Citat:
Ursprungligen postat av
sillynamnam
[---]
Om vi ska prata pengar, så är det ett enormt slöseri med resurser att låta ungdomar bo och gå i skola i Sverige i flera år, och sedan utvisa dem. Det behövs arbetskraft i många branscher, de borde utbildas, jobba och betala skatt, så blir de så småningom en vinst för Sverige. Ekonomin går dessutom väldigt bra, så det finns utrymme för reformer.
[---]
Ja, det är ett enormt slöseri med resurser att låta ungdomar bo och gå i skola i flera år och sedan utvisa dem. Det vore bättre att skicka hem dem direkt efter avslag.
I Sverige har vi skolplikt vad gäller grundskola för barn och ungdomar. Det motiverar att Sverige anser att även barn som är asylsökande ska gå i skola medan deras ärende utreds. OK, det kan jag köpa (och hoppas på att ärendena går fortare att utreda i framtiden).
Först och främst måste man förstås åldersbedöma alla asylsökande för att avgöra om de kan anses verkligen vara i skolåldern
Jag anser att det är mer diskutabelt att erbjuda asylsökande ungdomar gymnasieutbildning. Det är slöseri med tid och resurser att eleverna först ska lära sig svenska till en så avancerad nivå som behövs för gymnasiestudier. Så länge deras ärende inte är avgjort och man inte vet vem som får stanna är det orimligt att ge alla gymnasieutbildning. När det gäller SFI så får man inte börja förrän man har fått uppehållstillstånd. Det borde gälla även för gymnasieutbildning. Resurserna borde i stället läggas på snabbare ärendebehandling.
Men så är det ju inte ännu utan alla asylsökande ungdomar får gå i gymnasiet. Nu har S och MP drivit igenom att ungdomar som har fått avslag får stanna tillfälligt och gå klart gymnasiet. Jag anser att detta är slöseri med både Sveriges och ungdomarnas tid och resurser. Vad har man för nytta av att lära sig ett nytt språk, svenska, och träla med gå ut gymnasiet där de flesta ändå får mediokra resultat? Ses det som en merit att man kan visa upp papper på svensk gymnasieexamen, grundad på svenska, i Afghanistan?
I stället för att ungdomarna ska slösa bort tre eller fyra år av sitt liv här i Sverige och sedan skickas hem till ett land där det inte finns många jobb för utbildade är det bättre att de åker hem så fort som möjligt. Man har stora familjer och släkter i Afghanistan och de håller ihop på ett starkare sätt än i Sverige. Även om föräldrarna bor i Iran, där den unge ofta också har vuxit upp, måste det finnas någon kusin, farbror eller klankamrat som kan träda in och hjälpa. Den unge gör bättre i att genast börja bygga upp sitt liv i hemlandet i farbrors butik eller bilverkstad än att lära sig sj-ljudets stavning i Sverige. 2,7 miljoner hazarer får hjälpa varandra.