När Wolodarski nyligen twittrade ut att DN anställde nya journalister ställde en person frågan om de anställt, "Konsekvensneutrala och beskrivande journalister eller ideologiskt skolade påtryckare?"
DN:s journalist Emma Bouvin svarade "Jag är en av de 17 förra året! Låter dig avgöra själv vilken grupp du tycker jag tillhör, men har mig veterligen ingen ideologisk skolning.."
https://twitter.com/pwolodarski/status/894840265877467136
Granskar man hennes rapportering från "strejken" är bilden tydlig.
I reportagen från "strejken" förekommer INGA kritiska frågor till de personer som demonstrerar. Tvärtom staplas värdeorden okritiskt för skapa en förutbestämd bild: "På ett liggunderlag sitter två unga, tunna män med sorgsna ögon", "Jag har sagt till Migrationsverket, att om ni vill skicka dit mig, skjut mig här i stället" "Hon skulle vilja fokusera på att förbereda sig för skolan, men det går inte. Först måste hon se till att utvisningarna till Afghanistan stoppas" "Ahmed Rahimi ska ta emot pris för Ungt kurage från Raoul Wallenberg academy 27 augusti – om han inte utvisas först" etc.
http://www.dn.se/sthlm/flyktingar-stannar-pa-mynttorget-tills-generaldirektoren-kommer/
Fotografens bildsättning är ägnad att förstärka:
INGA kritiska frågor OM det inte rör "rätt vinkel". Exempelvis lovar Emma Bouvin fråga polisen varför ingen omhändertogs i samband med att det kastades en rökgranat - men frågor om varför polisen inte utför en inre utlänningskontroll eller beivrar att demonstrationstillståndet bryts (ej tillåtet att demonstrera efter kl 22.00) är frågor som tydligen inte är av intresse.
Läsare som hör av sig förlöjligas offentligt:
https://twitter.com/emmlof/status/895010723578904578
Så också människor som ställer de frågor media för länge sedan borde ställt:
Här försöker Emma Bouvin även bistå en som svarar med att identifiera damen i fråga. Signalement är tydligen viktigt för journalister när det gäller grova brott såsom att ifrågasätta svensk invandringspolitik.
Det som Emma Bouvin håller med om retweetas okritiskt, polisens uttalande om demonstrationstillstånd, eller polisens uttalande om möjligheter att utvisa (är det polisens bedömning som gäller?) eller att Maria Ferm tycker fler partier borde tycka frågan är viktig:
https://twitter.com/emmlof/status/895604250394247173
https://twitter.com/danielswedin/status/896255616016101376
Frågor som "Varför problematiserar ni inte att polisen inte omhändertar och utvisar de som befinner sig på torget som illegala invandrare?" besvaras inte:
https://twitter.com/emmlof/status/895661421790466048
Emma Bouvin illustrerar genom sin mer eller mindre omedvetet vinklade rapportering det grundläggande problemet med svensk journalistik - det går inte att lita på att vi får en helhetsbild, det går inte att lita på att kritiska frågor ställs när det kan resultera i svar som går mot journalistens egen övertygelse.
DN:s journalist Emma Bouvin svarade "Jag är en av de 17 förra året! Låter dig avgöra själv vilken grupp du tycker jag tillhör, men har mig veterligen ingen ideologisk skolning.."
https://twitter.com/pwolodarski/status/894840265877467136
Granskar man hennes rapportering från "strejken" är bilden tydlig.
I reportagen från "strejken" förekommer INGA kritiska frågor till de personer som demonstrerar. Tvärtom staplas värdeorden okritiskt för skapa en förutbestämd bild: "På ett liggunderlag sitter två unga, tunna män med sorgsna ögon", "Jag har sagt till Migrationsverket, att om ni vill skicka dit mig, skjut mig här i stället" "Hon skulle vilja fokusera på att förbereda sig för skolan, men det går inte. Först måste hon se till att utvisningarna till Afghanistan stoppas" "Ahmed Rahimi ska ta emot pris för Ungt kurage från Raoul Wallenberg academy 27 augusti – om han inte utvisas först" etc.
http://www.dn.se/sthlm/flyktingar-stannar-pa-mynttorget-tills-generaldirektoren-kommer/
Fotografens bildsättning är ägnad att förstärka:
Citat:
https://twitter.com/emmlof/status/896001841627975681
Den här bilden av @alexandmahmoud är som en smocka. Blicken!
INGA kritiska frågor OM det inte rör "rätt vinkel". Exempelvis lovar Emma Bouvin fråga polisen varför ingen omhändertogs i samband med att det kastades en rökgranat - men frågor om varför polisen inte utför en inre utlänningskontroll eller beivrar att demonstrationstillståndet bryts (ej tillåtet att demonstrera efter kl 22.00) är frågor som tydligen inte är av intresse.
Läsare som hör av sig förlöjligas offentligt:
https://twitter.com/emmlof/status/895010723578904578
Så också människor som ställer de frågor media för länge sedan borde ställt:
Citat:
https://twitter.com/emmlof/status/895988527090900992
Medborgarplatsen. Äldre kvinna fotograferar demonstranterna med sin mobil och frågar högt hur gamla de är EGENTLIGEN.
Svensk artighet va.
Svensk artighet va.
Här försöker Emma Bouvin även bistå en som svarar med att identifiera damen i fråga. Signalement är tydligen viktigt för journalister när det gäller grova brott såsom att ifrågasätta svensk invandringspolitik.
Det som Emma Bouvin håller med om retweetas okritiskt, polisens uttalande om demonstrationstillstånd, eller polisens uttalande om möjligheter att utvisa (är det polisens bedömning som gäller?) eller att Maria Ferm tycker fler partier borde tycka frågan är viktig:
https://twitter.com/emmlof/status/895604250394247173
https://twitter.com/danielswedin/status/896255616016101376
Frågor som "Varför problematiserar ni inte att polisen inte omhändertar och utvisar de som befinner sig på torget som illegala invandrare?" besvaras inte:
https://twitter.com/emmlof/status/895661421790466048
Emma Bouvin illustrerar genom sin mer eller mindre omedvetet vinklade rapportering det grundläggande problemet med svensk journalistik - det går inte att lita på att vi får en helhetsbild, det går inte att lita på att kritiska frågor ställs när det kan resultera i svar som går mot journalistens egen övertygelse.