Polisen Peter Springare anmäld till åklagare för att ha namngett brottslingar på FB

Jag tolkar det som att svaret är att Peppe "outade" sig långsamt och därför inte gjorde något plötsligt "inpact", utan kom att placeras i nät-rasist-facket eftersom bara de som redan brunkletats delade hans inlägg.

Springare däremot gick från 0-100 på en gång. Det fick viss uppmärksamhet och man insåg att det nog kunde få följder i form av åtal m.m. Att "nätrasister" delar hans inlägg spelar ingen roll, men antagligen var det en del "anti-rasister" som spred det till helt andra kretsar också. Där gjorde det ett helt annat intryck än om han kom från en position av att redan avslöjat saker och därmed redan blivit rasiststämplad. Det här kunde man/var man tvungen att ta på allvar.

Du väcker frågeställningar som öppnar för härliga analyser och resonemang, men kanske dessa skulle gå utanför ramarna för den här tråden. Jag ger mig på ett par ändå.

Historien
Jag har intrycket att de flesta hoppar in i nuet utan att se hur vi kommit dit. Dessutom reagerar många med känslor utan att kosta på sig en analys.
Ett par korta exempel på vad jag menar.
Var det Hitlers fel att han kom till makten i Tyskland eller berodde det på en historik, som började med den förödmjukande Versaillefreden och så småningom lade grunden för ett behov av en nationell upprättelse? Då kom mannen som lovade att göra Tyskland stort igen...
Var det Trumps förtjänst att han blev president eller var det brister hos media och politik som blev alltmer uppenbar för allt fler som lade grunden för att en ganska enkel retorik som med "Crocked Hillary" och "Make America Great Again" öppnade vägen till Vita Huset?
Om någon ser en drunknad liten pojke på en strand vid Medelhavet så är det lätt att känslorna svallar över. Då blir det lätt att säga att vi måste ta emot alla flyktingar. Skulle det vara lika lätt att säga "vi hjälper en ensamkommande 25-åring för 80 000:- i månaden i stället för att hjälpa 400 små barn i deras hemland"? Vilket av de här alternativen är den bästa humanitära insatsen?

Ondskan
Jag ser sällan åsikter som ett resultat av dumhet. Dom formas, ofta med vägledning från föräldrar men också med hjälp av andra förebilder. Jag har hos mig själv upptäckt många felaktiga ställningstaganden som jag gjort. Ibland har jag kallat dom resultatet av felaktig uppfostran. Bör jag vara aggressiv mot någon som jag träffar som är felaktigt uppfostrad? Visst är det svårt att låta bli ibland, men jag försöker att förstå i stället.
Nästan alla människor gräver ner sig i sina värderingar. Det är enklare på flera sätt. Att ständigt ifrågasätta sig själv och tillåta att andra ifrågasätter en är jobbigt. De flesta har varken förmågan eller energin som krävs för detta. Lägg sedan till prestige och flockbeteende. "Jag har aldrig haft fel och jag gör som dom flesta i min grupp". Skadligt, farligt, inte särskilt begåvat, men ständigt återkommande.
Tänk inte ondska. Tänk inlåst i felaktiga tankebanor i stället. Hur kommer man ur fel spår, när det gäller det man uppfattar som värdegrund, idéer, ideologier och politisk övertygelse? Det är inte lätt, men fakta måste alltid överordnas värderingar IMO.
Om båda parter i en konflikt (politisk eller annan) ser motparten som ond så minskar förutsättningarna för att uppnå en konstruktiv lösning dramatiskt.
Men, visst finns det ondska också. Jag kan inte se att t.ex. ISIS har något existensberättigande. Det finns fler exempel på ondska.

PK
En värdegrund kan vara bra och viktig om den är så utformad att nästa alla är övertygade om att den är bra. Blir den alltför specifik och alltför smal, så att en betydande mängd människor inte ställer upp på den så blir den problematisk. Gå ännu längre så att den upplevs som ett åsiktstvång och så att många känner sig intstängda i en åsiktskorridor, då börjar det att jäsa. Där är vi nu, IMO. Jag var skeptisk mot PK-begreppet från början eftersom det IMO tog formen av ett åsiktstvång och kvävde den analys som jag alltid förväntar mig och som alltid behövs, IMO. Min slutsats har alltid varit: Se upp för PK!
Värdegrund, javisst, men om den omvandlas till en åsiktskorridor så upphör den att vara värdegrund.

