Citat:
Ursprungligen postat av
Livingmyownlife
Låt säga att han har tryckt i sig en massa sömntabletter. Han går från centralen och smuttar på en kaffe eller dricka som han har i handen. Han har bestämt sig för att somna in och aldrig mer vakna.
Han går med bestämda steg mot? Vart?
Jag har aldrig varit i Hallsberg och vet inte hur det ser ut men har Patrik varit där innan förutom med tåg?
Om vi säger att han har tagit sömntabletterna och släpper av ena väskan för att senare bli dåsigare och lämna den andra lite längre bort.. Hur långt kommer man från sista väskan innan man inte är kapabel att orka gå eller ta sig fram?
Vet inte heller hur Hallsberg ser ut och vilka ställen som är "bra" att begå självmord på. Kanske någon därifrån kan ge oss några tips.
Jag har läst någon forskning för länge sedan om självmord. Där visade statistiken på att kvinnor föredrog att dö på ett sätt som inte var allt för blodigt eftersom de tänkt mer på de som skulle hitta kroppen än vad män gjorde. Tror män föredrog hängning och skjutvapen. Skjutvapen är nog vanligare i länder där man lättar har tillgång till sådant, typ USA. Är man inte jägare, polis eller grovt kriminell så är det ju inte så vanligt att man äger ett vapen i Sverige. Att hoppa framför tåget är extremt blodigt och äckligt för de som måste städa upp resultatet, så det lär vara populärare bland män än bland kvinnor också.
Jag kan väl hålla med om det resultatet, iaf utifrån mina egna erfarenheter. För många år sedan hade jag svår PTSD och gjorde ett självmordsförsök. Piller och uppskurna handleder. Jag såg då till att duscha och raka benen innan för att jag ville dö med lite värdighet iaf och att de som skulle ta hand om kroppen sen inte behövde bli äcklade. Hade testat andra metoder tidigare där jag ångrade mig och avbröt innan det blev så allvarligt att jag behövde vård på sjukhus. Kvävning med snara runt hals och dörrhandtag samt traditionell hängning med snara hängandes i taket. Man hittar en metod som man fastnar för om man har problem med psyket länge. För mig var det att skära mig i handlederna med rakblad eller glas. Det är dock en rätt svår metod att lyckas med. Fick idén efter att jag sett Fucking Åmål på bio. Är sedan några år tillbaka friskförklarad.
Vad jag också har läst om forskning kring självmord är att kvinnor ofta gör många försök innan de ev. lyckas. Män lyckas oftare första gången. Det har förstås mycket med metoden att göra tror jag. Jag menar, väljer du att skjuta dig i huvudet så är det svårt att misslyckas om du faktiskt vågar trycka av. Piller är svårare att lyckas med. Du behöver rätt dos, du behöver lyckas hålla dem kvar i kroppen och inte börja kräkas, samt att när du väl svalt tabletterna så dör du inte på en gång vilket ger tid för att råka bli upptäckt eller att ångra sig och söka vård.
Om jag skulle säga vilken metod som är "bäst" för den som verkligen vill dö så skulle jag säga kvävning där du har en snara runt halsen och runt ett dörrhandtag. När du sätter dig ned på huk ska snaran vara så spänd att du inte kan andas. Det ska börja dunka i huvudet och synen ska bli svartprickig. Här har jag sedan ställt mig upp igen, precis innan jag skulle ha svimmat, men med rejäla märken runt halsen. Ge det några sekunder till och du är medvetslös och sedan död. Att ta något lugnande innan underlättar förstås.
Nu så är ju Patrik en man. Det har spekulerats om hans läggning men jag vet inte om det påverkar valet av självmordsmetod. Någon som vet något om det? Metoden leder ju oss till rätt ställe att leta på så det är viktigt. Jag tror att om han hade hoppat framför ett tåg så skulle någon ha hittat honom nu. Det blir ju väldigt blodigt med kroppsdelar lite här och där. (Möjligen att det blir som i filmen "Stand by me" där killen är hel men slungas iväg från tågspåret.) Eftersom jag inte tror på tåg-teorin så tror jag ist på att han dött på något ensligt ställe eller i vatten. Inte nödvändigtvis dränkning men kanske att han hamnat i vattnet från en hög höjd är därför slagit sig hårt. Finns det någon bro över vatten i Hallsberg som man kan hoppa ifrån? Tänker att det nog är det han gjort eftersom han inte har hittats.
Förut tänkte jag att han kanske gömt sig i ett trapphus och tagit livet av sig där, men nu har det gått för lång tid för det. Kroppen skulle ha börjat lukta och han hade blivit upptäckt. Kroppen är garanterat utomhus.
Sen vill jag tillägga, alla följer ju förstås inte statistiken. Patrik kan mycket väl dött från en överdos av mediciner ändå. Kanske på något vackert rapsfält.
Är man svårt deprimerad eller lider av annan svår psykisk sjukdom/störning så är det vanligt att man tror att man bara är i vägen, att anhöriga egentligen inte kommer att må dåligt av att du dör. Jag var själv helt övertygad om att jag gjorde alla en tjänst om jag dog. Kanske har Patrik känt så också. I andras ögon är självmord ofta en självisk handling att utföra men för den sjuke kan det vara precis tvärtom.
