Är kvinnor sämre på matematik?

Omgångar? Uppföljning? Du verkar inte förstå att du refererar till en enda studie som använder mätdata från ett tillfälle i slutet av 70-talet.

Ja, du har citerat den där enda studien ett antal gånger nu, den blir inte en "review" för att du fortsätter.

Men alltså, korrelation och betingad sannolikhet är två helt skilda begrepp. Det är lättare att förklara om du slutar släpa in ett nytt begrepp i diskussionen varje gång du har fel. Det här är uppenbarligen helt hopplöst, jag startar en ny tråd och så ser vi om det finns någon som kan förklara det här på ett sätt som du kan ta in.

Ja, han nämner ju också i inlägget att slutsatsen han drar (att sjukdom inte orsakar död) bygger på ett felaktigt resonemang. Det går i det här fallet givetvis att ta hänsyn till ytterligare variabler och då finna en korrelation. Det förändrar ju inte att när han uppskattar korrelationen från hela provet oberoende av behandlingen så är den obefintlig, trots att kausalitet fortfarande existerar. Givet att man kan ansätta en modell som tar hänsyn till alla relevanta variabler och konstruera ett prov utifrån detta så går det förstås att hitta en korrelation, men det gjorde ju inte din SAT-undersökning, utan den observerar bara den omodifierade korrelationen mellan SAT och studieresultat.

Nej, hur kan du tro att jag är med på något som jag ägnat snart ett tiotal inlägg åt att förklara för dig inte stämmer? Är det din miserabla läsförståelse som spökar igen?

Frågan är ju, om det finns vetenskapligt stöd för båda ståndpunkterna, varför ser vi ett överväldigande antal publicerade studier och världens största fackorgan som stödjer det första påståendet, medan det andra påståendet bara läggs fram som en hypotes av någon enstaka forskare?

Nej, svarsfrekvensen indikerar hur många som svarade på frågan ditt flarn. Att vilja dela originalforskning är inte ett krav för att man ska kunna anse att frågan har besvarats. Annars kan man ju som sagt fråga sig hur många av dina "anonyma forskare" som är villiga att dela sin originalforskning.

Jag påstod mig inte veta det heller. Jag har helt förnuftigt undvikit att uttala mig om en fråga som jag inte haft kännedom om och som har varit av bristande relevans för diskussionen. På så sätt har det varit omöjligt för mig att ha varken rätt eller fel i frågan.

Nu var det du som tog upp longitudinella studier. Min poäng vara bara att fler män än kvinnor med riktigt låg intelligens tenderar att inte svara i representativa urval (d.v.s. att de inte blir riktigt representativa i ena svansen). Detta gäller såklart även vid longitudinella studier (och tenderar att växa vid varje uppföljning)
Ok, artikeln är "Intelligence" (Deary, 2012) i tidskriften "Annual Review of Psychology".


Glädjer mig att du åtminstone förstår att de är två olika begrepp. Hänvisningen till betingade sannolikheter var dock för att hjälpa dig förstå varför man kan få två olika korrelationer från två olika urval. Korrelationen ordningsvakt och folk i lokalen, givet att det stod en ordningsvakt i dörren, och korrelationen ordningsvakt och folk i lokalen givet att det fanns folk i lokalen.

Du hade fel, svårare än så var det inte. Då påstod att han gav ett exempel på en situation där det inte fanns korrelation men kausalitet (detta var felaktigt).

Kausalitet finns inte utan korrelation bortom en teoretisk abstraktion. Släpp det nu, det blir ju bara mer och mer pinsamt.

Förstår du eller förstår du inte att temperaturen i rummet är korrelerat med vilken temperatur vi ställer in termostaten på (givet att alla andra villkor är uppfyllda)?

Som professorn jag länkade till i inlägget ovan som visade att du hade fel om The Bell Curve skriver: "Scholars who support the hereditarian hypothesis have marshalled an impressive array of evidence to defend it. Perhaps the strongest evidence is simply that there are, as yet, no good alternative explanations."

