• 1
  • 2
2017-04-23, 16:27
  #1
Moderator
Diagorass avatar
Jag tänkte starta en tråd i politik inrikes om relationen mellan brott och straff, men insåg snabbt att det är mer av ett filosofiskt ämnesområde. Samtidigt blev jag konfunderad över att det inte finns någon tråd i filosofiforumet om det kanske mest intressanta ämnet inom den del av filosofin som i svensk tradition kallas praktisk filosofi, nämligen retributiv rättvisa.

Den filosofiska diskussionen om rättvisa kan grovt delas in i två huvudkategorier: distributiv rättvisa som, föga oväntat, handlar om hur resurser ska fördelas rättvist; och retributiv rättvisa, som berör brott och (rättvisa) straff.

Citat:
Sedan Aristoteles skiljer man mellan distributiv rättvisa och kompensatorisk (kommutativ) rättvisa. Den förra gäller hur resurser skall fördelas och förutsätter intressekonflikter eller motstridande intressen. Den senare, som också kan kallas retributiv eller juridisk rättvisa, avser rättvisa inom brott och straff.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl.../r%C3%A4ttvisa

Viktiga frågor som retributiv rättvisa tar upp är bland annat:
  • Hur är straff relaterat till rättvisa?
  • Är straff en förutsättning för rättvisa?
  • Uppnås rättvisa genom straff?

En viktig fråga är också vilka kriterier ett "rättvist" straff ska bygga på. Här finns det två huvudlinjer i den filosofiska traditionen som härstammar från Kant och Jeremy Bentham.

Kant företräder en position som är backward-looking. Det innebär att de enda kriterier som är relevanta vid straffutmätning är saker som ledde fram till ett brott. Saker som motiv, psykologiska dispositioner och liknande är av avgörande betydelse. Denna position menar att straff har ett värde i sig och att konsekvenserna av att straffa är mer eller mindre irrelevanta.

Den andra positionen som företräds av Bentham och många andra utilitarister är forward-looking. De relevanta faktorerna för rättvisa ur detta synsätt är avskräckning, rehabilitering och inkapacitering. En viktig implikation av den utilitaristiska synen på straff är att det kan vara fullt legitimt att straffa oskyldiga, så länge det har positiva konsekvenser. Det är en position om helt avvisas ur ett backward-looking-perspektiv.

Vilka positioner är de mest rimliga inom retributiv rättvisa? Moderna uppfattningar brukar sällan vara renodlade utan består ofta av en "mix" som är både forward- och backward-looking. Det finns många fler positioner inom den filosofiska litteraturen om retributiv rättvisa än de som presenterats här, men det är inte ovanligt att man förhåller sig till någon av dessa utgångspunkter.

För mer information: https://plato.stanford.edu/entries/justice-retributive/
__________________
Senast redigerad av Diagoras 2017-04-23 kl. 16:39.
Citera
2017-04-23, 16:31
  #2
Medlem
Tycker en sak du missat är att sannolikheten att någon döms oskyldig existerar, så det måste vara en faktor för att sänka straff t.ex. har man inte dödstraff i de flesta civiliserade länderna.
Citera
2017-04-23, 16:37
  #3
Moderator
Diagorass avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nothot
Tycker en sak du missat är att sannolikheten att någon döms oskyldig existerar, så det måste vara en faktor för att sänka straff t.ex. har man inte dödstraff i de flesta civiliserade länderna.

