Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Global uppvärmning?

Kanske finns den, kanske inte. Kanske påverkas den av människan, kanske inte. Kanske innebär den en förbättring, kanske en försämring.

På 1990-talet skulle vi skrämmas med undergångsprofetior. Men vardagen förflyter fortfarande som vanligt. Vattenytan i min badvik ligger där den legat under de 50 år som jag sett den. Den svarta randen på klipporna har sjunkit något i takt med landhöjningen i Bohuslän. Från SMHI hämtar jag dagstemperaturer i Uppsala från 1700-talet och konstaterar att det går inte att se någon skillnad mellan 1700-talets väder och dagens. Jag har nyss fått en ny skogsbruksplan och noterar att skogen växer lite fortare än i den gamla planen från 1991.

Det finns ett svinn i Jordens kolcykel. En del av det kol som växterna tar upp från luften hamnar i torv, sediment, och matjord i stället för att återföras till luften. Jordens atmosfär av koldioxid-ammoniak har omvandlats till en atmosfär av kväve-syre och kol har lagrats som fossilt kol. Luftens koldioxidhalt är nu så låg att den ligger nära den gräns där liv i nuvarande form inte längre är möjligt. Människan har en viktig uppgift i att återföra fossilt kol till luften. Vi borde försöka ta reda på vad som är önskvärd koldioxidhalt och hur mycket kol vi behöver återföra för att hålla den nivån. Men tydligen är det roligare att skriva domedagspredikningar. Och det är naturligtvis tänkbart att vi borde minska vår användning av fossila bränslen men behöver man vidta särskilda åtgärder för det?

Jag har nu bytt mina lampor mot lampor som inte behöver bytas och som drar betydligt mindre ström. Det är länge sedan jag gjorde mig av med oljepannan och min värmepump har nästan halverat min elräkning. Sakta, sakta är vi på väg mot insikten att en bil bör kunna gå två mil på en laddning och om man vill åka längre hänger man på en motorgenerator på liknande sätt som när man hänger på aktersnurran på ekan. Bränslebehovet sjunker alltså till att bara gälla långresor.

Vi börjar nu lägga solceller på befintliga tak. När vi lär oss att göra täta solcellstak blir solcellstak ett lönsamt alternativ när det blir dags att lägga om taket. När vi börjar elektrifiera våra vägar kan vi täcka dem med solcellstak som kan ge snöfria vägbanor. Kring våra varuhus kan vi lägga solcellstäckta, skuggiga parkeringsplatser.

Troligen kommer vår användning av fossila bränslen att minska. Inte på grund av klimatavtal utan för att vi hittar bättre alternativ. Kanske är vårt problem att vi behöver hitta framtida användningar av fossila bränslen som ger tillräcklig kolåterföring för att hålla luftens koldioxidhalt konstant.

Det första vi ska satsa på är inte fusionsenergi, utan de redan framtagna blyreaktorerna.
Tyvärr verkar inte Svenska politikerna se möjligheten med sådana reaktorer. Istället för att gräva ner avfallet i 100 000 år, så kan vi köra det igen, få ner lagringstiden till resonabla 1000 år och dessutom få energy på kuppen!!

Och dessa sediment bryts antingen så småningom ned så att koldioxiden frigörs eller också förs de ned på stort djup, värms upp så koldioxiden frigörs och så kommer den ut via vulkaner istället. det finns inget svinn. Att koldioxidhalten minskar beror på återkopplingar som svar på en varmare sol och på att växterna gradvis blivit effektivare.
Under istiderna sjunker halten till ca 180 ppm. Växterna överlever och halten stiger igen när istiden slutar i en positiv återkoppling.
Glöm då inte att vi också bör bestämma hur snabbt koldioxidhalten i så fall bör förändras mot denna nivå. Det är takten som utgör det stora problemet idag. Skedde ökningen hundradelen så snabbt skulle både människor och natur hinna anpassa sig på ett helt annat sätt.
Alternativen är lönsamma delvis pga skatter på olja. Att vi alls har många av alternativen beror på satsningar som gjorts just ur miljösynpunkt. Idag börjar solceller vara lönsamma, men hade de varit det om man inte satsat forskningsresurser och somliga gått före och köpt in dem när de var dyrare så att en marknad kunde skapas?