For these reasons, and many more, in a 1980s survey, most scholars with expertise rejected the environment-only interpretation of the racial IQ gap, and a plurality (45%) accepted some variant of the hereditarian hypothesis Many scholars in the field have noted that there is a bizarre and unhealthy difference between publicly and privately expressed views. Publicly, most experts remain silent and allow vocal hereditarian skeptics to monopolize the press; privately, most concede that the hereditarian hypothesis is quite plausible.


Ok, så svarsfrekvensen var alltså över 20% i studien om rasskillnader? Jag vill bara veta så att du inte fortsätter att byta standard eftersom du hela tiden hävdat att den är mkt mindre tidigare.


Ok, så nu är det plötsligt av "bristande relevans för diskussionen" när ditt försvar av att studier som finner könsskillnader i intelligens på intelligenstest inte mäter IQ.

Nej, Dearys analys bygger alltså på NLSY79, dvs. National Longtitutional Study of Youth 1979, alltså en specifik mätning ur en longitudinell undersökning. Frågan var alltså varför vi skulle förvänta oss ett bortfall av ointelligenta män i en sådan undersökning. Om ett så stort antal män inte svarar att det förskjuter undersökningens medelvärde har du inte längre ett representativt urval, det säger sig självt.

Ser du, det var väl inte så svårt att erkänna att man har fel emellanåt? Det är ingen som skrattar åt dig för att du råkade blanda ihop tidskriftens namn med studien, och nu kan du fokusera på att bygga nya korrekta argument istället för att fortsätta hålla fast vid ett uppenbart missförstånd.

Ja, fast då har du ju helt lämnat din gamla tes om att det här beror på vilket "håll" korrelationen går åt, utan det beror helt enkelt på att du väljer två olika urval, precis som jag konstaterade.

Kollar du på de dagar som ordningsvakten står i dörren så är korrelationen mellan ordningsvakt i dörren och antal gäster i restaurangen fortfarande densamma som korrelationen mellan antalet gäster i restaurangen och ordningsvakt i dörren. (Och både är för övrigt givetvis noll, eftersom du selekterar ett urval där ordningsvakten alltid står i dörren kan du inte urskilja något samband som beror på ifall det står en ordningsvakt i dörren eller inte.)

Du kan givetvis alltid selektera ett urval på ett sådant sätt att du hittar någon korrelation, men vad menar du att det skulle bevisa? Det finns fortfarande situationer där två variabler inte korrelerar men vi likväl vet att den ena orsakar den andra.

Nej, det här är bara sant om vi antar att någon ändrar inställningen på termostaten under mätningen. Om termostatens inställning är konstant så kommer ingen korrelation att observeras, men likväl vet vi att termostaten har en kausal inverkan på inomhustemperaturen, vilket var min poäng. Du får skilja mellan att det går att skapa ett urval där två variabler korrelerar och att de faktiskt korrelerar under en mätning.

Coolt att det finns ett blogginlägg som stödjer din uppfattning. Jag nöjer mig med att konstatera att när ditt starkaste bevis är bristen på bevis för att du har fel så ägnar du dig inte precis åt någon kvalitativ bevisföring.

Nej, eftersom drygt 70 personer av 1300 tillfrågade besvarade frågan om rasskillnader var svarsfrekvensen för den specifika frågan under 20 %, eftersom 70/1300 < 0,2.

Ja, eftersom det vi diskuterade var ifall ASVAB mätte IQ så var den relevanta frågan givetvis om det var ett IQ-test, vilket vi alltså etablerat att det inte är (om man nu inte litar på ovetenskapliga böcker framför referentgranskade vetenskapliga artiklar). Huruvida du menar att IQ-test och intelligenstest är två skilda ting eller samma sak har ju ingen inverkan på utkomsten i den här diskussionen.