Hoppsan så mycket det blev! Det vore kul att höra Peter Springare och LGW Perssons kommentarer om detta!
Jag tror att dom tänker ungefär som jag. Kanske kan det se ut som jag gör reklam för SD, men det är inte min avsikt att tala partipolitik. Jag vill vidga vyerna på ett sätt som jag tycker behövs för att vi ska kunna få ett bättre samhälle och en bättre framtid!
Det är också vad jag uppfattar att Peter Springare vill.

–

Konstigt får fortfarande inte fram inlägg och Kommentarer vilket jag fått tidigare (har inte fb)

Bra poäng!
Jag tyckte från början att Peters sätt att uttrycka sig var smart. Jag tror inte att han snickrade ihop det han skrev på några minuter. Han hade tänkt noga på hur han skulle formulera sig för att få uppmärksamhet utan att bryta mot några lagar eller regler.
Jag tror t.ex. att han skrev Mohammed tre gånger. Vad betyder det?
Självklart var det inte någon specifik av veckans brottslingar som han namngav.
I Enland och Wales är Mohammed det vanligaste namnet sedan en tid.
I Sverige finns det ca 57 000 Muhammed om man räknar de vanligaste stavningarna (8 olika, u/o, mm/m och e/a).
Det finns 28 200 Gösta...
Erik, Karl, Lars, Gunnar, Nils, Sven och några till är vanligare, men det går definitivt inte att säga att Muhammed avslöjar en identitet. Det avslöjar dock något om etnicitet. Det var det Peter ville.

–

Jag testade med en annan browser där jag inte var inloggad och då får jag det du beskriver.
Jag ser gruppen, men inga inlägg eller kommentarer.

Kan det vara facebook som gjort något för att tvinga fler att skaffa konto och logga in?

Kan det vara gruppadministratörerna som gjort något?

Någon som vet?

–

Det där väckte en tanke.

Jag kan ingen statistik, men åtskilliga judiska familjer som flytt från Malmö har uppmärksammats. De har flytt till Israel eller till andra delar av Sverige. De har flytt från islamistisk aggression och islamistiskt våld.

Är det rätt att vi för en politik som innebär att antisemitismen i Malmö driver judar i Sverige i landsflykt?

Är det immigrations- och flyktingpolitiken som borde kallas nazistisk?

Har jag ställt en sådan där fråga som man inte får ställa nu igen?

–

Ok, då vet jag att jag inte är ensam om detta. Lite (mycket) synd att man som inte fbare kan se längre. För det är många intressanta inlägg och länkar där. Om någon här har fb, skulle ni kunna fråga admin om varför det har blivit så? Tror det är många som inte har fb som gillar att läsa på sidan. Jag står upp för PS fastän jag inte har fb.

Jag har ett resonemang som går ut på att man kan jämföra 30-talets nazism (som då var PK) med dagens PK, se vidare här:
(FB) Debatt i Agenda om utlandsfödda i brottsstatistik Mattias Karlsson vs Jerzy Sarnecki

Förintelseforskaren Yehuda Bauer menar att den avgörande faktorn för Förintelsen var stödet från det intellektuella skiktet. Därför ger det mig kalla kårar att se hur det ”intellektuella skiktet” i Sverige nu gemensamt bekämpar de som vill värna sanningen och demokratin.

Hur ska vi tolka den kritik som Peter Springare fick av det ”intellektuella skiktet”? Han blev ju till och med anmäld till åklagare?

Nu citerade du någon annans insändare från någon tidning, men här är mitt svar på det.

