Civilingenjör & Lärare [Dubbel examen] - hur fan är det möjligt?

Eftersom ifall man läser till lärare ska man ha minst 90 HP i ett ämne för att få lära ut det på gymnasiet. En ingenjörsstudent läser vad, runt 60HP matematik så drf skall hen inte heller få behörighet för detta.

1) Den matematik man läser på högskolan motsvarar eller överstiger Matematik 5 på gymnasiet så vad gör de extra 30 hp?

2) Läs igen, lärarmastern på civilingenjörsprogrammen ger behörighet i matematik + teknik + huvudämnet (fysik som teknisk fysik och kemi som kemiteknik).

Citerat från http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/larande-och-ledarskap.aspx


Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• Civilingenjör i Teknisk fysik = ämneslärare i fysik och matematik
• Civilingenjör i Bioteknik, Kemiteknik, Kemiteknik med fysik = ämneslärare i kemi och matematik
• Civilingenjör i Datateknik, Maskinteknik, Teknisk matematik, Informationsteknik, Väg- och vattenbyggnad, Automation och mekatronik, Arkitektur och teknik = ämneslärare i teknik och matematik

Och

Ytterligare förkunskapskrav:
Matematikrelaterade ämnen om minst 65 hp samt teknik-, fysik- eller kemirelaterade ämnen om minst 85 hp
alternativt
Matematikrelaterade ämnen, om minst 85 hp samt teknik-, fysik- eller kemirelaterade ämnen, om minst 65 hp
samt Svenska B/3 eller motsvarande
samt personligt brev och godkänd personlig intervju

Verkar vara dessa kurser som gäller på ämneslärarprogrammet i matematik och fysik. En del är dock gymnasiematematik.

MM2002 Matematik för naturvetenskaper I, 15 hp
MM4001 Matematik för naturvetenskaper II, 15 hp
MM5010 Matematik II - Analys, del A, 7,5 hp
MM5011 Matematik II - Analys, del B, 7,5 hp
MM5013 Matematik II - Algebra och kombinatorik, 7,5 hp
MM5012 Matematik II - Linjär algebra, 7,5 hp
MT1011 Sannolikhetslära och statistik 7,5 hp

http://www.mnd.su.se/utbildning/studieinformation/studieg%C3%A5ng-programstudent/%C3%A4mnesl%C3%A4rare-gymnasiet/%C3%A4mnesstudier-termin-1-6/matematik-och-fysik-f%C3%B6r-gymnasiet-antagna-h14-h15-1.135751

Fast matematiken på civilingenjörsutbildningarna täcker alla bitar. Vad är det som gör det extra viktigt att läsa mera?

Jag var bara nyfiken på vilka kurser mattelärarna läser och slängde in det i tråden.

Det nämndes tidigare i tråden att det skulle vara 90 hp rena mattekurser, men det verkar vara 67,5 hp, och då en del grundläggande saker.

Som du skriver så täcks innehållet av standardkurserna på civilingenjörsprogrammen. Ofta läser man ju fler specifika mattekurser beroende på inriktning samt tillämpad matematik i andra kurser. Därmed ser jag inga problem med att civilingenjörer undervisar i matematik på gymnasiet.

Jo, naturligtvis är kravet på 90 hp matematik lite löjeväckande när man i lärarutbildningarna räknar in sånt som matematikhistoria och matematikdidaktik. Kurserna kan säkert vara relevanta för den som ska bli mattelärare. Men man kan ju liksom inte hävda att de är samma "grej" som abstrakt algebra och partiella differentialekvationer, vilket i princip är vad man gör när man har dessa poängkrav på de som läst ämnesstudierna utanför lärarutbildningen.

This, få som fattar detta. Det intressanta är att lärosäten som inte hör till de tekniska gör den bedömningen. De kollar alltså inte innehållet i kursen utan poängantalet.

Ta tex kursen tillämpad matematik på Chalmers för biotekniker, i den ingår:

Laplacetransformer
Fouriertransformer
Partiella diffekvationer
FEM
etc

Kurshemsida

Vilken gymnasiemattekurs täcker in detta?

Kan ju tilläggas att de fetade kurserna tycks motsvara endimensionell analys, flerdimensionell analys, vektoranalys och linjär algebra samt en obetydlig mängd komplex analys. Dessa kurser ger alltså för lärare 45 hp medan en ingenjör får 30 hp för liknande kursinnehåll (om jag inte missat något kursinnehåll?).

Om den här listan nu stämmer så bör man påpeka att av de tre återstående kurserna är bara Matematik II - Linjär algebra en fortsättningskurs, som tycks vara en mycket enkel version av matristeori på LTH sett till övningsuppgifterna som jag kunde hittade. Är detta verkligen all matematik som krävs?

Det är en klassiker på teknis, ex så delas kemihuset av Göteborgs Universitet och Chalmers, "mattehuset" delas också mellan Chalmers och GU.

Det gör att en 7.5 poängs kurs i kemi på Chalmers motsvarar 15 poäng i GU trots samma innehåll.

Det är så illa att en två identiska kurser kan ha antingen 10 eller poäng beroende om det finns en extra laboration i den "större" kursen.

Problemet är att detta inte reflekteras utomlands (Master= Civilingenjör) eller i KPU i Sverige.

Det låter lite som att du ifrågasätter om den som ska vara lärare överhuvudtaget behöver några kunskaper utöver det som står i kursplanen för det som ska läras ut. Resonerar man så skulle ju inga lärare alls behövas. Låt de äldre eleverna lära de yngre bara och bygg på gymnasiet med ett fjärde år där man är lärare!

Eller finns det faktiskt någon nytta med att lärare har betydligt större ämneskunskaper än eleverna? De rent politiska beslutet i Sverige är att lärare som undervisar i teoretiska ämnen ska högskoleutbildning i de ämnena. För gymnasiet minst 90 hp per ämne och för högstadiet minst 45 hp per ämne.

Sen finns också det ytterligare ganska ologiska kravet på "förstaämne" som ska vara 120 hp på gymnasiet eller 90 hp på högstadiet. I praktiken är det bara något slags sätt att göra lärarutbildningarna extra långa eftersom det inte ger någon extra behörighet i att undervisa i ämnet. Om det finns någon som förstår så får ni gärna förklara hur man tänkt..?

Jag lyckades få mer givande och lärorika mattelektioner med "bara" ingenjörsmatematiken jag lärde mig på teknis. Detta sträckte sig från Ma1a till Ma4. Jag gjorde relevanta exempel och byggde upp en ordentlig bas.

Som sagt titta i kursinnehållet i matten på högskolan så ser du vad som ingår, jag exemplifierade med kursen tillämpad matematik som går på Chalmers.

Det fetade har får står för dig, jag har aldrig hävdat något sådant.