Precis, men det påverkar inte det vi är intresserade av, nämligen att det finns fler riktigt intelligenta män.

Nu säger du ju rakt ut att du är en idiot. Från Wiki: "In 2012, the journal Annual Review of Psychology published an overview of the field of intelligence research, authored by Deary.[7]"

Jag hade rätt och du fel som vanligt.

Nej, tvärtom.

Nej, för ordningsvakter står ibland innan gästerna kommer och står kvar där tills sista gästen lämnat lokalen så inte ens det fick du rätt. Sedan går det givetvis att "urskilja", i ditt exempel är ju korrelationen 1.0...

Helt otroligt att du helt saknar grundläggande förståelse för detta.

.
Ja, om vi har en tredje variabel som döljer korrelationen för vår mätmetod. Skulle du prova experimentellt och ändra temperaturen på termostaten hade du ju omedelbart noterat en korrelation med värmen i rummet. Är vi överens om att alla kausala samband har en korrelation?

Exakt, den kommer inte OBSERVERAS men det betyder givetvis inte att temperaturen och nivån på termostatens inte är korrelerade. Du missar ju helt poängen, det handlar bara om att avsaknad av korrelation i en mätning inte betyder att det inte finns någon kausalitet utan du kan haft en dålig mätmetod. Det betyder inte att det i verkligheten saknas en korrelation.

Haha, tar vi det igen: Som professorn jag länkade till i inlägget ovan som visade att du hade fel om The Bell Curve skriver: "Scholars who support the hereditarian hypothesis have marshalled an impressive array of evidence to defend it. Perhaps the strongest evidence is simply that there are, as yet, no good alternative explanations."

For these reasons, and many more, in a 1980s survey, most scholars with expertise rejected the environment-only interpretation of the racial IQ gap, and a plurality (45%) accepted some variant of the hereditarian hypothesis Many scholars in the field have noted that there is a bizarre and unhealthy difference between publicly and privately expressed views. Publicly, most experts remain silent and allow vocal hereditarian skeptics to monopolize the press; privately, most concede that the hereditarian hypothesis is quite plausible.


Du kan ju försöka komma ur detta ditt jävla cp.

Ok, bara så vi är på det klara med detta. Så svarsfrekvensen var alltså inte 31% nu utan 114/1354=8.4%?

Det är så svårt att veta eftersom du hela tiden byter standard beroende på om det gynnar dig eller inte.


Det måste kännas hopplöst att du hela tiden måste försöka ändra din historia för att täcka upp tidigare lögner och misstag = )

Du hade fel, svårare än så är det inte.

Fast det är ren spekulation att skillnaden från väntevärdet skulle förklaras endast av ett bortfall av ointelligenta män - du har inte gett oss en enda anledning att tro att så är fallet.

Du... begriper alltså inte att "Annual Review" är en del av tidningens namn, och att det Deary har skrivit i tidningen är en artikel?

Fast då har du bara skapat ett till urval, där ordningsvakten står i dörren och det finns gäster i restaurangen. Det har fortfarande inget att göra med att korrelationen skulle gå åt något "håll" från en variabel till en annan. Korrelationen mellan ordningsvakt i dörren och antalet gäster i restaurangen är fortfarande densamma som korrelationen mellan antalet gäster i restaurangen och ordningsvakt i dörren för det här nya urvalet.

Och nej, eftersom korrelation mäter samvariation kan vi givetvis inte ha någon korrelation när en av variablerna inte varierar överhuvudtaget, exempelvis när vi alltid har en ordningsvakt i dörren. Hur kommer du rimligtvis fram till att korrelationen skulle vara 1.0?