Det är mer en praktisk detalj. Ett känt exempel när det gäller synen på straff är Kants syn på dödsstraff. Enligt Kant är dödandet av en oskyldig människa det värsta brott man kan begå, utifrån det kategoriska imperativet. Eftersom det dikterar att varje handling man utför ska kunna återföras på en själv måste mördare avrättas, förutsatt att mördaren är mentalt frisk och kan betraktas som en moralisk agent. Att inte avrätta mördare innebär en kränkning av mördaren som autonom individ eftersom vi då inte betraktar mördaren som en moralisk agent. Eftersom ett rättssystem som kränker människor är orättvist finns det inget annat moraliskt riktigt straff för mördare än dödsstraff.
Citera
2017-04-23, 16:41
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Det är mer en praktisk detalj. Ett känt exempel när det gäller synen på straff är Kants syn på dödsstraff. Enligt Kant är dödandet av en oskyldig människa det värsta brott man kan begå, utifrån det kategoriska imperativet. Eftersom det dikterar att varje handling man utför ska kunna återföras på en själv måste mördare avrättas, förutsatt att mördaren är mentalt frisk och kan betraktas som en moralisk agent. Att inte avrätta mördare innebär en kränkning av mördaren som autonom individ eftersom vi då inte betraktar mördaren som en moralisk agent. Eftersom ett rättssystem som kränker människor är orättvist finns det inget annat moraliskt riktigt straff för mördare än dödsstraff.
Kant kan slänga sig i väggen, jag ska diska nu men återkommer med en mer begriplig förklaring!
Citera
2017-04-23, 16:44
  #5
Moderator
Diagorass avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nothot
Kant kan slänga sig i väggen, jag ska diska nu men återkommer med en mer begriplig förklaring!

Jag väntar med spänning. Kan också nämna att jag i viss mån håller med Montesquieu som sade att varje straff som inte härrör från absolut nödvändighet är tyranniskt.
Citera
2017-04-23, 17:20
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Jag väntar med spänning. Kan också nämna att jag i viss mån håller med Montesquieu som sade att varje straff som inte härrör från absolut nödvändighet är tyranniskt.
Jag kom på att jag ärligt talat inte är på "det humöret", prokrastinerade TOM med att göra massa annat städande, jag orkar inte en evig debatt just nu, jag fattar, du lutar inte mot dödstraff ändå..
Jag orkar inte, är inte på humör idag för sådant kom jag på.
Citera
2017-05-05, 15:25
  #7
Moderator
Diagorass avatar
Tråkigt att det inte tycks finnas något större behov av att diskutera brott och straff ur en filosofisk synvinkel.

Här finns en akademisk filosofisk artikel för den som är intresserad av frågan ur ett djupare perspektiv.

http://hls.harvard.edu/content/uploa...punishment.pdf

Enom till straff, androm till varnagel.

Citat:
Ursprungligen postat av nothot
Jag kom på att jag ärligt talat inte är på "det humöret", prokrastinerade TOM med att göra massa annat städande, jag orkar inte en evig debatt just nu, jag fattar, du lutar inte mot dödstraff ändå..
Jag orkar inte, är inte på humör idag för sådant kom jag på.

Väntar spänt på din utläggning om dödsstraff.
Citera
2017-05-05, 18:58
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Jag tänkte starta en tråd i politik inrikes om relationen mellan brott och straff, men insåg snabbt att det är mer av ett filosofiskt ämnesområde. Samtidigt blev jag konfunderad över att det inte finns någon tråd i filosofiforumet om det kanske mest intressanta ämnet inom den del av filosofin som i svensk tradition kallas praktisk filosofi, nämligen retributiv rättvisa.

Den filosofiska diskussionen om rättvisa kan grovt delas in i två huvudkategorier: distributiv rättvisa som, föga oväntat, handlar om hur resurser ska fördelas rättvist; och retributiv rättvisa, som berör brott och (rättvisa) straff.



http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl.../r%C3%A4ttvisa

Viktiga frågor som retributiv rättvisa tar upp är bland annat:
  • Hur är straff relaterat till rättvisa?
  • Är straff en förutsättning för rättvisa?
  • Uppnås rättvisa genom straff?

En viktig fråga är också vilka kriterier ett "rättvist" straff ska bygga på. Här finns det två huvudlinjer i den filosofiska traditionen som härstammar från Kant och Jeremy Bentham.

