Citat:
Ursprungligen postat av
Returpapper
Vi hade 125 000 så kallade flyktingar 2016. Man måste ha en teflonhjärna för att inte inse att de påverkar skolan, bostadsmarknaden, och sjukvården. Fick vi nya resurser som motsvarar dessa extra vårdbehov? Svar nej!
Vi skyller inte på invandrarna utan på den sittande regeringen som släppte in dem.
Vi kan ju göra några enkla antaganden:
Vår befolkning är ca 9 miljoner (lågt räknat), varvid 125.000 flyktingar tillkommer (varje år). Vi antar att denna ökning är okänd för sjukvårdspolitikerna, men samtidigt att den fördelas ungefär jämnt på de aktuella landstingen(båda dessa antaganden är nog felaktiga). Då skulle belastningen på sjukvården öka med ca 1.5 procent om året givet att invandrarna har samma vårdbehov (vilket inte är så troligt, de har nog större).
Det verkar relativt orimligt att ökningen skulle ge mer än marginella försämringar på akutsjukvården, om man nöjer sig med att räkna linjärt på saken. Även 5-procentiga ökningar av väntetiden skulle inte märkas hos individen som är på besök. (Flera timmar plus fem procent eller genast + fem procent - typ).
Det är rimligare att förstå problemet som att sjukvården är felkonstruerad, dåligt optimerad och inriktad på fel åtgärder, ifall man anser att vården har problem. Givetvis blir ingenting bättre av att belastningen ökar, men den stora belastningen på sjukvårdsapparaten beror inte på nyanlända, även om det känns så. Problemen beror på att sjukvårdskonsumtionen flyttat ner i åldrarna, åkommor som inte fanns för (diagnosticerades förr...) belägger resurser (ADHD-diagnoser på var och varannan busunge, tillexempel) och mycket annat, bland annat åsikten att alla åkommor i vardagen är allvarliga och akutbesök är befogat.