Det är väl en otroligt stor skillnad om jag väljer att ta hand om en 4-15 årig finsk unge under kriget för att jag anser att min gård kan bära den extra munnen med mat etc. (=> hjälte). Det är en enorm skillnad till som nu, att någon bestämmer att andras skattepengar skall betala i kriminella krigsföriga män som säjer att dom är 16 men i själva verket är både 25 och 35 år. (för det är bara den kriminella gruppen jag syftar på här). Inte bara att mata dem utan även att ge dem egna bostäder, förmåner, fickpengar, folk som passar upp dem och städar år dem, skolor och utbildning, tandläkare till hela munnen för 50:- företräde i många kö-sammanhang. etc etc.
...och det är nu någon annan skall betala notan. dvs. Inte den som de facto släpper in dem.
Klart som fan att man var hjälte förr men betraktas som kriminell idag.

Jag tror att det ett sätt att försöka köpa nya och fler röster i framtida val. dvs. rent politiska ego-orsaker.

Så var det när dom sänkte rösträttsåldern för ca 30 år sedan eller när det var.
Om vi, som skribenten ovan, anser att som 18-åring är du inte vuxen och heller inte att få köpa sprit på bolaget så skall du för fasen inte få rösta på hur hela Sverige skall styras vid den åldern !
(Oj, Nu blev det politik också )

Sen skall man veta att mycket av våran "välfärd" bekostas av lån, beskattning, bidrag och inflation och den typen av bedrägerier.

Och jag kan för mitt liv inte se vinsten i att medvetet importera våldtäkter och liknande problem.
Som tur är så är inte alla invandrare i den kriminella kaozgruppen

Jag är generellt skeptisk till svepande formuleringar om kategorier som ”intellektuella skiktet”, som dessutom för mig låter som en tveksamt definierad grupp. Om det inte är alla intellektuella som avses?
Här finns en definition av intellektuella:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Intellektuell
Jag måste klassa mig som intellektuell. Alltså tillhör jag det intellektuella skiktet. Jag var en av de första att stå upp för Peter Springare, av flera orsaker. Första gången här. Jag är inte den ende.
Vad drar vi för slutsats av det?

Varning för antiintellektualism!
Att skuldbelägga alla intellektuella blir nästan samma sak som att göra sig själv till antiintellektuell. Vad innebär det? Mot kunskap? Mot utbildning? Mot forskning? Jag har inte läst Yehuda Bauer, så jag vet inte vad han skriver, utöver ditt citat, men jag är generellt rädd för antiintellektualism i alla former.
De som historiskt anklagats för att vara antiintellektuella är t.ex. leninister, stalinister, maoister, nazister och olika fascistiska riktningar (se länken ovan).
Det här blir lite diffust, för samtidigt som t.ex. Hitlertyskland och Sovjet ofta betraktats som antiintellektuella så fanns det också drag i motsatt riktning, även om den i Hitlers fall kanske i hög grad var inriktad på utveckling av militärteknik. I Sovjets fall så satsades mycket på utbildning och forskning så länge det passade in i den då aktuella korridoren. I huvudsak positivt, men med viktiga begränsningar.
Vad skulle vi t.ex. tycka om att ha "Marxistisk vetenskapsteori" på skolschemat?
Har Sverige i dag ett ”intellektuellt skikt” som är antiintellektuellt? Jag kan inte beskriva det så. För mig är det nog snarare så att idéer, ideologier, PK-ism och åsiktskorridoren tillsammans tagits till en nivå där dom värderas högre än fakta och vetenskap. Inte av alla, men av stora grupper av journalister och politiker. Är dessa intellektuella och i så fall hur stor grupp av de intellektuella utgör dom? Jag svarar med tvekan ja på den första frågan och att dom är en liten del. Kanske finns det en form av antiintellektuaism bland vissa intellektuella? Kanske borde man kalla det trångsynthet? Kanske är det helt enkelt ett flockbeteende?
En maktdelning enligt Montesquieu som dessutom övervakas av den tredje statsmakten borde väl fungera? Ja, i stora drag, men om alla är överens och dessutom har fel så är det ett problem. Hur löser man det? Jag vet i alla fall att man inte löser det med diktatur.
Kanske är Yehuda Bauer antiintellektuell? Kanske är det han skriver uttryck för någon typ av konspirationsteori, lik den som säger att det var Rysslands judar som startade Ryska revolutionen.
Jag är tills vidare skeptisk mot båda.

