Åsikter angående svenskfrågan i Finland

Svensken började koloniseringen av Finska näset från 1200-talet (din begynnelsen?)som korståg fast finska stammar började kristnas från 800-talet (källa: Weibull). Så svensken är en inflyttare.

Som du skriver: 'Som inflyttare till ett land däremot måste man anpassa sig till dess seder och bruk'. Lär dig finska, ni inflyttare.

I de finskspråkiga kommunerna (95% av landet) börjar nästa alla med den frivilliga engelskan, för det språket vet alla, att de behöver både nu och senare i livet.
Tvångssvenskan börjar man när man inte längre kan undvika den, d.v.s. i sjätte klassen. Det finns 4‰ svenskspråkiga (varje 241:sta) på detta område. De flesta har aldrig träffat en svenkspråkig, det finns ingen möjlighet att öva språket utanför skolan med dem. Det man lär sig i skolan under skolterminen, glömmer man under sommaren, så det är bara att börja om från början på hösten igen. Man upplever tvångssvenskan som illvilligt, onödigt förtryck. Undra på, att resultaten är vad de är.

De är några få SFP-styrda kommuner som tvingar de finskspråkiga barnen att börja med svenskan mot deras vilja. I Raseborg införde man tvångssvenskan från ettan år 2016. Än har det inte varit någon rusning dit precis efter detta beslut. Raseborgs invånarantal har varit oförändrad från året 1990 (28 565) till 2014 (28 674) Beslutet on tvångssvenskan från ettan gjordes 2014, och på två följande år har Raseborgs invånarantal minskat med
c. 600 st till 28 082 i slutet av 2016 enligt Statistikcentralen.

Däremot börjar de svenskspråkiga barnen med finskan tidigt på lågstadiet, inte p.g.a. att lagen skulle kräva det, men deras svenskspråkiga myndigheter förstår, att en så liten och hela tiden krympande minoritet kan inte leva i Finland utan att kunna landet majoritetspråk.

Det fanns inget "land" när svenskar befolkade Finland. Enstaka finska folkstammar fanns det på delar av området som sen kom att bli Finland.

Det fanns inget Sverige heller. 'Svenskar' på 'korståg' var lokala sveahövdingar som Anund. Vilka som brände Birka (ca 965), plundrade svearnas huvudstad Sigtuna (1187), dödade ärkebiskopen

Men som ganska snart insåg fördelarna med att underordna sig sveakungens överhet. Och som under de följande 600-700 åren var lojala och trogna undersåtar. Och som krigade för Sverige på Europas slagfält, helt omedvetna om det "förtryck" som de enligt sentida fennomuppiga sagoberätare led under.

Du har rätt, det fanns inget Sverige. Däremot fanns 'svenskar' och 'finnar' .

Tack. 'Svear', inte svenskar o sen vet jag inte vad finska folk, som svear kände till, kallade sig själva, tror inte 'finnar'. Kvenlandet är gammalt, så kvener? Fast de var folk från Kaland, från Satakunda. Historiker kallar lätt folk som de behagar. Kvenlandet lever länge i västeuropeisk historia som 'kvinnornas land', av 'kven' som skall vara kvinna på norska/isländska.

Tavaster kallas de som Birger Karl slaktade i andra (eg tredje) korståget som idag skulle lätt kallas för 'brott mot mänskligheten'. O sen blev finska folk svenskar. Som historiker beskriver.

Jag kallar dem 'svenskar' och 'finnar' i dåtid eftersom det är nutidens benämning på folket.
Ja det hände många 'brott mot mänskligheten' förr i tiden.

När den obligatoriska studentsvenskan slopades, målade fennomupparna upp rosenskimrade bilder av hur eleverna nu skulle ha energi och motivation att plugga andra, "viktigare" språk. Och här är verkligheten. Allt fler skolglin skriver enbart studentprovet i engelska. Alla andra övriga språk har tappat terräng på ett beklämmande vis.