Det här är fånigt, du har uppenbarligen inte ens någon förståelse för vad en korrelation ens är för något. Det måste ju i praktiken diskvalificera dig från nästan alla diskussioner som innefattar tolkandet av statistik. Kan jag bara få några saker klargjorda innan jag startar en ny tråd om det här:

Du håller fast vid ditt påstående att korrelationer går åt ett "håll", från en variabel till en annan?
Du tror fortfarande att olika värden på korrelationskoefficienten erhålls beroende på vilket "håll" korrelationen går åt, och att det inte handlar om att man väljer olika prover?
Du tror fortfarande att det finns en "korrekt korrelation", och att om vi känner till den så kan vi dra slutsatsen att en förändring av den ena variabeln leder till en förändring i den andra?
.
Det betyder att för den mätning vi gjort så fanns ingen korrelation. Det beror inte på några fel i mätmetoden, utan bara på att vi mäter över ett intervall då varken termostatens inställning eller rumstemperaturen ändras. Under detta tidsintervall finns det alltså ingen korrelation mellan variablerna, men vi vet ändå att termostaten under den här tiden har påverkat rummets temperatur. Kausalitet finns alltså självfallet under den här tiden, men korrelationen är frånvarande tills dess någon ändrar inställning på termostaten.

Sedan går det givetvis att hitta tidsperioder när variabler korrelerar, eller helt enkelt att skapa korrelation själv genom att leka med termostaten, men jag ser inte vad du tror att det bevisar. Det är ju totalt intetsägande. Jag kan på samma sätt få mitt tuggummituggande att korrelera med utomhustemperaturen genom att tugga tuggummi när det är varmt ute. Betyder det att mitt tuggummituggande egentligen korrelerar med utomhustemperaturen, även om det i vanliga fall inte alls finns något samband? Med sådant ordvrängande blir ju allt prat om att två saker korrelerar extremt intetsägande.

Okej, så det finns ett blogginlägg som predikar samma konspirationsteori som dig och du använder skolgårdsförolämpningar, big deal. Ett blogginlägg är inte en form av vetenskaplig bevisföring. Du kan väl gå tillbaka till att misstolka hypoteser i vetenskapliga artiklar som absoluta sanningar, då fanns det ju åtminstone något att bemöta.

Standarden när vi frågar oss vad svarsfrekvensen är består alltså i att vi tittar på hur stor andel av de tillfrågade som besvarade frågan - inte hur många som eventuellt kunde tänka sig att dela originaldata. Hur är det oklart?

Fast jag har hela tiden skrivit att det möjligtvis kan vara ett intelligenstest. Nu visade det sig alltså att det inte var det (om man nu köper din tveksamma argumentation). Jag har ju garderat mig för den här möjligheten i varje inlägg jag skrivit, så hur skulle jag ens kunnat ha fel?

Men snälla, söta, rara, lilla ord-menstruinerska. Jag kan ibland förstå de män som i all välmening ger en uppmuntrade klapp på huvudet eller dask i baken på mindre vetande fruntimmer. Det är ju inte snyggt, men vad är alternativet? Acceptera deras förvrängda världsbild?

Du har inte det minsta intresse av saklig argumentation, du anklagar dina meningsmotståndare för att bedriva propaganda när det i själva verket är du som likt en sprattlande fisk försöker tolka allt i just de färger du finner önskvärda.
Och du har fortfarande inte förstått exemplet med dörrvakter? I bästa fall spelar du dum, i sämsta fall är du så hjärntvättad att du verkligen anser dig ha gjort dig en poäng mot denna liknelse. Jag tror de flesta finner någon sorts obehaglig fascination i ditt ordbajseri.
Typ som när man för något sekel sedan betalade en slant för att få titta på skäggiga damer, elefantansikten och liknande fysiska abnormiteter.

Edit: Där har du för övrigt ett förslag på affärsidé, bjuder på den

Det råder allmän konsensus inom forskningsvärlden att eventuell biologisk skillnad mellan könen är alldeles för liten för att förklara den manliga överrepresentationen i schack, 100 män på 5 kvinnor. Man har slagit fast att det stora urvalet män i botten ger fler manliga mästare i toppen. Helt enkelt enkel statistik.

