TS jiddrar om "empati, solidaritet och ekonomisk rättvisa". De "grundpelare" vederbörande hävdar är bärande för ett samhälle. Det finns många samhällen (majoriteten?) genom historien som existerat utan dessa "grundpelare"; eller så kan dessa "grundpelare" definieras väldigt olika, beroende på personliga preferenser. Dessa slagord har för längesen blivit klyschor; förbrukats av tjockmagade sossepampar med miljonlön, som inte gjort mycket annat än suttit på taburetter och redaktioner, fifflat och innehaft livslånga sinekurer inom politiken, förvaltningen och ej sällan slutligen näringslivet som de tidigare polemiserat mot och gjort livet surt för företagare.
TS talar om att svenska medborgare ska ha "en rimlig chans att skapa sig ett drägligt liv". Vad sägs om alla icke-svenska medborgare som matas med bidrag och löften? Eller för den delen de svenska medborgarna, födda eller tagna medborgare och dubbla medborgare. Bidragsgökungarnas parasitism är inte empatisk, solidarisk eller rättvis för de arbetande, brandskattade medborgarna.
David Eberhard:
Vad är egentligen rättvisa?
Citat:
Rättvisa är ett märkligt ord. Det är ett ord vi lär oss tidigt i livet. "Det är inte rättvist" skriker de små barnen när lillebror fått en tesked mer glass på tallriken.
Citat:
Men vad är rättvisa egentligen? I ett land som i över sjuttio år har präglats av millimeterrättviseideologi är det att sticka ut hakan att hävda att rättvisa inte alls handlar om att alla ska få lika mycket på tallriken. Man kan ju lika gärna hävda att det snarast är orättvist att den som inte försöker göra rätt för sig per automatik ska ha ens i närheten av vad någon som sliter dag ut och dag in får.
Citat:
Alltför många företrädare i riksdagen tycks ha anammat en föreställning som liknar det förfördelade barnets rättvisetänkande, snarare än en mognare definition. Därför blir det alltid lite dålig stämning när någon helt sakligt korrekt påtalar att vi arbetstagare i Sverige lågt räknat betalar cirka två tredjedelar av allt vi tjänar i skatt.
Citat:
Det är naturligtvis inte rättvist att ta från de rika och ge till de fattiga. Det är djupt orättvist. Därmed inte sagt att man inte ska dela med sig. Grunden för ett samhälle där man värnar sina svaga bygger nämligen inte alls på rättvisa utan på välvilja. Välvilja är att frivilligt ge till de som inte kan förtjäna något, men inte till alla de som själva skulle kunna styra sina liv. Att kravlöst ge bort sin egen förtjänst till någon som bättre kunde ha tagit hand om sig själv är bara dumhet.
https://unvis.it/gp.se/ledare/eberhard-vad-är-egentligen-rättvisa-1.4177971
Fritt fram för alla att skapa sig ett drägligt liv, inte ligga andra till last.