Varför är det så viktigt med biologisk mångfald?

Ur ett antropocentriskt (mänskligt) perspektiv kan man dels argumentera för att det är helt oviktigt för att mångfalden inte nödvändigtvis gynnar oss. Ta exempelvis fästingar som kan sprida svåra sjukdomar till människan och vad jag förstått har en liten inverkan på ekosystemet de ingår i. Fästingar kan vara föda för fåglar men å andra sidan kan man argumentera för att fåglarna kan hitta annan föda. Var är det rimligt att dra gränsen för vilken mångfald som är gynnsam respektive ogynnsam? Ligger det i människans intresse att bibehålla en mångfald oavsett om all mångfald inte gynnar oss direkt?

Ur ett ekosystemperspektiv kan det vara viktigt att behålla mångfalden av ovan nämnda egenskaper, nämligen att djuren ska ha tillgång till föda och att predatorer ska ha byten att jaga. Men finns det ett intrisikalt värde i att alla djur finns till? Jag menar, det finns extremt många arter - varför måste människan eftersträva att låta alla leva? Frågan ställs här med en underförstådd mening där människan ligger i centrum, men jag tänker att perspektivet är godtyckligt. Det går att berättiga eller inte berättiga en levande varelses existens godtyckligt utifrån olika perspektiv och intressen.

Det leder mig till funderingen huruvida biologisk mångfald i slutändan bara är ett etiskt ställningstagande om vad som är rätt eller fel? Vilka som har rätt att leva eller ej. Men finns det ett objektivt svar till varför det är viktigt? Gynnas alla intressen av en biologisk mångfald? Ibland upplever jag det som att en del naturorganisationer och övriga intressenter bara vill ha en massa olika djur och träd och växter kvar av ren princip, men jag misstänker att så inte är fallet.

Jag tycker helt ärligt att det är svårt att få en helhetsbild av nyttan med biologisk mångfald, hjälp mig att förstå bättre! Varför är det så viktigt med biologisk mångfald?

.
För att uppnå biologisk mångfald så måste man försvara den biologiska enfalden.

Utan enfalden, så finns det ju ingen mångfald.

Ett av många exempel är ju skadedjur i skogs- och lantbruk. Ca 20 miljarder dollar spenderas årligen på pesticider. Dock står de naturliga fienderna till skadedjuren för 5-10 gånger större effekt än pesticiderna. Om dessa naturliga fiender försvann eller minskade under kritisk massa skulle alltså notan för skadedjurskontroll öka skyhögt.

Ett annat exempel är ekoturism som omsätter enorma summor årligen och som till stor del är beroende av den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem. En artikel i PLOS Biology beräknade värdet av de besök i nationalparker som görs varje år globalt, och kom fram till 6000 miljarder US dollar.

Sedan är det ju så klart moraliska ställningstaganden i stor utsträckning. Sannolikt så påverkas inte särskilt mycket om jättepandan dör ut, eller för att hålla oss i Sverige om Vitryggig hackspett slutar häcka här.

Det har ju blivit mycket populärt senaste decennierna att räkna på just nyttan med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. För att förkovrad dig så läs tex Millenium Ecosystem Assesment: https://islandpress.org/book/ecosystems-and-human-well-being-scenarios?prod_id=307 eller rapporterna från TEEB: http://www.teebweb.org/

Naturvårdsverket arbetar också med detta sedan några år, och det finns gott om rapporter på deras hemsida, tex: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6690-1.pdf?pid=15998

Någonstans i mångfalden kanske svaret/botemedlet på cancer eller andra svåra sjukdomar ligger.

En anledning till att bevara biologisk mångfald är att ett system med många olika organismer är långt mer tolerant mot sjukdomar än en biotop med en (eller några få) organismer. Tänk dig om du har ett landskap med en enda trädtyp, och så kommer trädens variant på digerdöden: vart tredje träd stryker med och inget du gör kan hindra sjukdomen från att spridas.

Med biologisk mångfald så blir alla ingående organismer mer motståndskraftiga, och sannolikheten för en katastrofartad megadöd sjunker avsevärt.

Bara ett exempel i levande minne: när stormen Gudrun härjade i Skåne läste jag rapporter från två olika bönder, varandras grannar. Den ena bonden hade blivit bötfälld ca 50K något år tidigare, för att han hade planterat ett tiotal olika trädarten på sina hyggen, istället för bara en art vilket lagen krävde. När Gudrun kom och gjorde sin grej förlorade han ett tiotal träd. Grannen å andra sidan hade varit duktig och gjort precis som lagen kräver, och planterat en enda trädart på alla hyggen. När Gudrun gjorde sin grej blev han av med _alla_ träd....

Det är bara ett ord som dom som ser Mänskligheten som en parasit slänger sig med.
Lokal mångfald är helt onödig tex som när en vattensalamander som ingen känner till stoppar miljardbyggen.