Vad forskarna menade är att det stora statistiska urvalet inte behöver vara det främsta skälet till varför kvinnor är underrepresenterade i toppskiktet. Det finns sociokulturella faktorer som spelar en stor roll, t ex flickors sämre självförtroende.

Sluta tramsa och klicka på länken, bläddra ner på sidan tills du kommer fram till de fetstilta fakta-rubrikerna:
Du glömde väl inte bort att klicka på spoilerns Visa-knapp?

Hursomhelst finns det flera faktorer som tillsammans förklarar 96 procent av skillnaden, som att kvinnliga schackspelare:

• tenderar att spela signifikant färre matcher än manliga.(studie)
• tenderar att spela mot mer signifikant lägre rankade motståndare än män. De får med andra ord lättare motstånd.
• tenderar att vara signifikant yngre än manliga diton.(studie)
• har svårare att hitta sponsorer.

-samt-

• det stora urvalet (100 män på 5 kvinnor) vilket renderar många fler manliga mästare i toppskiktet.
• kulturella normer, social och psykologisk påverkan:
  - Könsstereotyper om intellektuell förmåga som dyker upp redan hos förskolebarn. Pojkar anses ha en medfödd briljans medan flickor får jobba väldigt, väldigt hårt. Tester visade att sexåriga flickor i högre grad än pojkar undvek aktiviteter som sades kräva smarthet. Exempel på aktiviteter som sägs kräva smarthet: schackspel.
  - Män spelar mer aggressivt mot kvinnor än mot andra män. Kvinnor spelar sämre mot män än mot andra kvinnor, är generellt mindre riskbenägna och spelar därför mer defensivt.
  - Uppfostran, förväntningar/attityder hos föräldrar, motspelare och tränare. Föräldrar är mindre benägna att investera i sina döttrars schackintresse. Allmän uppfattning att kvinnor inte är tillräckligt smarta för att bli duktiga schackspelare.

Det finns säkert fler förklaringar. De återstående fyra procenten av skillnaden kan delvis förklaras med spatial förmåga vilken killar är något bättre på. Men det är en förmåga som inte är något konstant utan kan lätt tränas upp under uppväxtåren eller senare i livet. Om flickor lägger dockorna på hyllan för att istället gå loss på lego, meccano och andra byggsatser, då kommer de att förbättra sin spatiala förmåga och komma ifatt pojkarnas nivå. Dataspel är en annan aktivitet som också boostar nämnda rumsliga uppfattning.

(Källor angående könsstereotyper: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1368430213490212?journalCode=gpia och http://science.sciencemag.org/content/355/6323/389.full)

Idag är andelen kvinnliga professorer 25 % i Sverige. Hur stor var andelen år 1917? Säkert mindre än en procent. En sak är säker och det är att männens dominans minskar och att andelen kvinnliga professorer inom varje akademiskt fält kommer att öka till 30- 60 procent. Snittandelen blir säkert runt 50 %. Vad beträffar de matematikintensiva ämnen dröjer det förmodligen 40-50 år innan hälften av professorstjänsterna tillsätts av kvinnor.

Det finns faktiskt barriärer och direkt diskriminering (oftast omedveten) inom akademivärldens högre sfärer. De kommer förhoppningsvis att bli eliminerade i sinom tid.

Arbetsgivare i både universitetsvärlden och näringslivet efterfrågar i större utsträckning specialister som är framstående inom sitt område, har mycket god verbal förmåga och är socialt kompetenta. Det är knappast de autistiska nördarna av manligt kön bland fysiker och matematiker. De kommer inte att klara sig särskilt bra socialt i det privata näringslivet t ex på deras mingelfester eller bolagsstämmor, långt bort från den skyddade verkstaden som universitetens laboratorier och datorsalar fungerar som.

