Bostadsbubbla i Sverige?

På något sätt så lyckas dessa ordna boende.

Sedan är det så i Stockholm att en del har långa resvägar. Vet flera höginkomsttagare som har mer än 4 mil till jobbet. Även folk som bor utanför Uppsala som jobbar i Stockholm.

Så om nu höginkomsttagare klarar av det bör väl de du nämner också klara det.

Ska man bo i en större stad får man nog räkna med längre restid.


Ang lågkonjunkturen 92-93. I korthet kom en internationell lågkonjunktur. Sverige hade fast växelkurs och en övervärderad valuta. När andra centralbanker sänkte räntan för att parera kunde inte RB göra det. Då misstrodde de flesta att Sverige skulle klara detta. Varvid näringslivet av ren självbevarelsedrift valde att ligga kvar med intäkter i utländsk valuta. Medan det fortfarande fanns en växling till utländsk valuta för import. För att hålla växelkursen så tvingades RB höja räntan, varvid situationen blev helt hopplös.
Ovan på detta så kom en fördubbling av fastighetsskatten och och en "halvering" av ränteavdragen.

Pga ovanstående faktorer rasade konjunkturen i landet. BNP/Capita rasade, och arbetslösheten drog iväg.
Inte konstigt att bostadspriserna backar lite då.

Just detta kommer inte att upprepas då (S) till slut gick med på att backa från fast växelkurs. Men nya konjunkturförsvagningar kan komma.

Jag ser dock inte att detta har med någon bubbla att göra. BNP-fallet var det största vi haft i mannaminne. Att det dämpar bostadspriserna är rent inkomstrelaterat.

Vi borde då kunna vara överens om att om en prisnedgång sker behöver inte det betyda att det varit en bubbla.

Jag har inte sagt att fördelningen är jämn. Jag sa att ökningen är ganska jämnt spridd. Stor skillnad.
Och det är ju ökningen som är ämnet för diskussion.
Det kommer sig av att en stor del av det som ökat är:
* Pensionssparande. Och det är inte så att det bara är Wallenberg som tagit ökningen.
* Fonder. Och det är inte så att det bara är Wallenberg som tagit ökningen.
* Bostäder. Och det är inte så att det bara är Wallenberg som tagit ökningen.

Dvs de som haft pensionssparande, aktier, bostäder har alla varit med om ökningen. Ökningen har alltså slagit ganska brett.

Icke-arbetande bidragstagare har dock inte varit med om detta. (Därav att man läser ganska mycket förnekelse här i forumen).

Se tidigare inlägg om skillnad mellan byggnadskostnad och produktionskostnad.
Markpris skiljer ganska mycket.
Här har du något som du antagligen kan köpa på en gång (65 KSEK för ett BR-radhus). https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-2rum-marielund-haparanda-kommun-algstraket-26-h-11817999
Men då säger du antagligen att du inte är så sugen på att bo där. Och då har du samtidigt en förklaring till varför markpris skiljer. Det är du och andra som sätter markpriset genom er köpvilja.

Byggnadskostnad för flerfamiljshus per kvm var 2015 32'748 SEK. I snitt för riket. Inga stora regionala skillnader.
Byggnadskostnad för BR ovan skulle ligga på ca 2.2 MSEK.

Och du har antagligen ingen stor lust att starta en byggfirma, bygga BR där, och försöka sälja.

De från MENA jag har med att göra, äger vad jag vet sina bostäder. Antingen villa eller BR. Har man 60+ i månaden så är väl inte det något problem.

Men att de köpt leder naturligtvis till att det byggs mer.

Vi hade en ganska rejäl lågkonjunktur 92-93. Det bör vara den djupaste i mannaminne. Om jag inte missminner mig föll fastighetsprisindex ca 15%.

Vad är det du tänker dig ska hända för att priserna skall falla 50%???
(Innan du svarar så tänk efter om det är ett nominellt prisfall eller realt).

Det låter som om du tänker dig att produktionen i landet skall haverera fullständigt.
Inför man något i stil med sakoku edict (http://www.pitt.edu/~annj/courses/sakoku.html) så kan det nog hända. Men är det en sådan katastrof du sitter och väntar på?

Folk har pengar. Antingen lånade, ärvda, aktievinster, sparade. Ja, sparade. Enligt SBABs undersökning har var tionde svensk en (1) mille cash på bankkontot. Folk har helt fel uppfattning om hur mycket pengar det finns och skrotar i bankerna. Och hur välmående folk är. Tsunamin visade att inte ens Persson & Co visste då de inte kunde fatta att folk dragit till Thailand med familjen med mormor och allt på den dyr semester i sådana skaror. Många välbeställda strök med där. Själv fick jag stryka möten i kalendern. Men i media framställs alla som fas 3 eller sjukpensionärer.

Många utnyttjar möjligheten att ge lägenheter till barnen nu då man inte längre behöver betala gåvoskatt. Vettigt använda pengar. Så alla är inte skuldsatta över öronen.

Och då kan vi börja fundera på varför politikerna vill öka inflationen. Jo, för att göra en förmögenhetsöverföring från de som har en sparad slant till de som har en lånad slant. Få folk att sätta sina pengar i omlopp.

Bostäder kan vara antingen en investering eller konsumtion. Om du köper en lägenhet på rätt adress i rätt stad har du hittills kunnat se värdet växa. Bygger du en fin villa i en glesbygd så är det konsumtion. Troligt att du inte får pengarna tillbaka men har livskvalitet medan du bor där, dvs konsumerar.

https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-1rum-vasterhaninge-aby-haninge-kommun-tallstigen-2-11882635
4000/månad i kapitalkostnad och månadsavgift.
Har svårt att se vad problemet med det är.

