Självklart, det jobbas för fullt. Stora utredningar tar tid och detta är ett stort fall med många inblandade, betydligt fler än enbart gärningsmännen och målsäganden. Kan dock avslöja att det har tillkommit fler offer och anmälningar sedan det senast skrevs i tråden. Det förlänger det hela en aning men det är det helt klart värt.
Det är en enda stor tragisk röra detta. Har en stark känsla att det var meningen att det skulle komma fram nu och inte tidigare. Tiden var mogen och efter alla dessa år är fler villiga att faktiskt berätta. Hade detta blivit anmält för exempelvis 10 år sedan är jag helt övertygad om att färre offer hade velat delta och i värsta fall hade vittnesmål osv inte räckt till, nu är det raka motsatsen till det.
Jag är oehört stolt över alla som har haft mod och ork att delta och berätta, jag om någon vet hur tufft det är och det krävs oehört stor mental styrka. Det är också mycket påfrestande att behöva tänka tillbaka på allt. Att åter igen tänka tillbaka på det hemska och berätta om det på detaljnivå. Det öppnar upp såren igen! (som dock aldrig kunnat läka helt)
Förhoppningsvis kommer såren läkas helt när detta är över. Fast även om såren läker kommer ärren bestå, så är det ju. Med tiden kanske ärren bleknar men lär med största sannolikhet aldrig att försvinna helt, tyvärr.
Jag har iallafall personligen slutat lida som jag gjorde innan av det som jag blev utsatt för. Nu är det mest saker runt omkring kopplat till detta som känns lite jobbigt. Kommer dock vara över en dag som jag hoppas inte är allt för avlägsen. Sånt här tar tid men det är inte konstigt.
De flesta av oss är vuxna nu och lever våra liv, vissa har bildat familj osv.
Hur jobbigt det än är så tror jag vi alla inser att det i längden skulle skada mer att inte ta itu med det. Nu kommer många att som jag sagt förut, få bekräftelse, återupprättelse och förhoppningsvis ett avslut. Vi kommer aldrig att glömma men förhoppningsvis inte lida längre, åtminstone inte i närheten lika mycket som förut. Finns många aspekter i detta men iallafall för mig så var ett av huvudsyftena att minska mitt och alla andra utsattas lidande. Är helt övertygad om att detta redan har gjort skillnad för många, mer eller mindre.
Det går aldrig att få det som hände oss ogjort men det behöver inte nödvändigtvis vara en börda. Att kasta bördan och låta nytt liv växa hoppas jag att vi alla kommer att kunna göra när detta är över. Det är inte lätt och för vissa kommer det ta längre tid än andra, naturligtvis.
Jag VET dock att detta kommer göra en väsentlig skillnad för många på ett positivt vis, det har redan gjort det för mig sanslöst mycket. Faktiskt mer än jag vågade hoppas på från första början. Det är en otrolig lättnad och känns som en välsignelse!
Om det finns fler där ute som blivit utsatta av dessa två och läser detta så tveka inte, kontakta polisen! Det är värt det och du/ni kommer att må så mycket bättre i slutändan. Glöm inte heller att du/ni INTE är ensamma och va inte det minsta orolig för att inte bli tagen/tagna på allvar!
Tyvärr så vet jag att det finns många där ute som inte har en aning om att det ens pågår en utredning, som har blivit utsatta dvs. Jag kommer iallafall föra deras talan så gott det går och jag hoppas av hela mitt hjärta att dessa personer kommer få vetskap om att rättvisan har segrat någon dag.
Det är en enda stor tragisk röra detta. Har en stark känsla att det var meningen att det skulle komma fram nu och inte tidigare. Tiden var mogen och efter alla dessa år är fler villiga att faktiskt berätta. Hade detta blivit anmält för exempelvis 10 år sedan är jag helt övertygad om att färre offer hade velat delta och i värsta fall hade vittnesmål osv inte räckt till, nu är det raka motsatsen till det.
Jag är oehört stolt över alla som har haft mod och ork att delta och berätta, jag om någon vet hur tufft det är och det krävs oehört stor mental styrka. Det är också mycket påfrestande att behöva tänka tillbaka på allt. Att åter igen tänka tillbaka på det hemska och berätta om det på detaljnivå. Det öppnar upp såren igen! (som dock aldrig kunnat läka helt)
Förhoppningsvis kommer såren läkas helt när detta är över. Fast även om såren läker kommer ärren bestå, så är det ju. Med tiden kanske ärren bleknar men lär med största sannolikhet aldrig att försvinna helt, tyvärr.
Jag har iallafall personligen slutat lida som jag gjorde innan av det som jag blev utsatt för. Nu är det mest saker runt omkring kopplat till detta som känns lite jobbigt. Kommer dock vara över en dag som jag hoppas inte är allt för avlägsen. Sånt här tar tid men det är inte konstigt.
De flesta av oss är vuxna nu och lever våra liv, vissa har bildat familj osv.
Hur jobbigt det än är så tror jag vi alla inser att det i längden skulle skada mer att inte ta itu med det. Nu kommer många att som jag sagt förut, få bekräftelse, återupprättelse och förhoppningsvis ett avslut. Vi kommer aldrig att glömma men förhoppningsvis inte lida längre, åtminstone inte i närheten lika mycket som förut. Finns många aspekter i detta men iallafall för mig så var ett av huvudsyftena att minska mitt och alla andra utsattas lidande. Är helt övertygad om att detta redan har gjort skillnad för många, mer eller mindre.
Det går aldrig att få det som hände oss ogjort men det behöver inte nödvändigtvis vara en börda. Att kasta bördan och låta nytt liv växa hoppas jag att vi alla kommer att kunna göra när detta är över. Det är inte lätt och för vissa kommer det ta längre tid än andra, naturligtvis.
Jag VET dock att detta kommer göra en väsentlig skillnad för många på ett positivt vis, det har redan gjort det för mig sanslöst mycket. Faktiskt mer än jag vågade hoppas på från första början. Det är en otrolig lättnad och känns som en välsignelse!
Om det finns fler där ute som blivit utsatta av dessa två och läser detta så tveka inte, kontakta polisen! Det är värt det och du/ni kommer att må så mycket bättre i slutändan. Glöm inte heller att du/ni INTE är ensamma och va inte det minsta orolig för att inte bli tagen/tagna på allvar!
Tyvärr så vet jag att det finns många där ute som inte har en aning om att det ens pågår en utredning, som har blivit utsatta dvs. Jag kommer iallafall föra deras talan så gott det går och jag hoppas av hela mitt hjärta att dessa personer kommer få vetskap om att rättvisan har segrat någon dag.