Bostadsbubbla i Sverige?

Ok men menar ni att belåningen har förts över till ägarna av BR och att det skulle förklara dagens pris? Alltså från några hundra tusen till 6-7 miljoner...
Byggkostnaden har ju enbart gått ggr tre.

Du kan ha rätt i att en del tänkt så. Dvs att det är det sparande dom har som dom kan avvara på höjda boendeutgifter.
De konsumerar upp sin lön på det ena och det andra, kan bara svara ingenting. Har dom ett klädkonto på 10000/månaden så är det just utgifter som de har. (Och inte har lust att pruta på).

Medan andra kan ha tänkt hur mycket kan jag ta innan jag måste flytta. (Och bo i en husvagn på en camping).

Det blir väldigt stor spridning i tolkningarna. Och därför är resultatet värdelöst.

Ska man fråga så där bör man iaf vara väldig klar över frågan. T ex "vid hur stor ökning av boendeutgifter kan inte du bo kvar utan är hänvisad till tält på en campingplats". Man kommer fortfarande få en mängd felsvar. Men det blir mindre illa.

De som har väldigt hög belåning lär vara ombildningar där BRF sitter på en mängd HR de inte ännu lyckats sälja.
En sådan BRF har inte så mycket val, annat än att låna. När de sedan får en lägenhet såld så kan BRF ta intäkten och amortera ned skulden.

Tittar vi på Stockholms län så ligger priset per kvm i snitt på 58 698 SEK enligt mäklarstatistik.
Dvs totalpriset skulle då i snitt vara 58'698+5'786=64'484 per kvm.
Skulle nu en sådan snitt BRF sitta med så stora lån skulle BR i den föreningen vara ungefär gratis. Månadsavgiften för en sådan BR skulle vara så hög att det för de flesta skulle vara bättre att låna och köpa en BR som kostar 60 KSEK/kvm i stället.

Snittbelåning i Stockholms län ser ut att vara 5'786/64'484= 9%. Det är stor skillnad mot när jag köpte och belåningen troligen låg på 95%.

Min månadsavgift på 80-talet var konstant hela tiden. Men en inflation på 8-9% minskade årligen relationen avgift/lön. Det blev billigare och billigare att bo där. Samtidigt steg föga förvånande priset på lägenheten.
I praktiken hade vi lägenhetsinnehavare via den höga månadsavgiften "amorterat" ned skulden varvid värdet hade flyttats över till lägenheterna. Det var vårt "sparande" som flyttades över till lägenheterna.

EDIT----------------------------------
Tittar man på den mest skuldsatta i listan ser man att det är en oäkta BRF från 2010. Den lär sitta med lån för de lokaler de hyr ut till företag. Inget konstigt mao.

Jag för min del skulle tänka: "hur mycket kan jag dra ner på mina nuvarande utgifter för att kunna prioritera att bo kvar?"

Det plus mitt nuvarande månadssparande är mitt utrymme för ökade boendekostnader.

Visst jag fattar, men det räcker med att enkätsvaren stämmer någorlunda för att det ska vara allvarligt. Du kan multiplicera svarsintervallen med tre och fortfarande få en indikation om låga marginaler. Jag tror för den delen att de flesta inte räknar slaskkonsumption när de räknar vad de kan klara av. Har man restaurangbesök eller handlar kläder för 10' varje månad är man nog ganska medveten att man faktiskt klarar ökade boendekostnader genom att dra ned på denna konsumtion. Hur såg resultaten ut i din mytomspunna undersökning? Väntar fortfarande på en länk.

Det var det jag menade att skriva. Vet man av sig att man slösar på önödigt så som restaurang, krog och dyra kläder har man nog en känsla för hur mycket man kan dra ner för att "klara sig".

Men det var då förskräcklig vad du var handikappad. Du som pratar nedvärderande om andra, och om forskning, men grejar sedan inte att ta rätt på FI's bolånerapport. Det tar ungefär 30 sekunder för mig att både hitta den och rätt diagram. Du kan ha det som referens och begrunda det innan du uttalar dig nedvärderande nästa gång.
http://www.fi.se/contentassets/2a4665e04627420880e4af1c771a11fe/bolan_2017ny3.pdf
Begrunda diagram 26. Det är vad vi diskuterar.
Påslag betyder att du utgår från ca 1.7% och lägger på det som horisontell axel visar.
Dvs med ett räntepåslag på 5% till ca 6.7% får således ca 6% av hushållen problem.
Anser du att det har någon överensstämmelse med din länkade undersökning.

Följande t ex kan också begrundas:

Lite löjlig diskussion kring hur stor kostnadsökning människor klarar av.
Då drygt hälften av sveriges hushåll inte ens använder sig av en budget så är det i princip omöjligt
för dessa att svara på en fråga kring hur stor ökning av bostadskostnaden de skulle klara av.

Felaktigt formulerad enkät-/undersöknings-fråga, undersökningen är värdelös.

Nu knakar det i fogarna minsann.

Antal nyproduktioner slår rekord – risk för prisfall

https://www.svd.se/antal-nyproduktioner-slar-rekord--risk-for-prisfall

Vad har Alpha att säga om detta tro?

Känns som man jämför päron och äpplen lite grann.
1:an på listan har stora lokaler förutom bostadsrätter.

Hyresintäkterna för dessa lokaler är 5,3 miljoner kronor per år.

Inte rimligt att jämföra med "vanliga" bostadsrättsföreningar, detta känns som en näringslivsverksamhet som också har några få bostadsrätter (17st).

Kan tänka mig att resterande del av brf:erna på topplistan har likartat upplägg.

Du hittar hans åsikt på aftonbladet & dn

Föreningsekonomin är helt klart intressant. Det finns rätt många föreningar som inte sköts exemplariskt, eller som tänker rätt så kortsiktigt, det kan t ex vara lockande att omvandla en lokal till ännu en bostadsenhet, speciellt om det inte är ett A-läge, men närhet till och utbud av service är värdedrivande.

Det finns egentligen ingen säkrare investering än hyresrätter, det är inte direkt så att efterfrågan sviker, vår BRF grundades 1921, och vi har två HR i föreningen, tillsammans med hyresintäkterna för de två lokaler vi har(en leksaksaffär och en skoaffär), så står hyresintäkterna för ca 45% av föreningens rörelseintäkter, det är ett sätt att hålla nere avgifterna. Jag och min flickvän betalar ca 1600 för en ganska stor 3 RoK(majoriteten av lägenheterna är 5 RoK eller större), det är ganska få enheter i föreningen skall väl dock nämnas, vilket är ganska vanligt i dom här krokarna. Relativt låg belåning också.