Kant företräder en position som är backward-looking. Det innebär att de enda kriterier som är relevanta vid straffutmätning är saker som ledde fram till ett brott. Saker som motiv, psykologiska dispositioner och liknande är av avgörande betydelse. Denna position menar att straff har ett värde i sig och att konsekvenserna av att straffa är mer eller mindre irrelevanta.

Den andra positionen som företräds av Bentham och många andra utilitarister är forward-looking. De relevanta faktorerna för rättvisa ur detta synsätt är avskräckning, rehabilitering och inkapacitering. En viktig implikation av den utilitaristiska synen på straff är att det kan vara fullt legitimt att straffa oskyldiga, så länge det har positiva konsekvenser. Det är en position om helt avvisas ur ett backward-looking-perspektiv.

Vilka positioner är de mest rimliga inom retributiv rättvisa? Moderna uppfattningar brukar sällan vara renodlade utan består ofta av en "mix" som är både forward- och backward-looking. Det finns många fler positioner inom den filosofiska litteraturen om retributiv rättvisa än de som presenterats här, men det är inte ovanligt att man förhåller sig till någon av dessa utgångspunkter.

För mer information: https://plato.stanford.edu/entries/justice-retributive/

Fin trådstart. Önskar alla gjorde sig samma besvär. Lås oss se vad som poppar upp.

Pro
Citera
2017-05-05, 19:38
  #9
Medlem
Rättvisa .. vad är det?
Ju fler kockar desto sämre soppa..

Tror att samhällshatet växer iomed att de har lagt sig i .
Men leder iden om hämnd till något posetivt? Det verkar inte vara så.

Jag tror att samhället skapar fienden via sitt agerande..
Citera
2017-05-05, 22:46
  #10
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Jag tänkte starta en tråd i politik inrikes om relationen mellan brott och straff, men insåg snabbt att det är mer av ett filosofiskt ämnesområde. Samtidigt blev jag konfunderad över att det inte finns någon tråd i filosofiforumet om det kanske mest intressanta ämnet inom den del av filosofin som i svensk tradition kallas praktisk filosofi, nämligen retributiv rättvisa.

Den filosofiska diskussionen om rättvisa kan grovt delas in i två huvudkategorier: distributiv rättvisa som, föga oväntat, handlar om hur resurser ska fördelas rättvist; och retributiv rättvisa, som berör brott och (rättvisa) straff.



http://www.ne.se/uppslagsverk/encykl.../r%C3%A4ttvisa

Viktiga frågor som retributiv rättvisa tar upp är bland annat:
  • Hur är straff relaterat till rättvisa?
  • Är straff en förutsättning för rättvisa?
  • Uppnås rättvisa genom straff?

En viktig fråga är också vilka kriterier ett "rättvist" straff ska bygga på. Här finns det två huvudlinjer i den filosofiska traditionen som härstammar från Kant och Jeremy Bentham.

Kant företräder en position som är backward-looking. Det innebär att de enda kriterier som är relevanta vid straffutmätning är saker som ledde fram till ett brott. Saker som motiv, psykologiska dispositioner och liknande är av avgörande betydelse. Denna position menar att straff har ett värde i sig och att konsekvenserna av att straffa är mer eller mindre irrelevanta.

Den andra positionen som företräds av Bentham och många andra utilitarister är forward-looking. De relevanta faktorerna för rättvisa ur detta synsätt är avskräckning, rehabilitering och inkapacitering. En viktig implikation av den utilitaristiska synen på straff är att det kan vara fullt legitimt att straffa oskyldiga, så länge det har positiva konsekvenser. Det är en position om helt avvisas ur ett backward-looking-perspektiv.

Vilka positioner är de mest rimliga inom retributiv rättvisa? Moderna uppfattningar brukar sällan vara renodlade utan består ofta av en "mix" som är både forward- och backward-looking. Det finns många fler positioner inom den filosofiska litteraturen om retributiv rättvisa än de som presenterats här, men det är inte ovanligt att man förhåller sig till någon av dessa utgångspunkter.

