Stefan Löfven (S) - fd. statsminister (samlingstråd / mod)

Det är nog mer en ideologisk inställning än ett massivt hinder i sak. Man har varit märkligt medgörliga när det gäller att utländsk arbetskraft dumpar löner och skapar arbetslöshet.

De där underliga sidosammanslutningarna dirver mest identitetspolitik, tycks det mig. Hederliga arbetare har man glömt bort.

Man tvingades i och med EU och sedan ligger det i fackets intresse att behålla attraktivitet genom kollektivavtal. Blir det minimilöner och lagstadgat försäkringsskydd, tja då skiter många i facket.

Lite som Svenskt Näringsliv, de gillar konkurrens och marknadskrafter utom gällande deras och fackens samägda försäkringsbolag och deras kollektivavtalade försäkringar.
Då är monopol och strypt konkurrens melodin för dagen.

Så blir det ofta. Det är sannolikt att S aldrig hade fått med LO in i EU om vi inte haft 90-talskrisen. Men idag borde de bättre se efter sina medlemmars intressen. Men kanske lämnar vi trådämnet en aning.

LO är surrade vid S-skutans mast. Om LO börjar tala om lönedumpning och skydda svenskars jobb, då drar identitetsvänstern igång sirenen och LO borgen stormas av henvänsterjournalister.

Svenska arbetare är så långt ifrån S och därmed LO's intressesfär för politisk lobbying du kan komma idag.

Det är just därför Löfven försöker byta ut befolkningen i allt snabbare takt.

Förmodligen har Löfven gjort det som många av oss har gjort här på FB - jämfört opinonstappet hos S med opinionsökningen hos SD. Om man extrapolerar utvecklingen så har snart Löfven bara henvänster och identitärer. Då behöver han förstås fylla på med "friskt" blod i leden.

Socialdemokraterna och vänstern har litegrann stämpeln på sig att de röstar man på för att få bidrag. Utifrån den tesen är det logiskt att de två partierna gärna ser att det fylls på med mer bidragstagare som är beroende av bidrag även om de har lön och jobbar.

Men den tesen håller bara om det finns andra partier som vill ta bort bidragen. Några sådana har vi egentligen inte idag. Det finns några som vill sänka eller låta bli att höja bidragen. Det finns några som vill begränsa rättigheterna till bidrag. Men det är en reaktion mot massinvandringen. Utan massinvandringen skulle även pensionärerna få sänkt skatt och fler och högre bidrag till barnfamiljer finnas. Man skulle utan massinvandringen vara i full gång med diskussioner om medborgarlön för att förenkla administration och så vidare.

Således, jag tror det är fullt medvetet av socialdemokraterna och vänstern att vilja bygga upp en ny underklass. Här har de stöd av liberalerna som samtidigt vill ha billig arbetskraft. Men som vi märkt nu är inte moderaterna så pigga på att det ska vara 100% bidrag, det kostar ju bara pengar. Det går inte att tjäna pengar på folk som stannar hemma hela livet.

Löfven: Helvete! Funkar inte Henmedicinen och feminismpillren?
VU: Nä! Inte ens Hijabplåstren hjälper mot tappet!
Löfven: Nog! Mer av samma så bryter vi snart igenom till betongsossarnas och konservativa arbetares psyken!

Löfven : Lätta Henbrigaden och Musselkavalleriet! Uppsittning!

Löfven: SD's kanoner skall vi erövra med blanka vapen !
Framåt ni tappra politruker! Framååååt!

Det är nog det som oroar mig allra mest vad gäller Sveriges framtid.

(S) har nog inte förstått att Sverige var i en unik position från 1945 och flera decennier framöver:

- Ett oproportionerligt stort antal världsledande teknikföretag.
- Ett av få europeiska länder med intakt produktionsapparat efter WWII
- I princip obegränsat behov av svenska produkter när Europa skulle återuppbyggas

Men nu kommer inte jobbtillfällena av sig själva. Och i en global värld ligger Sverige avsides, har taskigt klimat och ett av världens högsta lönelägen.

Och ett av världens högsta skattelägen - för vilket en allt större andel av medborgarna anser att man får allt mindre. Detta skapar politisk instabilitet - se gårdagens cirkus - och politisk instabilitet är inte bra för företagandet. Detta är givetvis främst ett ansvar för statsministern.

Det märkliga är, attnär Löfvén var ordförande för Metall åtnjöt han ett mycket gott rykte hos många ledande näringslivspersoner som menade att han var konstruktiv och hade god förståelse för näringslivets förutsättningar och problem.

Nu är det som bortblåst och man undrar varför. Har han fått för mycket att göra? Men han hinner göra uttalanden om Janouch och mingla i Davos.

Att tillhöra samma "gäng" som hans idoler Merkel och Obama har stigit honom åt huvudet.

Han ägnar numer mest sin tid åt att agera självpåtaget "föredöme" för andra länder medan hans eget hemland förfaller på grund av vanstyre, något Löfvens vetskap om till stor del är förskonad från då han tillbringar mer tid i regeringsplanet än på sitt kontor i Rosenbad.

Jo, men det förefaller rimligt. Den fackliga arenan kan han nog innan- och utantill. Ur ett rent arbetsmarknadspolitisk perspektiv skulle han nog kunna vara användbar. Kanske hade en befattning som arbetsmarknadsminister, eller till och med näringsminister, ha fungerat för honom. Men när han skall sätta denna politiska delmängd i sammanhang med alla de andra politiska delmängderna och få till en fungerande politisk helhet, då tycks ha stöka till det. Då tycks han ha svårt att inse hur samhällsekonomin hänger ihop med säkerhetspolitiken, med utrikespolitiken, med utbildningspolitiken osv. Då slår nog reptilhjärnan till och det blir skattehöjningar som metod för det mesta.