Det här har vi diskuterat tidigare.
Det väl etablerad kunskap att koldioxidhalten har minskat stadigt sedan c.a 140 miljoner år sedan och att den nu ligger på en väldigt låg nivå. En så låg nivå att livet på land riskerar att utplånas de närmaste miljoner åren under någon kall istidsperiod.
Våra utsläpp har bara en kortvarig effekt.

Det finns ingen balans mellan det kol som sedimenteras och det som kommer från vulkaner. Vad skulle i så fall kunna åstadkomma en sådan balans?

Jätteöknarna under istiden berodde inte bara på att jorden var torr utan också på att koldioxidhalten var farligt nära de 150ppm då växterna får koldioxidbrist och "kvävs". De klarar sig också sämre i torra miljöer vid låga koldioxidhalter eftersom de måste kompensera den låga halten med fler klyvöppningar som de samtidigt förlorar vatten igenom.
Högre koldioxidhalt gör växter tåligare för torrt klimat, den högre koldioxidhalten vi har idag står för en del av grönifieringen.

Det väl etablerad kunskap att koldioxidhalten varierat mellan 190 och 280 ppm under den tid som människor levat på jorden.

Människor, djur och de arter som finns och lever på Jorden nu fungerar uppenbarligen bra så länge halten ligger inom det intervallet.

Din skrämseltaktik om att naturlig CO2-halt är livsfarlig och att halten till varje pris måste ökas med en snabb uppeldning av alla fossila bränslen som finns på jorden, eller med andra konstgjorda metoder, har ju inget annat stöd än att det passar ihop med ett förnekande av att CO2-utsläpp och klimatförändring kan vara skadligt.

–

Är världen svart-vit, eller finns det nyanser?

"Increasing carbon dioxide concentration increases the rate of growth for most, but not all plants."

https://www.reference.com/science/carbon-dioxide-affect-plant-growth-2684fffdabf935da

Kvalitet och smak påverkas också. Goda jordgubbar har växt långsamt.
För snabbt växande grönsaker kan vara porösa och svåra att transportera.

Vi vet också att virke blir sämre vid snabb tillväxt. Det duger bra att elda med men blir sämre som konstuktionsvirke.

Vill du gå över till mer biobränsle?
Vill man ha en övergång till att använda skogen som en källa till biobränsle så är det bra med mer CO2.

Vill man kunna göra hållbara fönster och t.ex. bärande konstruktioner i fastigheter eller möbler så är det dåligt.

–

Liksom tidigare när vi diskuterat detta lägger jag fram detta diagram:
https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_dioxide_in_Earth%27s_atmosphere#/media/File:Phanerozoic_Carbon_Dioxide.png
Nej, någon sådan risk finns inte vad än ni alarmister hävdar.
Det har jag förklarat för dig tidigare. Det finns återkopplingar i mängden CO2 som dras ned från atmosfären. Känns inte meningsfullt att upprepa mig när du uppenbarligen ändå inte tar till dig information.

Diagrammen stödjer det jag skriver.
Du påstår att det finns någon form av återkoppling som återför sedimenterat kol till atmosfären och skapar balans men det motsägs av diagrammet och du har inte förklarat hur det kan uppstå en balans.

Björn-Ola, det finns en sökfunktion. Använd den.

Jag använde den i mitt minne.
Påstår du att du någonstans här i denna tråd gett en förklaring på hur vulkanutbrott balanserar sedimenteringen och varför diagrammet du länkade till felaktigt visar på en sjunkande trend?

Att några växter lyckats överleva tidigare istider är ingen garanti för att de överlever nästa.


Instämmer.

När satsning på solceller aktualiserades under oljekrisen på 1970-talet arbetade jag med forskningsplanering. Tankar om miljö finns naturligtvis alltid med men de spelade knappast någon roll Vi hade lärt oss så mycket om pn-övergångar att man såg en möjlighet att komma fram till en intressant produkt. Att vi haft solceller på vårt sommarställe sedan 1982 beror ingalunda på miljöhänsyn. Det har varit ett billigt sätt att driva lampor, vattenpump och kylbox.