Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Nu är ju just alkoholismen en sjukdom med rent kemiskt beroende av alkohol. Men det gäller samma sak där. Just behandling av alkoholberoende bygger på att man först måste erkänna problemet. Stigmatiseras som alkoholist. Först efter den insikten kan man försöka hjälpa och behandla.

Lottas anhöriga, vänner och postare här - vill ju inte ens erkänna Lottas kärlek till Martin! Lika lite som Lotta själv erkände att de sågs varje dag och planerade för en gemensam framtid - hon ljög ju om detta till polisen, anhöriga, vänner, arbetsgivaren, läkaren etc.

Och än idag håller man på och förnekar - allt för att inte "stigmatisera" Lotta som kär i en sådan som Martin! För det vore ju att erkänna att hon betett sig som en idiot och dessutom ljugit till höger och vänster. Och då hamnar hennes gloria på sned!

Att därtill förklara hennes beroende av Martin med kärlekshormonernas svallningar som tar över förståndet är ju lite märkligt. Dels var hon ingen tonårstjej utan en medelålders kvinna som haft flera kärleksförhållanden tidigare och dels borde smärtan och blåmärkena från hans upprepade misshandel dämpat effekten av hennes kärlekshormoner - det skulle skett hos de flesta av oss! Trots att han började misshandla henne tre veckor in i deras bekantskap fortsatte kärleken att spira och hon planerade för deras gemensamma barn och framtid. Hjärnsläpp

Att lägga energi på något så märkligt som "LexLotta" eller överklagande till Europadomstolen är rent vansinne. Det borde finnas betydligt bättre saker att lägga resurser på.
Kvinnan Lotta bidrog alldeles själv till att hon inte fick någon hjälp - hon tackade nämligen nej till alla hjälperbjudanden, upprepade gånger. Hon bidrog själv till att ingen trodde att hon var utsatt för någon fara - för Lotta ljög och påstod att hon inte hade någon kontakt med Martin längre.
Hon vägrade gå vidare med polisanmälan, nekade sjukhusjournaler och ljög för målsägarbiträden, polisen vänner och anhöriga.

Så vad i helsike är det vi ska utreda i Europadomstolen? Vad ska LexLotta innebära? Att man sätter tvångströja och syr in Lottorna på psyk? Att Lottorna omyndigförklaras, sätts under en förslagsvis manlig förmyndare som kontrolllerar deras umgänge? Så ser det redan ut i delar av världen.
Är det dit man vill komma - ja, då vill ialla fall inte jag vara med längre.

Aktiva val gör vi hela tiden, varje sekund. Medvetna val, genomtänkta val, kloka val, korkade val, mindre genomtänkta val.....
Lotta gjorde många val under sin tid med Martin. En del bra, andra mindre bra.

Ja, att skylla på att man är så in i helvete kär håller inte. Jag var så in i helvete sugen på mer öl så jag körde på fyllan, är jag förlåten?

Ja, hon tog risken och fick betala priset. Det är inte mitt fel, inte ditt fel utan hennes eget fel.
Observera att jag inte förringar Martins huvudfel, bara att det inte händer kvinnor som har den minsta lilla känsla för risk.

Och som solglittret skriver, det är orimligt att samhället ska gå in och granska de män solglittret date'ar för att undvika att hon blir mördad. Då kan vi köra Saudi style hela vägen.

Det blir ju så - antingen tvångsvårdar vi kvinnor som Lotta och räddar dem. Eller så anser vi dem vuxna nog att bestämma över sig själva. Däremellan finns inget.
Förutom detta kan man ju ägna sig åt upplysning och information och använda ex Lottas öde som ett varnande exempel. Men då "förtalar vi tydligen Lotta".
Blir inte mycket kvar att göra mer då.

Det där är inte kärlek. Inga förhållanden med misshandel involverat är kärlek. Det är en dragningskraft mellan skadade individer som dras till en människa med samma energinivå som en själv. På det viset följer du ett psykologiskt mönster du har inom dig, lika barn leka bäst kan man säga. Kärlek är något helt annat. Inkluderar INGENTING som är nedvärderande, våldsamt osv osv.

