makullerads egna texter

Vi skulle utplåna latinamerika, afrika, den tredje världen. Vi skulle ta dem alla. Med våra underliv,
farsoter, och egypterna gick en och en bärandes på sandkorn. Innan vinden tog dem med sig. Och de begrät sina västerländska broar. Sfinxer och din tunga är lika oärlig som pengarna i din ficka. Blödande exodus.

Augustiregn
Längs ödsliga gator
dansar hon genom
augustis regniga dagar
små framsteg av glädje
blir till lyckorus i ensamhet
att leva i hemlighet
en gnista i känslan
av att bara vara
och röra sig
under himlens skyfall

https://www.youtube.com/watch?v=Gt9uqqOCXKQ

Bordet brinner
utanför nyktra vändningar
Du frågar mig men
Irland är nytt och jag
rör mig aldrig bortom
det välbekanta
När mina lager faller
slår jag dig utan att känna
av saknaden
otillräcklig i upplevelsen
och vi upphör i ett svart hål
som sväljer sitt ljus
innan jag kollapsar under
min egen tyngd
känslokallt

Definition
Svart på vitt
hårdnar allt
fast tvånget
är mjukt
och skadan
en olyckshändelse
blir förut
en ändlös flykt
undan nuet

Ytterligare en mycket gammal dikt

Ditt hjärtas cancer
alla de där insikterna
av skogsbränder

Jag är oförsonlig
den som aldrig förlåter
jag sa det först

Spar alla tårar
och låt er alla drunkna
av likgiltighet

Galet förbannad på egentligen ingen alls och samtidigt alla, varenda jävel man möter
(också en äldre text liksom många som läggs upp nu)

Fuck you!
Fuck you! Och fuck vad du slåss för! Fuck dig och dina motiv, förklaringar och spel. Fuck you! Det är dödligt allvar så fuck din feghet, fuck dina soldater, fuck din kunskap. Bara fuck that shit! Jag säger; Fuck dina problems! Och fuck vad du påstår att du står för… Fuck that! Jag är svag men min rygg är rak, så fuck you! Fuck allt med dig, bara fuck that shit! Fuck dina bröder, dina polare och fuck din käft, eller noggrant samlade bevis, fuck you! Fuck för allt du aldrig gjorde, fuck that och din fucking hormentalitet, fuck you! Fuck dina vapen, fuck snuten och fuck lojaliteten. Fuck din hämnd och fuck dina mödor, fuck you så mycket. Fuck you, och horan du knullar på nätterna, fuck din familj och fuck vad du påstår att du tror på. Helt enkelt fuck you och din tillhörighet. Fuck för att du trodde att du visste vem jag var. Eller att jag inte var stark nog. Bara fuck that shit! Och fuck you och allt du säger dig stå för, fuck that shit! Fuck och knarkpengar där hoten kommer inifrån, för fuck alla hjältedåd. Man måste vara frisk för att bli sjuk Så fuck you! Och fuck alla förolämpningar! Fuck dig Min kuk är hårdare, och min manlighet varaktigare så bara, fuck you!


https://www.youtube.com/watch?v=gbw3PuLkxYQ

Iakttar detaljerna, vita servetter
och min värld är långt ifrån din, splittrad slow motion
där ingenting händer, i din pausade verklighet
vår sociala sammankomst
jag är en hypad länk, vibrationer
att knäcka tystnaden med
introverta spröt

och jag lever på insidan
ett eget liv

framför en skiftande publik

Åldern på talet
där vi alla
är kompletta
trasiga
förbannade
ledsna och
skadeglada

I vissa aspekter skulle du kunna vara jag. Obehagligt ibland.

Teenage mutant ninja turtles, och alla jag känner

Väderleken, en prognos omgiven
av överblivna poeter
Taggtråd, ligger nedanför Judas med igenspikat
synfält och hör det frenetiska ljudet av fjädrar som
plockas av, monteras fast, tjäras in till fäfängans ära
Ett par förbipasserande stannar upp och frågar varför
jag inte springer iväg och letar efter Hans och Greta.
Jag svarar att jag hellre ligger här och luktar på
blommorna. De rycker på axlarna, tar upp ett par
stenar som de kastar mot mig innan de går vidare.
Och Raphael är där liksom Michelangelo och en
tredje lirare jag tror kallar sig Monet. Spelar kula
över skolgårdens överarbetade asfalt. Det regnar
apelsiner. Körsbär. En och annan käftsmäll. Åt ett
håll, eller ett annat.
Det angår inte mig. Jag bara lyssnar på människan.
Nyper mig själv. Hallå, mänsklighet är ändå bara
något som rör sig i skov.

https://www.youtube.com/watch?v=kbXvPs5ql68

Framåt, framåt, fryser fast. Inte ett liv utan en istid

Tiger ihjäl varför. Fyrkantigheten genom känslan. Ändå ligger det kvar, formlöst. Likt ett botemedel som saknas. Jag vrider om, Hur kände du den dagen? Tror att jag andas det i ett öppet landskap. Frågetecknet. Puttar undan hennes röst. För det kändes inte. Mot slutet. Inte alls faktiskt. Det blev enkelt. Ett otydligt därför. Ljudet av jorden som slår över träets yta.

Hur kände du den dagen?
Du visste att samhället inte ville ha dig?








Återigen en mycket gammal inaktuell text som berör en annan text jag inte heller lyckats skapa något av. Någon allvarlig journalist som intervjuar någon och låter så där förbannat intresserad av ett varför, mitt i allt med frågor som inte ställs. Pjoskandet och kanske något där, en synvilla om något eller?

Fan, bara fortsätta rensa datorn och spotta ut allt skäp över nätet

Efterbörd

Böjer mig inför meningslösheten
för att lätta i dammet
Livet punkterar hål
i huden med kyssar
av små under