För mer information: https://plato.stanford.edu/entries/justice-retributive/

Tycker också att det är en jättebra trådstart. Kanske svår att leva upp till?

Tror då att jag själv mest är "forward looking". Vad man gör måste ha konsekvenser. Men jag tycker ändå inte att detta hindrar att man har empati med brottslingen. Jag kan nog tycka att ett hårt straff är rättvist även om jag tror att jag själv skulle ha kunnat begå samma brott om jag var i en liknande situation som brottslingen just då.
Citera
2017-05-07, 15:41
  #11
Medlem
Nästan så matig trådstart att man knappat vågar/orkar svara. Jag hamnar ganska direkt( och även efter några dagars funderande) i att staten, med alla dess institutioner, är så misslyckad, att rättvisa inte gemensamt kan uppnås och därmed bör straff heller inte utmätas av stater.
Både den framåt- och bakåtblickande argumenten som företräds av Bentham och Kant är begripliga och beroende på en mängd variabler rimliga.

På individnivå är straff nödvändigt för rättvisa. Detta för att staten innehåller så många är psykopater, som ej kan rehabiliteras eller där mängden energi som krävs för att "rehabilitera" ej är värd att lägga. Även om man utan stat inte kan uppnå total petimeter-rättvisa, så tror jag det finns en djup och inneboende strävan hos alla mänskor efter någorlunda rättvisa.

Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Det är mer en praktisk detalj. Ett känt exempel när det gäller synen på straff är Kants syn på dödsstraff. Enligt Kant är dödandet av en oskyldig människa det värsta brott man kan begå, utifrån det kategoriska imperativet. Eftersom det dikterar att varje handling man utför ska kunna återföras på en själv måste mördare avrättas, förutsatt att mördaren är mentalt frisk och kan betraktas som en moralisk agent. Att inte avrätta mördare innebär en kränkning av mördaren som autonom individ eftersom vi då inte betraktar mördaren som en moralisk agent. Eftersom ett rättssystem som kränker människor är orättvist finns det inget annat moraliskt riktigt straff för mördare än dödsstraff.
Dödsstraff bör inte kunna utdömas av stater. Rimligt välfungerande "demokratier" är en illusion. Att mänskor dödar varandra är ofta en rimlig och acceptabel konsekvens.
Citera
2017-05-07, 19:36
  #12
Medlem
Den första frågan man bör ställa sig är vad man vill med rättssystemet? Ett rimligt svar är att man vill maximera tryggheten, utan att precisera någon exakt formel för hur trygghet skall beräknas.

Jerzy Sarnecki och andra kriminologer tycks käka svamp och har helt förlorat kontakten med verkligheten när de menar att man inte kan få ordning på kriminaliteten med repressiva åtgärder. Lydde inte folk lagen i det forna Östtyskland? Problemet i Östtyskland var snarare att folk var mer rädda för polisen än för brottslingar och då har staten misslyckats med att upprätta maximal trygghet.

Forward-looking leder till minskad brottslighet. Backward-looking leder till legitimitet; genom att bara bestraffa de som uppsåtligen brutit mot reglerna så behöver vi själva inte oroa oss för staten så länge vi sköter oss. Kan vi inte identifiera oss med den som straffas så slipper vi också drabbas av medlidande.

Det svenska samhället har sedan 60-talet haft ett backward-looking perspektiv, uppbackat av kriminologer som Sarnecki. Vid djupare analys kan varje handling förklaras av tidigare handlingar och även brottslingar görs till offer. Poliser säger upp sig när tjuvarna de gripit direkt måste släppas då det inte går att fastställa identitet, ålder och nationalitet. Den bakåtblickande rättsstaten drabbas av handlingsförlamning när det inte går att sortera människor i goda och onda.

Rationellt agerande kräver att staten blickar framåt, men inte glömmer bort varför den gör det så att den inte skadar mer än vad den gör nytta.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in