Skoleleverna satsar mest bara på engelska, övriga språk kollapsar
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/08/skoleleverna-satsar-mest-bara-pa-engelska-ovriga-sprak-kollapsar

Fennomupperiet är en kulturfara.

Man måste ljuga medvetet om det här med studetsvenskan, för alla måste ju veta, att svenskan slopades INTE, bara SKRIVANDET! De som inte skriver svenskan måste ändå läsa lika mycket svenska som de som skriver och de måste få ett godkänt vitsord för att få studentbetyget.

Man slipper alltså INTE kurserna i svenska i gymnasiet! Ändå har tvingarna mage att kräva, att efter att ha läst tvångssvenska i gymnasiet, måste man skriva något annat språk om man inte vill skriva svenskan, som alltså alla har läst oberoenda av skrivninsviljan!

Mitt förslag är, att när det är skrivningsdags, så de som vill skriva svenskan, gör naturligtvis det. Sedan tar man en hatt och fyller den med lappar med olika andra främmande språk, och de som inte skriver svenskan, får lyfta upp var sin lapp och skriva det främmande språket som står på lappen. Så ökar man SKRIVANDET av andra språk. I Finland spelar ju inte resultaten av språkstudier någon som hels roll annars heller.

Svenskan lär ju vara nyckeln till alla andra språk i världen, så det borde ju gå bra att skriva vilket språk som helst när man ändå har varit tvungen att läsa svenska hela gymansietiden.

Der är sorgligt att se, att t.ex. matematiskt begåvade ungdomar som väljer lång matematik i gymnasiet, lämnar i regel extraspräket de har läst i grundskolan p.g.a. att det går att inte välja bort tvångsvenskan, och de är rädda för att de inte orkar med tre främmande spräk och den tidskrävande långa matematiken.

Oavsett om det är obligatoriskt eller ej så är det dumt att som finne inte lära sig svenska.

* En stor del av finländsk litteratur och historiska dokument har skrivits på svenska.
* Utan svenskan minskar kopplingen till Norden och den germanska kultursfären.
* Det blir svårare att kommunicera med finländare som har svenska som modersmål.
* Det är aldrig en nackdel att kunna språk. Dessutom är det lättare att lära sig ett nytt språk om man redan kan flera. Kan man svenska blir det lättare att lära sig engelska och tyska.

De som inte vill lära sig svenska vill förmodligen inte lära sig andra språk heller. Det handlar alltså om lathet.

Jag kan tyvärr bara tre språk flytande. Jag hade gärna kunnat några till. När man är i skolåldern är det mycket lätt att lära sig nya språk.

Konstigt, att det här fungerar bara åt en riktning.
När praktiskt taget alla finskspråkiga börjar med den frivilliga engelskan, och lär sig språket bra, uppstår det ändå stora svårigheter med tvångssvenskan några år senare. Vad kan det bero på?

I den finländska språkpropagandan är alla språk nära och kära släktingar till svenskan och man försöker att få (i Raseborg tvinga) ungarna att börja med svenskan först. När man nu ändå börjar med engelskan, är liksom språken inte lika mycket släktspråk längre åt det här hållet.

Jag vet att det är fel på finnarnas attityder, de vägrar ju envist att t.ex i studentsksrivningarna skriva andra språk än svenska trots att de har både i grundskolan och i gymnasiet läst tvångssvenska. Om de var samarbetsvilliga, skulle de utan problem glatt efter minst sex år tvångssvenska skriva både t.ex. spanska och franska utan att blinka.

Och om svenskan verkligen är den allsmäktiga nyckeln till alla andra språk, varför vet inte resten av världen av detta underspråk?

Sedan kan man väl också undra, varför kan inte finlandssvenskarna själva använda den här oslagbara nyckeln tlll alla andra språk? De har ju fått den som födelsegåva, och att lära sig finske borde inte ta flera hundra år. Kanske har nyckeln brukanvisningen bara på finska