Hur handskas med min läkares paranoia kring Oxynorm och risken för beroende?

Jag lider av svåra smärtor och äter därför Oxynorm. Jag äter dom inte ens varje dag, utan är sparsam med dom. Jag brukar äta 5-10 mg, oftast 5 mg eftersom jag annars blir så illamående. Jag hr ätit tramadol och oxynorm i över 7 års tid (inte samtidigt), utan några problem. Jag har legat på samma dos hela tiden. Jag är skötsam av mig, har aldrig druckit alkohol eller rökt.

Trots ovanstående så är min läkare alltid så sjukt nojig att jag ska bli beroende av dom. Hans paranoija gör mig nervig och jag är så trött på tjatet om risken för beroende. Han borde väl fatta vid detta laget att jag inte är en riskperson och att jag sköter medicineringen bra. Hur ser ni på detta? Hur ska jag handskas med honom?

Dessutom måste jag alltid säga till när han ska skriva ut varje recept istället för att skriva recept på flera uttag. Jag kan t ex säga till honom att det är dags att skriva ut och då håller han med om att det är dags och att det var länge sedan senaste uttaget, men sedan märker jag att han ändå inte har skrivit ut. Undrar vad fan det beror på? Är han bara vimsig eller vad är det frågan om? Blir extremt irriterad på beteendet.

Och varje gång man ber om nytt recept på oxynorm så hör man på hans röst att han inte är så förtjust i det trots att jag ätit lägsta dos i många år och att jag inte ens äter dom varje dag!

Som svar på hans beteende är det bara att läsa forumets fanclub-trådar till receptbelagda mediciner med beroendepotential. Folk missbrukar helt enkelt och ställer till det för folk som kan sköta sin medicinerig likt dig.

Av någon anledning känns det dessutom som om landstingspundarna är de mest manipulativa och enkelt lurar till sig sin, exempelvis, starka benso medan den ärlige krake med de facto förlamande allvarligt ångestproblematik får nöja sig med ett hånfullt paket Atarax.

Antar du får fortsätta parera din nojjiga läkare.

Ja det är så irriterande.

Flyttar

Opiater och andra opioider --> Medicin och hälsa
/Moderator

Haha, precis så är det fan.

Nu är jag en "pundare" så det var bra av dem. Men fan, första gången jag fick utskrivet zopiklon så var det en karta på 10. Och då var hon såhär "Jag vet att det är fel, men jag vill verkligen att du skall ha domhär" Efter det så har jag tiggt av morsan och eftersom hon har en hel burk hemma.

När jag pratade med en annan läkare nästa gång så fick jag mycket riktigt Atarax.

Nu har jag dem, men tar väldigt sällan.

Undrar hur jag skall bära mig åt för att få en ny låda Atarax sedan när den tar slut. Det är bara att börja om igen med snyfthistorierna.

Fråga honom om han har synpunkter på din uttagsfrekvens. Antingen så vet han inte eftersom han inte orkat göra sig besväret att läsa din uttagshistorik utan bara förutsätter att du är missbrukare.
Vilket du kan påpeka varför han tar upp det när han inte ens vet historiken.
Eller så har han inte några synpunkter om det du skriver är sant.

Därefter ber du honom att sluta tjata om beroenderisk eftersom det känns kränkande att tigga medicin varenda jävla gång som du skött i 7års tid.

Sedan är det inte konstigt att läkare är återhållsamma med tanke på hur stor andel som är drogsökare och att skattefinansierat oxymissbruk inte är något önskvärt, och inte heller något jag vill betala skatt till, Så det är väl helt rätt.
Varför de inte kollar upp historik är för att de inte hinner. Du har 30min punkt. Det finns ingen dötid mellan besök som de hinner kolla något så oviktigt som din läkemedelshistorik 7år tillbaka
Tyvärr tar språk- tolkproblem och tanter som söker vård 10ggr/år för förkylning och småbarnsföräldrar som tror att barn ska dö av 38grader feber upp alldeles för stor del av resurserna.

Jag har själv oxycontin och tramadol, fast inte samtidigt. Jag har haft många samtal med läkare att det är beroende hit och dit om att det finns risk för beroende. Ibland ska man spela dum och ibland ska man komma in i rummet påläst.
När jag började med oxycontin sa läkaren "Det här är morfinpreparat och kan bli beroende av dessa". Svarar -"Jag förstår det, men med min värk så funkar jag inte i vardagen, kan inte jobba, sova ordentligt och mitt sociala liv blir förstört = Ännu mer problem. Sen står det på fass att 1/8000(?) endast fastnar i ett beroende efter behandling." Det har fått mina läkare att förstå hur man verkligen lider av smärtan.

Sen till det fetmarkerad. Just oxycontin sa en överläkare till mig att det kan dom inte skriva ut mer än 1 recept åt gången då det är såpass starka preparat. Om det stämmer eller ej kan jag inte svara på. Men jag själv har ALDRIG fått mer än 1 recept och sen behöva ringa in och förnya.

Stämmer inte. Jag får vanligen två uttag åt gången av min vanliga läkare. Är han ej på plats skrivs dock endast ett uttag ut av VC andra läkare.

Sedär, man lär sig något nytt varje dag. Det kan inte vara så att det var deras policy på just det sjukhuset? Känns konstigt att han skulle ljuga om det, kan varit okunskap kanske.

Han kan skriva ut större mängd. Men det går att begränsa uttaget.
Alltså du kan inte hämta ut bägge recepten samtidigt utan de doseras ut enl förbrukningstid/ordination.

Det stämmer som Bulkninja nämner att det är specificerat uttagsintervall mellan de två uttagen jag får göra.
Dessutom är det från en läkare jag gått hos i många år som har "stenkoll" på min hälsa.

Om vi bortser från behandling av smärtor från sjukdomar som inom snar framtid kommer att ta livet av personen (cancersmärtor till exempel), så är det nästan ingen som skall ha opioider under längre tid. Har man tagit oxynorm i flera år så har man a) anpassat sig så det sker i princip ingen smärtlindrande effekt och b) man riskerar att få paradoxal smärtökning istället.

Modern smärtrehabilitering börjar med att trappa ut opioider. Ni som tror ni vet allt om smärta kan ju fundera på varför.