Flockbeteenden?
Detta ser jag som något som är viktigt att vi är medvetna om. Det kan vara förklaringen till det fenomen som Yehuda Bauer beskriver. Det har en funktion att fylla. Vi samlar oss i olika konstallationer för att skydda oss själva. Gruppens inriktning går före individens. Beteendet kan också vara farligt och skadligt. Tänk Flugornas herre eller krig. I krig kan nästan alla bli mördare. Vad är det egentligen som försvaras? Av USA i Afghanistan eller Irak? I Syrien?
Intressen kanske man kan säga, men notera hur lätt det är att samla ihop härer, trots att nästan alla sagt att dom inte vill ha krig. Väl inne i en flock så håller alla ihop flocken och gör det som flocken kräver.
En grupp som ofta kan iakttas ha ett flockbetéende är journalister. Dom jagar samma story. Dom vinklar likadant. Dom tittar på varandra. Dom stöder varandra. Alla kan iaktta att det i hög grad är så och det framförs inte sällan av journalister också. Lite mer självständigt tänkande vore kanske inte så dumt?
Finns det skeptiker mot flockbetéendet? Ja och jag tror faktiskt dessa är fler bland intellektuella än bland andra. Men jag kan ha fel...

–

Jag tror att allt handlar om politik och makt i slutändan. Mångkulturen är inte målet, det är medlet. De som driver agendan drivs bara av egennytta och makthunger. De saknar alltså substans och kan därför inte argumentera på sakliga grunder. Då återstår härskartekniker. De fungerar just för att de är tekniker för härskare.

De fem härskarteknikerna är:
- Förlöjligande
- Osynliggörande
- Undanhållande av information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och skam

Polisen Peter "Peppe" Larsson kunde nog ”osynliggöras” genom att helt enkelt ignoreras. Det har i varje fall lyckats på mig eftersom jag inte läst något av honom. Det kan möjligen bero på att jag inte använder Twitter eller Facebook.

Peter Springare slog istället ner som en bomb i exakt rätt tid. ”Osynliggörande” var omöjligt. Då återstår ”Förlöjligande” och ”Påförande av skuld och skam”.

Övning: Kan någon hitta någon kritik mot Peter Springares budskap i MSM som är saklig och baseras på fakta? Jag har i varje fall inte sett någon. Allt går ut på att försöka förminska Springares trovärdighet. Det är de klassiska härskarteknikerna ”Förlöjligande” och ”Påförande av skuld och skam” som vi nu ser tillämpas. Det är synnerligen obehagligt.

Se även mitt inlägg här (2016-12-26, 12:58):
(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Nej, det är svårt att bemöta det med riktiga fakta. På sin höjd gissar jag att man bemöter det med "halvfakta". Dvs "men då glömmer du socioekonomiska effekter", men naturligtvis utlämnar man fakta om att även med hänsyn till dessa faktorer är de extremt överrepresenterade.

De vanligaste invändningarna tror jag snarare var ”Påförande av skuld och skam." Att han borde tänka på vilka som vinner på såna uttalanden och att han antagligen har en dold agenda. Det senare har för övrigt kommit starkt på slutet. Alla anklagas för att ha en "hemlig agenda" tror det verkligen tog fart när de började påstå att Putin hade en trollarmé.

Edit: Vill bara tillägga att fenomenet är intressant i sig. Hur media försöker använda motståndarnas kritik som ett vapen. Media anklagas för att ha en agenda/agendajournalistik, då anklagar de motståndarna för att ha hemliga agendor. Precis samma som med de galna påståenden de kommit med om att det finns en åsiktskorridor som hindrar dem att skriva positivt om invandring, eller att SDs reklam känns som 1984.

Det är ett intressant fenomen som jag inte riktigt förstår än. Kanske har det något att göra med kulturmarxismens önskan om att försvara de maktlösa mot makten. Att de av den anledningen försöker vrida om världen för att själv vara offer. De känner sig ju så ifrågasatta att de ju måste vara offer enligt någon PK-logik. Eller också är det bara desperation.