. Nazisterna, eller för den delen kurderna, skall visst få demonstrera den dag de önskar oavsett vad den betyder för andra grupper. Sådana hänsynstagande skulle leda helt fel och urholka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten.

Polisen är ansvariga för att hålla ordning och beslut om demonstrationer skall inte fattas på politiska eller religiösa grunder som du tycks förespråka, utan med hänsyn enbart till allmän ordning och med riktmärket att denna skall bevaras.

Poängen är att judarna upplever det som ett hot att nazisterna demonstrerar i synagogans närhet på en dag - jom kippur - när många judar samlats där.

Vad jag förstått har den judiska församlingen inte sagt att nazisterna inte bör få demonstrera överhuvud taget på jom kippur (om de vill det), men de vill inte ha dem i närheten av sitt eget högtidsfirande.

Det har jag full förståelse för.

Jag trodde religionsfriheten var ett privilegium.

Synonymer till privilegium:
förmån, särskild förmån, rättighet, företrädesrätt; ensamrätt

Ok. Men där bör i så fall inte den judiska församlingens upplevelse av ett hot vara avgörande utan enbart polisens bedömning av om det finns en sådan hotbild eller inte.

Din "fulla förståelse" betyder ingenting, precis som judarnas upplevda obehag då den är ett uttryck för godtycke. Och vi kan inte börja vingklippa våra grundlagsfästa rättigheter med sådant godtycke. För nästa grupp som inte får demonstrera kommer att bli någon annan - kanske "folkets demonstration" eller nåt annat. Och eftersom du förespråkar att öppna för godtycke kommer det sluttande planet leda till att alla gruppers demonstrationsrättigheter vingklipps godtyckligt. Det måste du ju förstå. Och så kan vi inte ha det.

Religionsfrihet är något som alla utan undantag har, så det är ingen särskild förmån för någon speciell grupp (vilket är vad som vanligtvis menas med privilegium).

"Deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn"...hur länge ska dessa ynklingar tycka synd om sig själva? Patetiskt.

Men att fira en religiös högtid blir då ett privilegium.

Sen undrar jag hur man kan ha en dubbel etnicitet när judarna själva definierar en jude som född av en judinna, dvs på mödernet.

Firas yom kippur på gatan offentligt inför promenerande flanörer? Får de se när hönsen nackas på trottoaren?

I framtidens Sverige så är troligtvis de svenska "nazisterna" det enda hindret från judarnas utrotning...

Hot och hotbild är inte samma sak. En hotbild är risken för våldsbrott i en given situation. Ett hot kan vara mer långsiktigt och implicit.

För att ta ett konkret exempel: om det står en stor skara nazister och skränar utanför lokalen där judarna har sin gudstjänst så kommer det att upplevas som ett mycket påtagligt hot även om nazisterna inte - den gången - går till handgripligheter.

Detta bör polisen också ta hänsyn till. Till allmän ordning hör att folk inte får uppträda så att andra känner sig hotade oavsett om hotet realiseras.