Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Precis. Man kan reagera väldigt olika. Själv blir jag som AM, har jag tyvärr fått lära mig av erfarenhet. Kall, kolugn, rationell, analytisk och känslomässigt helt frånkopplad.

Edit: dock hade jag inte gått och duschat, jag hade ringt 112 direkt.

Letar också efter Görans. Har du hittat några analysresultat om promillehalten hos ex. Anki?

Den finns enligt åtalet i den bilaga som är sekretessbelagd. Tvivlar på att tingsrätten kommer att häva den sekretessen.

Tror väl faan. Det var dom som ägde lägenheten.
Varför skulle AM känna ansvar för MR?

Någon har liknat Psykopaten vid en spindel som spinner in sina offer sakta men säkert i sitt "nät", helt ovetandes om, att när/om "någon" försöker frigöra sig från Kongongen, så utlöses "Fällan" och drabbar alla hänsynslöst - bortsett från själva Spinnerskan som skördar sin råg.

Vilket var exakt, vad hon gjorde. Ringde 112.
Hon visste att hennes man var död.

Att jag själv tog upp det var alltså inte för att peka på att Annki betett sig misstänkt utan det jag reagerade på vara att sjukvårdspersonalen i sina tidiga rapporter sökte bekräfta polisens bild av henne såsom gärningsman. De hade läst i tidningen eller på annat sätt fått reda på att hon gripits och sedan anhållits. Då de ombeds skriva sin redogörelse och lämna in till polisen så är hon fortfarande anhållen för mord och deras redogörelse är starkt färgad av att de vill vara polisen till lags. Min poäng är att när en person väl har misstänkliggjorts så kan omgivningen vilja bekräfta detta med saker som att de direkt förstod att något var konstigt redan från början med den misstänkte.


Sen vill jag också säga att det program som jag använder för att läsa FUP har en egen sidmarkering som inte stämmer överens med FUP:ens egen. De sidor jag tidigare angett avviker därför från det egentliga sidnumret. Hädanefter anger jag dock det riktiga.

Hon kanske behövde skölja bort blod som rann in i ögonen, så att hon såg att gå ner, hitta telefonen och ringa? Hon tryckte ju fel först och ringde tillbaka till UF som hon hade ett missat samtal från. Hon trodde att det berodde på att hon inte såg vad hon gjorde för att blod rann ner i ögonen. Trots att hon sköljt av sig först.

Annars håller jag med. 112 först, om nu inte livsuppehållande funktioner på Göran varit möjliga, men han var nog redan död när Anki vaknade upp efter sin medvetslöshet, orsakad av smällen och knivhuggen.

Förmågan att skilja mellan vad man tänker och vad man känner varierar ju.

Ambulanspersonalens vittnesmål kan väl delvis förklaras med att dom fick ett första intryck. Många tenderar att hålla fast vid första intrycket även om faktaläget förändras.

En detalj om Anki. Hon gick själv ut till ambulansen. Jag gissar att hon fått lite tejp och förband innan hon gick ut.

–

Håller med man kan reagera väldigt olika. Jag blir också som du alldeles iskall och rationell, även om jag till vardags kan vara småstressad av småsaker, men blir det allvar är det något annat.

Tror fortfarande att föräldrarna, som tidigare uppgetts, var rätt onyktra den där fredagskvällen i stugan. Inget märkvärdigt med det för lediga vuxna i sin stuga, men tyvärr något som den beräknade damen JM sannolikt hade kalkylerat med.

Att dricka en hel flaska vin skulle nog göra de flesta 66-åriga kvinnor rätt påverkade. Då blir mycket dimmigt och overkligt förutom chocken av att vakna upp mitt i skräckfilmen.

Det som är lite förvånade är att hon inte mer går in på att hon skulle vara rädd för att en gärningsman kunde vara kvar i huset. Hon får ju vänta en god halvtimme innan hjälpen kommer. Framgår inte att hon försöker smyga omkring, gömma sig eller beväpna sig med något. Hon har sannolikt varit i enorm chock.

Lite märkligt också att räddningspersonalen inte tolkar hennes beteende som bara chock och också märkligt att hon redan där i ambulansen börjar spekulera i vem som kan ha gjort det. Detta tyder på, som jag skulle gissa, att det inte bara är "normal" stor chock som gör henne så påverkad utan hon också troligen är rätt berusad. Då blir hennes reaktions- och samtalsmönster inte typiskt för en bara chockad överfallen kvinna, vilket misstolkas av räddningspersonalen som att hon kan vara förövare.

Jag har ingen grund för att bestrida detta, men undrar bara försynt om du vägt in att JM är 40+ ?
Hur hennes föräldrahem såg ut för 30-40 år sedan är väl svårt att veta ?

Exakt vad vill du säga med det?

Det finns inget facit på hur en människa ska reagera (sett utifrån).

I den situation som hon befunnit sig en längre tid, kan ju resignation vara en adekvat reaktion. Maken och hon själv var ju i full färd med att supa ihjäl sig och dottern med entourage måste ju ha framstått som ett dödligt hot, totalt kaos rådde. Kort sagt: allt var på väg åt helvete och nu var de där. Jag har varit med om en allvarlig olyckshändelse och reagerade med total kyla utåt, medan jag inombords kände skuld och skam inom några sekunder - det kändes absolut som att jag vetat att det skulle hända och att jag hade en skuld i detta. Livet kommer ikapp en. I AM:s fall handlar det ju om total kontrollförlust, inget betyder något längre.

Jag tolkar det som att paret var på väg att Äntligen, frigöra sig från "rubbet", tänka på sig själva och med Husbilen åka ut i Europa och Njuta av Livet!

Var har du läst att dom höll på supa ihjäl sig? (PDFsida)