Dessutom skapas det nya arter hela tiden bland småkrypen !

Mångfald är lika bra som många verktyg i skjulet. Inte så kul att bara ha en spade att ta till när man har en uppsjö av problem att lösa. I våra djungler finns en uppsjö av molekylärbiologiska skatter att upptäcka. CrisprCas9 hade vi inte utvecklat själva för att ta ett nytillkommet exempel.

Lika viktigt är de moraliska argumenten. Självklart kan vi däremot inte hålla allt annat liv för heligt. Malariamyggan och liknande kan vi rimligen utrota.

När du skriver "man", vem syftar du på då och varför?

Tack för länkarna!
Det kan vara ett argument för mångfald, att en art bara utrotas en gång och efter det är det kört. Men vad är det som säger att vi inte skulle kunna hitta svaret eller botemedlet till cancer utan dessa djur?
Argumentet med att systemet blir mer motståndskraftigt köper jag men exemplet måste väl ändå vara en slumpmässig effekt?

Resultatet var bara till viss del slumpmässigt: en del träd, tex gran, har bara ytliga rötter. Det är jättebra för att snabbt etablera sig och suga upp allt vatten som regnar ner. Men om det blåser hårt nog så står inte träden emot vinden, utan fälls med rötter och allt.

Andra trädsorter, tex tall, har i stort sett bara en stor rot, som växer rakt ner. Trädet kanske inte kan suga upp vatten lika bra som granen, men det måste blåsa extremt mycket för att blåsa omkull en tall. Stormen Gudrun var mycket vind, men inte tillräckligt för att välta/knäcka stora tallar.

Genom att då blanda trädsorter så kan du skydda din investering från fler skador: träden med djupa rötter hjälper de med ytliga rötter att överleva stormvindar, och skulle det skita sig på något annat sätt så har du fortfarande de med ytliga rötter att sälja när de skördas.

Jag gissar att bonden som blev av med all sin skog bara hade planterat gran, eftersom det främst är gran som uppköparna vill ha.

Dessutom har vi för dålig förståelse för hur ekosystem fungerar för att kunna säga vilka arter som är avgörande och vilka man kan förlora utan att andra påverkas så mycket. Ta bort fel art, även en som till synes är obetydlig, och det kan leda till en kedjereaktion så ett helt ekosystem förändras.

Det handlar inte bara om sjukdomar utan om varje förändring i den inre och yttre miljön att en stor mångfald uppför sig mera "gummibandsaktigt" emot dessa störningar. Men det finns ju hål i resonemanget i och med att man kan då hävda att våra skogar är så gamla att det borde tex finnas många fler trädarter, men det finns det ju inte.

Jag tänker ju även på att den genetiska variationen ibland granar och tallar borde vara större än vad den faktiskt är.

Dvs vid varje större störning så borde tillfälle uppstå för att fler trädarter att kunna muta in sina revir.


Ja fast lagen är väl lite luddig i detta, frågan om olika arter blir ju en situation som kommer att uppstå först när frågan om avverkning blir av om en 60-80 år, då vet vi ju inte alls läget om virkesbehovet just då ?

Egentligen innebär väl lagen mest att kalhygget ska planteras, sen om det planteras med gran eller tall eller tex lärk spelar väl ingen roll, Lagen försöker ju se till att kommande generationer av skogsbönder har virke att avverka. Och man försöker att förutse hur mycket tall resp gran som kommer att finnas avverkningsbart i framtiden.
Ingen springer väl och kollar om man smyger in lite tallplantor lite här och där ?

Man vill väl inte ifrån Skogsstyrelsens sida att kalhyggen ska förbli oplanterade och bli alltför vildvuxna för att de blir svåra att röja sedan. Röjningen kostar pengar och ger ingen utdelning i virket, det är för fjuttigt att ta ut.

Att det finns lagstiftning kring detta beror väl på att det blir den kommande generationerna som får ta hand om avverkningarna.

Granplanteringar eller tallplanteringar har ju lite grand med vilken jordmån som finns i skogen, är det bara djupt morängrus så kan ju inte granen hålla sig kvar i storm, Är det större stenar inblandade i morängruset ja då sitter även granen kvar. Inte bara det grunda rotsystemet utan även den större kronan hos granen utgör ju ett större vindfång förstås.

Förstås så om tjälen gått djupt redan tidigt och hela rotsystemet frusit fast så sitter ju trädet ofta kvar trots hård storm, men ibland kan de ju knäckas mitt på.

OT: BTW: Det stormtåligaste trädet i Sverige förutom Eken lär vara Oxelträdet, det har ett mycket kraftigt rotsystem, det är ett ganska fint möbelvirke om det behandlas rätt, Det kan tydligen spricka om det torkas fel. Oxelträdsvirket ger mycket värme vid förbränning eftersom det är ganska tätt, Högst energivärde av de svenska träslagen står annars Boken för, har jag för mig,