Läs artikeln en gång till eller ska jag översätta den åt dig?

http://healthland.time.com/2010/10/28/the-complicated-women-math-formula/

Det står klart och tydligt att kvinnor presterar lika bra som männen och tar matematikkurser i samma grad som dem. 2009 var 27 % av PhD i matematik kvinnor. Andelen är säkert över 30 % nu. Ungefär samma som i Sverige idag. Om en kvinna klarar av att ta en doktorsexamen i matematik, då är hon kvalificerad nog att bli universitetslektor eller högre.

Kvinnliga matematiksnillen har i allmänhet utomordentlig verbal förmåga och kan passa för fler akademiska områden utöver de rent matematikorienterade, som exempelvis juridik, sociala vetenskaper, humaniora och medicin.

Egentligen behövs bara en fråga till dig: varför är fler män intresserade av schack? Där får du game over. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att kvinnor har ett inbyggt kognitivt underläge gentemot män i logiska uppgifter som schack, utan det kan helt enkelt vara så att kvinnor inte i lika hög grad är intresserade i den typen av kognitivt arbete, därför blomstrar inte deras matematiska och logiska färdigheter på samma sätt som mäns. Om du tar två grupper av män, varav ena gruppen har uppgett av dom har ett stort intresse av matematik, medans den andra har ett stort intresse för musik, så kommer du få olika utfall. Duuuh.

Och dina sociokulturella förklaringsmodeller kan du slänga i väggen. Desto mer jämställt och fritt ett samhälle blir, desto större skillnader mellan könen får du.

Korrekt. Alltså erkänner du att det finns kognitiva skillnader mellan könen?

Kommer från en skribent vars inlägg riktade till mig numera mest verkar bestå av att försöka pressa in så många fula ord som möjligt på de rader han orkar skriva.

Nej, om poängen är någonting utöver att vi kan erhålla olika värden för korrelationskoefficienten genom att selektera olika mätningsintervall så har jag inte förstått det. Ska jag tolka det här som att du håller med om Oantastligs påståenden om att korrelationer är "riktade" från en variabel till en annan, och att vi därigenom kan veta att en förändring av den ena variabeln resulterar i en förändring av den andra om de är korrelerade?

Det är verkligen sjukt fascinerande hur alla spån verkar komma in i tråden och backa upp det här verklighetsfrånvända påståendet - som om ni tror er kunna förändra ords innebörd om ni blir tillräckligt många. Vad ska man egentligen göra när ni sprider den här typen av vanföreställningar och inte hyser någon som helst respekt för fakta?

"Endast" är det bara du som hävdar, i övrigt: Länk.
Provar vi igen: "In 2012, the journal Annual Review of Psychology published an overview of the field of intelligence research, authored by Deary.[7]"

Ah, det skulle vara sannolikheten 1.0 inte korrelationen 1.0.

Korrelation inom samma urval är, som jag redan nämnt, en konstant och således lika i båda riktningarna. Vad vi diskuterar är om sambandet i verkligheten går från en variabel till en annan ex. att någonting alltid sker före något annat (vilket ex. är ett kriterium för kausalitet). I ex. vi tog var det att hög intelligens korrelerade med framgång inom STEM. Något som mest sannolikt är kausalt. Dock kan man, utifrån korrelation i sig, även påstå att sambandet går åt andra hållet, framgång inom STEM leder till högre intelligens. Dock mäter man i regel alltid intelligens före, inte efter man blivit framgångsrik, vilket gör att det sambandet är mindre troligt och inget som den datan vi har belyser. För att förekomma den invändningen, givet att vi faktiskt kände till den temporala ordningen, nämnde jag att sambandet rimligen går från hög intelligens till framgångsrik inom STEM och inte tvärt om.