Älskar din formulering! Vill verkligen inte ha Saudi style där jag lever.

Lotta har inte gjort något brottsligt.

Finns AA, antabus, campral, alkoholmottagningar, kuratorer, psykologer, terapeuter, stödgrupper, missbruksvård och en massa annat för att hjälpa. Det räcker med att du är orolig för att din konsumtion har ökat för att du ska få hjälp. Du behöver inte vara klassad alkis.
Vi borde ha samma möjligheter för utsatta kvinnor.

Det är ingen som omyndigförklarar henne för att hon var kär. Men har man själv haft turen att få uppleva känslan, så har man full förståelse för att man inte agerar rationellt eller som "man borde" i alla lägen.

Det är ingen ursäkt, utan en förklaring.

Men vill man inte ha förklaringar, så kör man givetvis på med att alla borde veta bättre. "Borde" talar ju också sitt tydliga språk. Ja, man borde, men ingen av oss gör alltid det man borde. Och i de lägena så brukar det finnas förklaringar till att det inte blev som det borde.

Orkar inte älta detta en omgång till.
Tråden är full av tjurskallar som borde kunna förstå, men vägrar att vidga sina vyer.

Och med dessa kloka ord är vi tillbaka där vi var igår och kan fortsätta på en konstruktiv nivå.

I min bok är huvudproblemet med Sverige idag att vi medborgare inte anses kunna hantera sanningen om ting. Alla har rätt att följa sitt hjärta och sin övertygelse, går det åt helvete är det samhällets fel.

Skulle jag påstå att det är direkt osmart att som ensam tonårstjej efterfesta med ett gäng afganska flyktingbarn ses det som inskränkt när det är fakta. De kan vara världens gulligaste killar men risken är större än om hon inte gör det. Bedömer hon att värdet av festen är högre än den statistiska risken är det bara att köra på. MEN går det illa, skyll inte på samhället, det var hennes eget val.

Men så kommer vi till det som solglittret skrivit mycket om.. Om samhället hela tiden propagerar för att det är ofarligt och hon kan göra allt utan risk så flyttas ansvaret mot samhället. Hon handlade utifrån den information hon fått helt korrekt, men då informationen inte var helt transparant hamnade hon i trubbel. Då blir skuldfrågan suddig och där är vi i dag. Skriver inte mer då solglittret redogjort allt väsentligt i sina inlägg.

Ja det är ju en aspekt att se på det hela.
Men om det nu inte är kärlek utan "dragningskraft mellan skadade individer" , vilket jag kanske kan hålla med dig om till viss del. Vad ska vi göra åt det? Martin och Lotta försökte ju skaffa barn. Misshandeln eskalerade. Han slog ihjäl henne.
Hon var ju vuxen nog att bestämma över sitt liv. Skulle vi ha hindrat henne från att träffa honom?
Träffa andra män överhuvudtaget om hon var en "skadad individ".

Skulle vi hindrat honom att träffa kvinnor - han hade inte begått något grovt våldsbrott på 12 år och suttit av sitt straff för lindrig misshandel av sin tidigare kvinna. Kastrerat karln?

Allt är kanske möjliga lösningar, men inget som passar in i ett civiliserat samhälle. Så det enda vi kanske kan göra är att upplysa och informera framtida Lottor om att tänka efter och agera förnuftigt, använda denna Lottas öde som exempel. Några kommer gå åt men det kan vi inte förhindra med legala medel.

Jag hör vad du säger, vet vad du menar men det går inte att argumentera med vissa när väggarna är höga och dörren låst inifrån.

Nej, hur man än vrider och vänder på det, i slutändan faller skulden på förbrytaren, i det här fallet Martin och samhället misslyckades att vidta åtgärder ÅR sedan, med denna loser.

Jag är varken politiker eller lagstiftare, tack och lov, jag har inga bra svar vad som ska göras, men jag anser nog att den här mannen skulle haft ögonen på sig mer än vad han har haft. Om jag minns rätt, Martin hade väl inte bara misshandlat en tunnelbaneförare, som senare avled, men också kastat sig ur en bil och sparkat ner en kille våldsamt, i alla fall har jag för mig det.