En förstagångsköpare behöver i detta fall hala upp 165 KSEK. Med din beräkning tar det 2 år att ordna. Ja, så är det.

Det krävs i så fall att banker, regering/riksdag och myndigheter fortsätter elda på lånefesten.

Ok intressant. Vad händer om tre år när den här lägenheten är värd 3-4 miljoner och polisen fortfarande tjänar 25'? Man kan ju alltid flytta längre och längre ut, tillslut hamnar man ju i skogen. 😆

Jag förstår inte hur du konstant kommer till slutsatsen att tillgången på krediter INTE kan påverka priserna på bostäder, och fortsätter dra din helt felaktiga platt-tv liknelse:

1. Ett konsumtionslån har idag en ränta på 5%+, medan ett bolån har en ränta på 1,5%. (3-4 gånger skillnad)
2. Innan 2016 så behövde ett bolån inte amorteras, medan ett konsumtionslån alltid måste amorteras.
3. Priserna på bostäder "kommer alltid gå uppåt" i folks ögon, vilket gör att ett bolån alltid lönar sig medan ett konsumtionslån alltid är en förlust.
4. En bostad ses som en investering medan en platt-tv ses som konsumtion, detta påverkar starkt viljan hos folk att ta ett lån.

Hur räknar du nu? Jag får det till 2 365 kr i ränta + amortering (för ränta på 1,5%, vilket är lågt), + avgift på 2 947 kr = 5 312 kr i månaden. Detta är ju i princip minimum man kan betala, eftersom räntan knappt kan gå lägre på grund av avståndet från 0. Månadskostnaden lär bara stiga de kommande åren.

Alltså 5 000 kr i månaden med en pendlingstid på drygt 1.5h dörr till dörr för att få bo i en etta på markplan. Tåget tar visserligen bara 55 min in till Stockholm men allt annat ska ju klaffa också.

De senaste försäljningarna av dessa ettor har landat på 1560' resp 1460', säljs exemplet för 1095' kan väl raset anses vara påbörjat?
https://www.booli.se/slutpriser/tallstigen/391016/

Anta att lägenheten säljs för 1.500', då ska köparen fram med 225' i kontantinsats om hen lånar 1.275', kalkylränta som banken kräver att man ska klarar ligger runt 7% ger ca 90'/år, amortering 2% innebär 26'/år, lägenhetsavgift ca 36'/år; summa 151'/år, lägg till hemförsäkring så handlar det om ca 13.000 kr/månad. Sen vill banken att man ska något kvar till mat & annat. Det vill nog till att man tjänar mer än brutto 25'/månad för att att lån ska vara möjligt.

Det är väl för väl att det finns folk som vill bo i resten av landet. Vi borde kunna se det som något positivt.

Ser inte riktigt inslaget av desperation. Det som händer vad jag kan se är:
* Föräldrar ställer upp som medlåntagare. Det motsvarar forna tiders borgensåtagande. Det är ingen skillnad mot 50/60-tal.
* Föräldrar lånar ut till kontantinsats. Det kan dom antingen efterskänka eller så får barnen amortera det också. Att ungdomar har lånat av föräldrar är inget nytt precis. (Det motsatta har också förekommit. Att den äldste fått ge sig ut och jobba och fått skicka lönen till föräldrarna. Så var det för min mormor).

Däremot förstår jag att du och liknande kan känna en desperation över hyresregeringen som skapar långa köer till HR. Med marknadshyra hade det varit enkelt för dig. Då hade du omgående kunnat skaffa dig en HR där du vill bo.

Om betalviljan/betalförmågan mattas av kommer nyproduktion bli olönsam och avstanna.
Får då inte byggbolagen tillräckligt med order på kommersiella fastigheter, så får vi se gråtande byggjobbare i TV, och krav på Regeringen att subventionera.

Och blir det inte så att folk i allmänhet då blir lite irriterade och tycker att byggjobbare och hantverkare snikat till sig lite väl höga löner, och får skulle sig själva när de prissatt sig för högt. Då kommer iaf en vänsterregering att införa subventioner.
Det har fö redan dagens vänsterregering gjort.

Det där är en lite intressant tanke som egentligen förtjänar en egen tråd.

Trenderna går mot att de stora värdena skapas i kontor. Dvs det är där vinsterna skapas. Och för att kunna göra det behöver man samla mycket kunnande på en liten plats. Och så ska dessa personer servas med mat, underhållning och övriga tjänster.

Detta leder till några stora befolkningscentra i världen, där de stor värdena skapas. (Att notera: detta gäller för de länder/städer som är med i den globala handeln. Det land som isolerar sig får ha en medeltida tillvaro i stället).

En fråga är om Stockholm skall kunna bli ett sådant centra. Det är mycket tveksamt. Det är troligen för litet.
Möjligen kommer regeringarna att försöka knyta ihop Stockholm/Göteborg/Malmö/Köpenhamn med snabba kommunikationer för att få det till en fungerande och konkurrenskraftig region.

Vidare måste man tillåta att Stockholm växer ganska kraftigt, så att man får ihop tillräcklig/kritisk massa.

De som då bor i de attraktiva delarna av Stockholm kommer att ha stora tillgångar och inkomster. Att bo i Stockholm är en förutsättning för att kunna vara med och kämpa om de intressanta jobben och välavlönade jobben.
Det resonemanget märker vi av redan idag.

Hur det sedan går får väl framtiden utvisa. Men man ska väl inte bli alltför förvånad om trenden tuffar på.