Citat:
Ursprungligen postat av
nyttnytt
Om den enda fördelen att vinsterna som genereras istället skulle tillfalla anställda så tycker jag inte det är värt det. Tillgången till kapital som ges i utbyte mot eventuella vinster löser en mängd saker som start av nya företag, möjlighet att göra investeringar och hantering av förlustår.
Mitt intryck är att du föreslår att vi öppnar en Pandoras ask med mängder av bekymmer i form av minskade incitament, minskad innovationsförmåga m.m. i utbyte mot att i bästa fall öka dagens privatanställdas löner med några procent (motsvarande vinsten).
När det gäller att byta ut pengar mot kuponger så förstår jag inte hur du ska sätta värdet. Ifall all arbetstid är lika mycket värd, och alla får producera vad de vill, så kommer jag ägna 24 timmar om dygnet åt att producera fjärtar. Ifall man får olika många kuponger beroende på värdet av det man producerar så tycker jag det låter som att det är just pengar du beskriver.
Tror du har missuppfattat vad jag skrev, vad jag säger är INGA vinster. Hur skulle vinst vara praktiskt på något sätt då en person med arbetskuponger har det statliga alternativet som tar betalt i produktionskostnad än ett privat aktör som lägger på några arbetskuponger för att gå med vinst?
Det kommer alltså INTE finnas företag, därmed kan inte några vinster tilldelas de anställda, de anställda hos organisationer som jobbar får värdet av sitt produktionsresultat.
Man får mer arbetskuponger(potential till resurser), om man jobbar mer effektivt under sin arbetsdag, dvs tillverkar tex fler stolar, hur ger detta då minskad innovationsförmåga? Människor kommer vilja ha mer potential till resurser och tjänster(arbetskuponger) så de väljer att försöka effektivisera sitt arbete i förhoppning på mer produktionsresultat och därmed mer resurser!
Skillnaden på arbetskuponger och pengar är att pengar cirkulerar och att prissättning med pengar tar alltid vinst i åtanke vilket gör att man får inte produkten till ett rättvist pris för det arbete man har utfört.
Hur sätter vi pris på tjänster och varor idag? Efterfrågan och utbud. De som efterfrågar varan vill självklart få varan eller tjänsten så billigt som möjligt, men i en marknadsekonomi kan aldrig köparen få produkten för sin motsvarade produktionskostnad, för att någon måste erhålla en vinst!
Vi kan ta ett väldigt enkelt scenario. Det finns endast en affär, i affären så finns det pennor priset på en penna är 1 arbetskupong. Två vänner vill ha pennan, de beger sig till fabriken för att producera något motsvarande pennans värde som det finns efterfrågan på. de måste tillverka något till värde av 1 arbetskupong. Låt oss säga att i ett råvarorna som man tillverkar en suddgummi igenom finns det lika stort intresse för som pennans råvaror. De två vännerna har 10 minuter på sig att tillverka suddgummin, varje gång de har gjort klart ett suddgummi får de nya råvaror för att tillverka nästa.
Den som hittar det mest effektiva sättet att hantera råvarorna för att tillverka suddgummit kommer att kunna tillverka flest suddgummin, därmed, erhålla flest arbetskuponger.
Förstår inte vad svårigheten är när det gäller prissättning? Det är samma sak som två primitiva människor har ett intresse för vad den andre har och vill byta. Vad som avgör om dem byter är en uppfattning om hur mycket arbete det krävdes för att få fram saken dem vill byta bort samt intresset. Kanske en person väljer att arbeta i en fabrik i 10 timmar och producera 100 t shirts för att få en väldigt liten portion ris, för att det finns ett väldigt stort intresse av riset. Men hela iden med socialism går ut på att samma arbete som gick åt för att få fram tröjorna ska personen erhålla mängd ris ok!