Nykter en längre tid - blir aldrig av med viljan att dricka

Jag drack varenda dag i ca 2 års tid, för det mesta så blev det x-strong starköl. Det har nu gått ca 150 dagar sen jag drack sist. Anledningen till att jag inte dricker är för att det helt enkelt är för långt bort till närmaste systembolag, eller Ica för en folköl för den delen.. och jag har inget körkort.. jag är placerad frivilligt på ett boende(spelar ingen roll varför) som är rätt så bra, ute på bondvischan, kan inte säga att jag trivs sådär speciellt på vischan.. tycker det känns utanför civilisationen och så. är ju placerad just här lite strategiskt av min hemkommun just för att det ska bli så svårt som möjligt för mig att få tag på alkohol.

Men bortsätt från att kroppen mår bättre utan alkohol så kan jag inte säga att jag vill fortsätta vara nykter det minsta.. begäret att få dricka finns ständigt i mitt huvud.. så jävla svårt att förklara det.. antar att jag bara vill prata av mig.. jag kan inte föreställa mig att suget efter alkohol nånsin kommer försvinna.
Det plågar mig vareviga dag. Jag tänker på det nästan hela tiden. "Om jag bara kunde få dricka" .. kan ibland föreställa mig när jag sitter med ett glas öl och jag kan nästan känna glaset fysiskt för att tanken är så stark.

Är det vanligt att alkoholsug är såhär starkt? frågar er med erfarenhet..
Har en massa hobbys och intressen men allt sånt bleknar i jämförelse med alkoholen för mig.

Sitter och väntar på att jag ska få lägenhet i min hemstad igen så jag kan börja dricka igen.. inbillar mig att jag kommer ha kontroll på drickandet och inte få det till att bli varenda dag.
Längtan att dricka är så stark så jag kommer att flytta härifrån pga det. Enbart pga det. Jag behöver den där berusande känslan i huvet.. kan helt ärligt talat inte sätta fingret på varför jag vill åt den så mycket. det är väl underbart helt enkelt?

I hela mitt liv har jag aldrig varit så beroende av nånting som alkohol. Jag kan ärligt inte fatta hur jag nånsin skulle kunna låta bli att dricka igen. Just nu är jag nykter och har varit det sen i december, men jag tror att jag en dag kommer dö pga alkoholen på ett eller annat sätt. För jag kan inte sluta dricka och jag vill inte sluta.
Har blivit erbjuden alla möjliga sorters hjälp.. men nu är jag så drivande i att få dricka(tex målet med att flytta tillbaka till lägenhet) så jag har bara det i hjärnan.. "jag måste dricka igen till varje pris"..

Det är t o m som så att jag är rädd att bli av med begäret att dricka.. för då vill jag ju inte dricka längre och den tanken vill jag inte försöka föreställa mig nu när jag hela tiden vill dricka. Nån som känner igen mitt flumsnack?

Är det nån som har nåt att säga? nån med erfarenhet? skulle uppskattas.

Du är alkolist. Det är därför du har så enormt alkoholsug. Det försvinner troligen aldrig, men somliga kan stå emot det.

När jag läser sådana här inlägg blir jag extremt glad över att jag är inne på det 13 (!) året som helnykterist. Har personligen aldrig ens varit i närheten av att ha alkoholproblem och har nog inte druckit en tiondel av var ts har! Alkohol & droger är för svaga människor! Min "last" är motion & hälsa, särskilt löpträning som jag ägnar mig åt 3-4 ggr i veckan. Har hållit på att springa disciplinerat 3-4 ggr i veckan i ur och skur i åtta år nu! ett mycket sundare beroende enligt mig, än skiten du häller i dig!

Hej Gubbelisa

Det låter på din text som att beslutet att sluta dricka, i allafall delvis, kommer från någon annan än dig själv. Detta är sannerligen ett dåligt utgångsläge då valet i grunden är upp till dig. Du skriver att en anledning till att inte dricka är för att kroppen mår bättre av att vara utan, vad menar du med det? Vilka personliga erfarenheter har du av att kroppen mår bättre av att vara utan?

Du skriver också att du ständigt plågas av tankar som "om jag bara får dricka". Vad brukar du göra när du plågas av dessa tankar?

Ja det är ju alla mina anhöriga som vill att jag ska sluta dricka. Eller rättare sagt, hålla mig nykter. Jag vill egentligen inte sluta dricka, men jag känner att om jag inte slutar dricka så kommer jag dö eller skada min kropp på ett sätt som gör det svårt att återhämta sig.
Kroppen mår väl bäst utan alkohol? speciellt levern, och det är väl det jag känner som positivt med att vara nykter, att jag inte har ont i levern. Dessutom har jag gått ner nästan 10 kg sedan december och fått bättre kondition. Det är väl det.

