Citat:
Ursprungligen postat av
Honan6
Jag hoppas verkligen att alla närstående till märkliga Johanna får all hjälp och stöd de kan få i traumat som lär fortgå lång tid framöver. Därtill att hon får lite uns vett i huvudet och slutar med att bjuda på texter till Aftonbladet. Tyvärr tror jag inte att hon kommer sluta med det. Hon längtar nog starkt efter att få ge (eller mot en saftig summa) en personlig intervju öga mot öga.
Usch, det är hemskt hur en människa kan vara så fylld av alla de 7 synderna som de normalt funtade får känslor som skuld och skam av. Johanna är gräns, skam-, skuld- och känslolös - all synd har samlats i en person. Ändå så älskas hon sannolikt av både sina mamma och sina barn - det måste vi som är utanför förstå. Dotter/mamma är alltid dotter/mamma - även om hon är mördare och/eller idiot. Det de anhöriga måste få hjälp med är att klara av att frigöra sig från Johannas galna sidor. De har sannolikt svårt att skilja på vad som är normalt eller inte och de har en lång väg att processa sig genom. Jag hoppas verkligen att länkarna till stödorganisationerna fungerar på riktigt.
Instämmer i hela inlägget.
Samtliga barn till henne behöver verkligen mycket stöd och hjälp och jag hoppas att de får det så minskar risken att de blir psykiskt trasiga människor. Att under uppväxten präglas av JM måste ha satt spår i själen som kräver lång terapi för att läka. De yngsta barnen har nog störst chans att klara sig bra av den enkla anledningen att de ej hunnit präglats lika länge av JM som övriga.
Samtidigt så påverkas ju också barn väldigt mycket i tidiga år av vilken närhet och kontakt de får av föräldern, så man vet aldrig. De av hennes barn som vågat säga sanningen i rätten, om vad de upplevt och sina känslor - de är en god bit på väg att klara sig ganska bra.
Du har helt rätt, barnen måste få hjälp att frigöra sig från hennes galna sidor och inse att dessa sidor inte hör hemma hos en normal människa i en normal familj.
Självklart har barnen präglats så pass mycket av JM under uppväxten att de har svårt att skilja på vad som är normalt och inte. Inget har ju varit speciellt normalt med henne.
Inte konstigt att några av barnen sökt sig till droger.
Saknar man det grundläggande för att en familj ska fungera bra, som trygghet, empati, ansvarskänslor, godhet, att man månar om varandra, kärleksfull närhet - utan motkrav, så "botas" tomhet, rädsla och otrygghet med droger.