Hur illa är det egentligen i Malmö??

En kvinna i 90-årsåldern rånades på Kalendegatan under lördagskvällen.

två mörkklädda unga män

Med facit i hand har Rosengårdsprojekten sedan 90-talet kostat skattebetalare 319 000 000 kronor.

1996–1999 Blommanpengarna:
Kritiserat integrationsprojekt där pengarna, 56 miljoner kronor (varav en större del gick till Rosengård), lika gärna kunde ha kastats i sjön, enligt kritikerna.

2000–2006 Storstadssatsningen:
34 miljoner kronor per år till 123 projekt mellan 2000–2006, däribland språkskolor, mötesplatser, arbete, var några viktiga målområden.

2007–2009 Välfärd för alla:
Total mobilisering kring välfärdsfrågorna. Rosengård fick 31 miljoner kronor och satsade det mesta på studieverkstäder, fler vuxna i skolan och projektet Lugna gatan.

2009– Herrgårdssatsningen/ områdesprogrammen:
Kom till efter kravallerna i Rosengård våren 2009. Hittills har 11,6 miljoner satsats på mötesplatser, informationscenter och utökat samarbete med socialtjänst och närpolis.

Övrigt
152 ”övriga projekt” för 100 miljoner.
57 EU-projekt för 62 miljoner

Inrikesminister Anders Ygemans uttalande om kopplingar mellan kriminalitet och svart ekonomi har väckt mycket debatt. Vi ställde 7 frågor om Lågprismalmö och den svarta ekonomin till Pia Bergman, nationell samordnare i Skatteverkets insatser mot grov organiserad brottslighet.

– Den illegala klippningen riskerar hela demokratin i samhället. Kriminella aktörer använder sig av näringsverksamhet för att suga ut pengar från bidrag och olika myndigheter och skaffar sig fördelar genom att använda företag som fasad. Samtidigt konkurreras de seriösa bort när de tvingas in i en osund prispress.

– Den kriminella verksamheten är inte självgenererande utan livnär sig på det seriösa samhället. Man tänker att det kriminella samhället är människor som skjuter ihjäl varandra. Men det är integrerat i den svarta ekonomin. Det är lättare att råna samhället än att råna banken. Om de kriminella företagen inte hade några kunder skulle de självdö.

– Skatteverket kan bara ta hänsyn till vad som är olagligt. Det finns massor av människor som är beredda på att jobba till lägre lön. Men det vi ska fundera över är: Vilket samhälle vill vi ha framöver?

Det vi vet genom en massa forskning är att många av aktörerna tvättar sina pengar genom företag.

Att Skatteverket nu ökar insatsen mot de särskilt utsatta områden är inte för att människorna där köper varor till lägre pris, utan för att det finns en koppling mellan områdena och den kriminella verksamheten. Tar vi bort de svarta pengarna ger vi även de barn som växer upp med lite pengar en tryggare miljö.

En 17-årig Malmöbo greps i höstas på en moped med fem skarpladdade pistoler.
Polisen misstänker att han är en ”mula”, en som transporterar vapen på uppdrag av äldre kriminella.

När kommer läroverket att öppna?
"Vi har i princip redan etablerats, fast i mindre skala. Vi har inte beslutat vilken form vi vill att Islamakademin ska anta i framtiden. Muslimska utbildningsinstitutioners framgång kommer främst genom deras kvalitet och förmåga att ta fram välutbildade teologer."
Verksamheten för barn kallas Barnakademin och liknas av Barakat vid en söndagsskola.
"Det finns redan en hel del korankurser och liknande för barn, men de är oftast knutna till den etniska tillhörigheten. Vi vill att barnen ska lära sig sin religion på svenska, i landet där de befinner sig."
På hemsidan står det så här om Barnakademin:
"Att förmedla det profetiska arvet är en skyldighet gentemot våra barn och även vårt samhälle. (...) vi vill att barnen ska känna sig trygga i sin muslimska identitet och ser att värderingar, uppträdande och andra delar av islam är minst lika viktiga som att memorera texter."

Den genusmedvetenhet som staden på olika sätt försöker sprida, till såväl förskolor som förvaltningar, får sällan eller aldrig något genomslag när kontakter tas med företrädare för konservativa muslimska organisationer. Den rättmätiga upprördheten som väcks om exempelvis konservativa kristna behandlar kvinnor annorlunda än män tycks då som bortblåst. Här plockas helt andra måttstockar fram ur axelremsväskan.
Kommunen driver nu det treåriga projektet "Våra Liv" tillsammans med bland andra Islamakademin och Spiritus Mundi och med finansiering, 4,2 miljoner kronor, från Allmänna arvsfonden. Syftet är "att värna demokratin mot all form av våldsbejakande extremism" och genom stödverksamhet, föresläsningar och teaterövningar ska ungdomar förmås att inte ge sig ut i det våldsideologiska träsket.