SD skyller sjukvårdskrisen på invandrarna-åker till akuten för småkrämpor

Vad Kareliusson som representant för SD inte vill förstå är att vår sjukvård skulle krascha fullständigt utan invandring till Sverige. Vi är många inom vården som är första eller andra generationens invandrare. Av våra mest eminenta och skickliga läkare är det många som har invandrarbakgrund. Även många sjuksköterskor och undersköterskor samt anställda med administrativa uppgifter har invandrarbakgrund. Utan deras insatser skulle vården inte fungera alls. SD:s invandrarpolitik skadar oss alla inom vården, patienter såväl som anställda.

4 § Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

Hälso- och sjukvårdspersonalen har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sådan sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7 §.

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Svårt medtagen fördes en 85-årig man i ambulans till Danderyds sjukhus i förra veckan. Men han fick ligga och vänta i mer än 72 timmar på akutmottagningen innan man kunde få fram en vårdplats till honom.

– Det är fasansfullt och helt oacceptabelt, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, som också arbetar på Danderyds sjukhus.

[...]

Väntetiderna har vissa dagar varit mycket långa. Aldrig har så många patienter tvingats övernatta på akutmottagningarna som i vinter, och det är numera inte ovanligt att det tar flera dygn innan man kan skriva in patienten på en avdelning.

Påverkan på primärvården är mycket påtaglig både på grund av det vårdbehov som asylsökande har men också genom sättet de söker vård på.

Asylsökande kommer ofta direkt till vården oanmälda, för att man inte kan (p.g.a. språkproblem) eller inte känner till att man ska ringa och boka tid innan. I vissa landsting kommer asylsökande till primärvården på remiss efter hälsoundersökning, men det är vanligare att man har fått information om att söka primärvården och kommer dit oanmäld. Ofta kommer man i grupp, t.ex. hela familjen. Primärvården har också rapporterat om att det förekommer att asylsökande uppehåller sig i väntrummet en stor del av dagen på grund av långa avstånd mellan boenden och vården och problem med allmänna kommunikationer (t.ex. att det inte går någon buss tillbaka till boendet förrän sent på eftermiddagen). Detta påverkar situationen på vårdcentralerna för såväl personal som för andra patientgrupper.

Genomgående beskrivs det att det finns stora kulturella skillnader i synen på vård och hur man söker vård hos asylsökande, vilket innebär en särskilt stor utmaning för primärvården. Detta bidrar till att det är svårt att möta de asylsökandes förväntningar på vården. De har ofta förväntningar på läkarkontakt och recept på läkemedel. Primärvården lägger mycket tid på att bemöta detta genom att förklara hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Vården behöver också ofta förklara samband mellan somatiska symptom och psykisk ohälsa. Vårdpersonal möter ofta frustration och även aggression hos asylsökande och kan ibland uppfatta stämningen som hotfull.

De asylsökandes sökmönster beskrivs som väldigt brett. Det är vanligt att asylsökande söker vård för sådant som kan behandlas genom egenvård. Många landsting har genom mobila team eller informationsinsatser till boendeanläggningar satsat på att informera om bl.a. egenvård, men detta når inte alla. Om de asylsökande inte fått information och boendepersonalen inte kan svara på frågor eller hänvisar till vården så söker man vård i primärvården (eller akutvården). Egenvård kan också försvåras av asylsökandes begränsade ekonomiska medel för att köpa receptfria medel mot t.ex. skabb och löss.

Primärvården rapporterar om ett omfattande arbete med att skriva läkarintyg till asylsökande. Många asylsökande önskar läkarintyg för att de inte önskar bo på det aktuella boendet och behöver flytta. Framöver kan behov om intyg inför avvisningsbeslut komma att öka. Nyanlända söker också vården för att få läkarintyg om att de är för sjuka för att kunna genomföra SFI-utbildning eller för att påbörja etableringsinsatser.

Primärvården kontaktas förutom av de asylsökande själva även av boendepersonal angående medicinska problem som man anser eller tror behöver åtgärdas.