Jag har erbjudit olika människor pengar för att komma och hämta mig och skjutsa mig till närmaste stad så jag kan dricka.. har även försökt köpa folköl men det har upptäckts. Allting har på ett eller annat sätt upptäckts och jag har talats "till rätta".
Jag försöker äta och inte gå hungrig så mycket som möjligt för hunger ökar suget efter alkohol. Jag brukade dricka på tom mage för då gav det bäst och skönast effekt av alkoholen. Så nu försöker jag att undvika att bli hungrig och alltid se till att jag har godis och sånt tillgängligt.

.

Dina anhöriga verkar angelägna om ditt bästa och oroliga för dig. Hur påverkas din relation till dina nära av att inte dricka? Jag uppfattar det som att du ger två olika positiva, fysiskt relaterade skäl till att inte dricka; Å ena sidan innebär det att du håller dig vid liv och inte får organskador. Därtill upplever du en märkbart förbättrad fysisk kapacitet som förmodligen gör att du orkar mer i din vardag. Ger detta dig större orka att syssla med dina hobbys och intressen?


Du skriver att en väsentlig del av ditt drickande skedde på tom mage, för att förbättra ruset. Det låter som din kropp har lärt sig att förknippa hunger med alkoholintag, vilket nu visar sig som ett kraftigt sug efter alkohol när du blir hungrig. För att motverka det intensivaste alkoholsuget använder du därför godis eller liknande för att undslippa hungern. Detta lindrar suget efter alkohol på kort sikt, men verkar inte påverka sambandet mellan hunger och alkoholsug långsiktigt. Har jag uppfattat dig rätt?

Grotta ner dig i något som totalt upptar din uppmärksamhet.

Skapa konst, spela musik, skriv en novell. Finns mycket sådant som får en att helt sluta tänka på suget efter bedövning.

Jag känner igen mig lite i det du skriver.

Drack rätt mycket under rätt många år (dock mest på helgerna). Till slut bestämde jag mig för att lägga ner. Jag var nykter i 13 månader, sen började jag dricka lite smått igen. Vilket var lite dumt kanske. Nu är jag en periodare, men ska definitivt lägga ner alkoholen och ta ett långt uppehåll snart igen. Kanske för evigt. Vi får se.

Under 13 månader försvann suget mer och mer, värst var nog på sommaren dock. Sol och värme, alla ska grilla osv. Vem vill inte ta en (12) öl då?

Om jag kunde hålla uppe 13 månader och bli av med det mesta av suget så kan du också. Lycka till!

Hej TS. Känner igen det så väl. Här har du en som druckit nästan konstant i 18 års tid. Har varit nykter de senaste 4 åren pga alla konsekvenser som drickandet fört med sig. Ekonomiska, hälsomässiga m.m. Som alkoholist blir du aldrig av med suget. Det enda vettiga är att ha en daglig sysselsättning/ arbete så att du kommer bort från tankarna på alkohol och får en social gemenskap att ingå i. Själv tror jag inte på att ta beslut om att vara helnykter resten av livet, det är orealistiskt och en form av självplågeri för den som har alkoholistgener. Vi reagerar starkare och får skönare känslor av berusning än "vanligt" folk. Och som man ser på en del svar i tråden så begriper många nada vad alkoholism innebär. Kanske bättre att du hade ställt frågan på något forum för beroende/missbuk så hade du fått mer förståelse.

Psykologi: allmänt -> Drogrehabilitering. Prövar här.

/Mod

Hade uppehåll från alla droger i ett helt år, det var bara slöseri med tid. Suget försvinner aldrig om man inte ersätter drogerna med någonting annat. Jag är ett hopplöst fall. Men otroligt nog lyckades jag få balans i mitt bruk efter uppehållet, men jag är ett hopplöst fall när det gäller att vara helt ren. Dör hellre än går igenom en sådan period igen(jag menar det). Jag har ibland uppehåll på några veckor om det blivit för mycket, men jag hela tiden tanken på att börja igen.

En jävla cred till er som håller er nyktra och rena i flera år, ni är otroligt starka. Jag vet själv hur jävligt det var med 1 år. Eller egentligen är det jävligaste att livet blir så förbannat trist utan att berusa sig ibland

LÄS DEN HÄR BOKEN. http://www.bokus.com/bok/9781848375390/antligen-full-kontroll-lar-dig-beharska-ditt-alkoholintag/

i korta drag går den ut på att i detalj förklara hur du har blivit vilseledd att se på alkohol på fel sätt, som att det ÖVERHUVUDTAGET finns något positivt med alkohol, vilket det inte gör! läs den med vidöppet sinne och ändra ditt synsätt....jag lovar att det är värt det. gott om tid har du ju på boendet. läs den och du kommer få rätt synsätt och inställning. den tar bort tankevurpan alla som dricker har, "att det är en stor uppoffring att helt sluta dricka" det är verkligen tvärtom. LÄS den snälla snälla gör det....