Nej, inom samma urval är det som bekant en konstant. Har vi olika urval kan vi få olika korrelationer. Ex. bra resultat på högskoleprovet korrelerar med framgång inom STEM men eftersom andelen högskolestudenter som kommit in på högskoleprovet är den delmängd av alla högskolestudenter är det inte säkert att korrelationen mellan att vara framgångsrika högskolestudenter och bra på högskoleprovet är lika hög (även om så säkert är fallet).

Det finns givetvis en korrelation som är korrekt i statistisk mening och skulle vi göra en totalundersökning utan mätfel etc. hade vi ju fått fram den korrelationen. Min poäng var i det hypotetiska exemplet att vi kände till både korrelation samt att den var korrekt i genomsnitt för hela intervallet av möjliga utfall. Exemplet var: Givet att fler män skriver riktigt bra på SAT och riktigt bra resultat på SAT korrelerar med att bli riktigt framgångsrik inom STEM. Förväntar vi oss då, givet att korrelationen är korrekt, att fler män kommer bli riktigt framgångsrika inom STEM. Allt annat lika?

Det är ju den här frågan du inte velat svara på utan försökt slingra dig runt genom att medvetet missförstå och feltolka det som skrivs. Det är ju inte så att vi inte känner till detta.


Fast det är inte så här man använder begreppet eftersom vi i så fall bara skulle behöva titta på enskilda observationer, och således inte kunna räkna fram någon korrelation, och hävda att alla kausala samband saknar korrelation.

Ex. 1: gener har en kausal inverkan på någons längd (givet alla övriga villkor är uppfyllda) men tittar du på en fullvuxen människa så finns det ingen korrelation mellan relevanta gener och längden, du kan inte en räkna fram den, även om du tittar på samma person 100 gånger. Betyder det att det inte finns någon korrelation mellan gener och längd? Jag tror du får svårt att övertyga någon om det.

Ex. 2: gener har en kausal inverkan på fotstorlek, men i Kina bind man förr kvinnors fötter så de fick samma storlek, så här saknades det en korrelation mellan gener och fotstorlek. Skall vi nu dra slutsatsen att gener inte korrelerar med fotstorlek eller att det finns en tredje variabel som döljer den faktiska korrelationen för oss? Tror även här att du får svårt att övertyga någon om att så är fallet.


Med sådant ordvrängande blir allt prat om att kausalitet kan finnas utan korrelation intetsägande. Vi diskuterade förövrigt kausala samband och jag är tveksam till att ditt tuggummituggande har något kausalt samband med utomhustemperaturen.


Inte heller APA:s uttalande är någon form av vetenskaplig bevisföring, det verkar dock inte hindra dig. Märker även att du inte har några faktamässiga invändningar här heller. Märkligt det där.
"Scholars who support the hereditarian hypothesis have marshalled an impressive array of evidence to defend it. Perhaps the strongest evidence is simply that there are, as yet, no good alternative explanations."

For these reasons, and many more, in a 1980s survey, most scholars with expertise rejected the environment-only interpretation of the racial IQ gap, and a plurality (45%) accepted some variant of the hereditarian hypothesis Many scholars in the field have noted that there is a bizarre and unhealthy difference between publicly and privately expressed views. Publicly, most experts remain silent and allow vocal hereditarian skeptics to monopolize the press; privately, most concede that the hereditarian hypothesis is quite plausible.

Ok, så svarsfrekvensen var alltså inte 31%, som du skrev från början, utan 8.4%? Bara så jag vet vilken standard du tillämpar (svårt att hålla kolla när du hela tiden byter beroende på om det stöder din ståndpunkt eller inte). Av dessa 8.4% var det alltså bara en minoritet som var beredda att visa sin egen statistik (som alltså går emot peer reviewad forskning).

Haha, hur kan du trassla in dig så här?

Inlägga #929 "Fast vad är det egentligen du vill diskutera, IQ-tester eller intelligenstester? Har det fortfarande inte gått upp för dig att begreppen inte är liktydiga?" Länk.

Om du slutade ljuga hade det ju underlättat lite för din trovärdighet.