Här är länk till SBU-rapporten:
http://www.sbu.se/contentassets/09cc34e7666340a59137ba55d6c55bc9/skakvald_2016.pdf
Det är viktigt att förstå sammanfattningens betydelse:
Där står att "Det finns begränsat vetenskapligt underlag ..." och "Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag ..." för att barn under 1 år drabbas av "triaden" symtom: Subduralblödning + Ögonbottenblödning + "encefalopati", där det sistnämnda beskrivs som olika symtom på medvetandepåverkan, kramper m.m.
De viktiga att förstå är att det även inom den rättsmediciniska specialiteten finns begränsat och otillräckligt underlag för att göra några som helst sakkunniga objektiva uttalanden grundat på vetenskap. Man har alltså ingen sakkunnig dokumentation att stödja sig på när man går in i domstolen och uttalar sig om varför detta barn drabbats av "Triaden" där "encefalopatin" är det extrema att barnet redan vid blott någon månads ålder dödförklaras då hon inte bara var medvetandesänkt, andningsdeprimerad och okontaktbar. De bägge första symtomen, subduralblödning och ögonbottenblödningar, konstaterades redan innan hon dödförklarades.
Objektiva fynd vid obduktion rör allt det som kan ses och mätas på det döda barnet. Dessa fynd kan jämföras med fynden vid s.k. plötslig spädbarnsdöd. För den dödsorsaken är det väl dokumenterat att man aldrig finner några varken makroskopiska eller mikroskopiska "objektiva fynd". Det enda man lyckats konstatera, vilket är väldokumenterat, är att barnen är döda och gemensamt för dem är den totala bristen på "objektiva fynd" som förklarar varför barnen dött. Den enda vetenskapligt (världsomspännande) redovisningen tycks vara att barn som sover på magen oftare drabbas av denna plötsliga död. Så på den grunden har man gett ut vetenskapliga råd att inte låta barn sova på rygg, för att minska på den sortens död hos barn.
För den här flickan, och andra barn med liknande dödsorsak, finns det dock mycket tydliga objektiva fynd. Dels den dubbelsidiga hjärnblödningen i bakre delen av storhjärnan, där det inte har hittats några förklarande orsaker som t.ex. kärlmissbildningar eller förekomst av tumörer i de bägge nacklober. Inte heller vid specialundersökningen i Uppsala av hjärnan har sådana förklaringar hittats som stödjer idén om att ett annars helt friskt barn drabbas av sådana blödningar under dura mater. För att åstadkomma sådana blödningar bör det finnas ett klart trauma (fall från hög höjd eller t.ex. en trafikolycka) eller en diagnostiserad sjukdom. Detta med sjukdom kan uteslutas helt för det här aktuella barnet, som under sina mindre än fem veckor i livet är testad för en mängd kända sjukdomar som alla barn i Sveriges testas för (PKU-testet). Efter döden har man utfört flera sjukdomstester, som skulle kunna förklara den hjärndödande blödningen. Några fler förslag till utvidgade genetiska tester har inte lämnats till rätten från vetenskapligt håll. Ögonblödningar (i papillerna höger och vänster öga och i vänster ögas näthinna och i vänster ögas glaskropp) är en del i "Triaden" som inte heller kan förklaras utan endast objektivt konstateras och dokumenteras. Men vet rättsmedicinska neurologspecialisten i Uppsala alls hur dessa objektiva fynd helt plötsligt, sällan som väl är, alls hamnar på rättsmedicinalverkets undersökningsbord? Vi utesluter väl varken trauma eller sjukdomar som orsak för dessa objektiva fynd när det gäller vuxna som hjärndör av subduralhematom? Vi börjar inte spekulera om andra orsaker utan respekterar existerande kunskap. Varför dessa "hittepå"-spekulationer om ytterligare tänkbara orsaker.
Särskilt när det, utanför "Triadens" delar, finns ett 20-tal revbensfrakturer där en del bör ha funnits redan då flickan var inlagd (inskriven 5 dgr och permission 5 dgr) och de objektiva fynden visar att hon läker dessa frakturer enligt den normala läkningsprocessen. En del av de konstaterade frakturerna är "färska" från HLR-insatserna. Men övriga är stadda i så långt gången läkning att röntgenspecialisten bedömer dem som upp till 1-2 veckor gamla. Är det alls förenligt med sunt förnuft att påstå att hjärnblödningarna är stadda i en läkning så att de kan vara 1-4 veckor gamla?! Hur kan man alls göra en sådan tidsbedömning utan att ha annat jämförelsematerial än åldringar med subduralhematom??
Vad är alls syftet med att föreslå en tidsutdräkt på 1-4 veckor, annat än att utså spekulativa, skenbart vetenskapliga, orsaker till blödningsorsaken hos detta 1 månad gamla barnet? Kan man alls tänka sig att en åldring kommer in akut med 20 revbensbrott ( i olika läkningsstadium) med blödningar i ögon och innanför skallbenet, andningsdeprimerad, kanske lite kramper och återupplivad med hjärtkompressioner och alls ens tänka tanken att "det kan finnas en allvarlig sjukdom bakom den här patientens död". Vad ska vi spekulera i? Benskörhet? Alkoholism? Narkotikamissbruk? Överdosering av blodtrycksmedel eller annat läkemedel? Köttbulle eller tuggummi i halsen och kvävningsdöd? Är det inte känt inom rättsläkarkåren om skillnader mellan läkningsprocessen hos barn-vuxna-åldringar??
Respekten mot barnet är häpnadsväckande låg, tycker jag. Sen tycker jag det är onödigt att dutta på de misstänkta mer extrema egenskaper. De är knappast de enda som har "bokstavsdiagnoser" och sådana diagnoser leder inte till att de blir mördare.
