Håller genusforskningens fundament på att vittra sönder?

"We also find that girls with mothers working in math-related occupations lose just as much ground as those whose mothers are not in math-related occupations, making it unlikely that low familial expectations for girls in math lie at the root of the issue. Parents report spending equal amounts of time with boys and girls doing math-related activities. As a result, including these variables has no effect on the gender gap"

Ops.

Är vi överens om att "The Greater Male Variability" är mindre i länder med mer jämställdhet, där andelen kvinnliga genier är större? I en del länder är variabiliteten större och i andra är den obefintlig.
I de minst jämställda länderna är kvinnornas andel på arbetsmarknaden mycket lägre än i t ex de nordiska länderna. I Iran är det endast drygt 20 % som är kvinnor och den offentliga sektorn är mycket mindre än här i Skandinavien. Skandinaviska kvinnor som väljer traditionella kvinnoyrken inom vård, skola och omsorg har lägre utbildning, endast från praktiskt inriktade gymnasieprogram. Utan en offentlig sektor skulle en stor del av dessa kvinnor välja hemmafrurollen.

Det är ingen som tvingar exempelvis en iransk eller kinesisk flicka att studera till civilingenjör, matematiker, kärnfysiker, kemist eller fysiker. Utan det är deras intressen och fallenhet som avgör deras val, inte någon sorts överlevnadssträvan. Är man inte vare sig intresserad eller smart nog väljer man naturligtvis inte att genomlida långa, krävande universitetsutbildningar.

De kvinnor som inte har "frivilliga val" är fattiga och lågutbildade iranskor/turkiskor/kinesiskor m fl som inte står till arbetsmarknadens förfogande och istället ägnar sig åt bl a hushållsarbete, vård av barn och övrig släkt.

De som verkligen kan välja det de faktiskt vill göra är unga, intelligenta kvinnor oavsett ursprung.

http://link.springer.com/article/10.1007/s10508-008-9380-7

"United Nations indices of gender equality and economic development were associated with larger sex differences in agreeableness, but not with sex differences in other traits. Gender equality and economic development were negatively associated with mean national levels of neuroticism, suggesting that economic stress was associated with higher neuroticism."

Könsskillnaderna i personlighet är större inom neuroticism (neurotism) och framförallt agreableness (värme, vänlighet). Det är förståeligt att skandinaviska kvinnor kan vara vänligare och utstråla mer värme än sina mer buttra medsystrar från mindre jämställda länder. Samtidigt känner de större psykisk press på sig, framförallt på det ekonomiska planet.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3149680/
"in Figure10 we present the male and female distributions from our sample for the trait which showed the largest gender difference, Agreeableness. One can see that both men and women can be found across a similar range of Agreeableness scores, such that, despite the fact that women score higher than men on average, there are many men who are more agreeable than many women, and many women who are less agreeable than many men. Given that Agreeableness showed the largest gender difference in our study, all other traits for which we reported significant gender differences would show even greater overlap in men's and women's distributions."

http://www.sciencemag.org/news/2015/11/brains-men-and-women-aren-t-really-different-study-finds
Själva studien. Från 2015.

En annan källa: http://fof.se/tidning/2016/1/artikel/hjarnan-ar-en-hen

"Den mänskliga hjärnan är en mosaik av typiskt kvinnliga och typiskt manliga delar, enligt en studie av över 1 400 hjärnor."

Bläddra längre ner i https://newrepublic.com/article/130352/differences-men-womens-brains tills du kommer fram till den sista grafen:

"This graph depicts a sex difference in structural connectivity, or the degree to which networks of brain areas are interconnected, as reported in a recent study (the median effect size from the study is shown). The distributions of values for men and women are essentially the same; they overlap by 90 percent."

Så vi kan dra slutsatsen att det inte föreligger några enorma skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. De individuella variationerna är större inom könet än mellan män och kvinnor. Massor av kvinnor har mer av "manliga hjärnor" än män. Omvänt gäller "kvinnliga hjärnor".
I de allra flesta västerländska länder, t ex USA. Både föräldrar och lärare har större förväntningar på pojkar och bedömer deras prestationer bättre, som en följd av en medfödd förmåga. Flickornas förmåga anses däremot vara ett resultat av hårt arbete.

https://education.illinois.edu/news-events/news/article/2016/10/27/gender-gap-in-math-achievement-expectations-begins-early-study-shows
Länk till själva studien (från oktober 2016): http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/2332858416673617.

Det är ett faktum att såväl föräldrars och lärares lägre värderingar och fördomsfulla attityder är en bidragande förklaring till könsgapet i SAT-M, PISA m m.

Det här ju bara för luddigt. Vem har någonsin påstått att det är enorma skillnader? Hjärnan har ju samma funktion hos både män och kvinnor så det är väl självklart att det inte rör sig om enorma skillnader. Men det kan ju ändå vara tillräckligt med skillnader för att säga att det är just skillnader.

Det känns bara som ett retoriskt grepp. Du skriver själv att det överlappar med 90% och utifrån hjärnans oändliga funktionalitet och kapacitet skulle jag ändå säga att 10% generell skillnad är ganska mycket.

Skulle du säga att det är enorma skillnader mellan en sportsedans motor kontra en herrgårdsvagns om vi utgår från ett bilmärkes olika modeller?

Förutom att vår artikel från Natur, som tittade på just detta, säger: "We find no relation between the Gender Gap Index of the World Economic Forum and the variance ratios for either math or reading... This difference in variance is higher in countries that have higher levels of test score performance."


Här är ytterligare en del av abstraktet: "These results suggest that biological factors may contribute to sex differences in personality and that culture plays a negligible to small role in moderating sex differences in personality."

Vilka skillnader är det vi talar om? "Across nations, men and women differed significantly on all four traits (mean ds = −.15, −.56, −.41, and 1.40, respectively"


Från en annan stor studie: "Previous research suggested that sex differences in personality traits are larger in prosperous, healthy, and egalitarian cultures in which women have more opportunities equal with those of men... higher levels of human development—including long and healthy life, equal access to knowledge and education, and economic wealth—were the main nation-level predictors of larger sex differences in personality... In less fortunate social and economic conditions, innate personality differences between men and women may be attenuated"
Länk.

Att använda ord som "enorma" utan att definiera vad detta innebär är helt meningslöst. Det finns signifikanta skillnader d.v.s. det går statistiskt att särskilja dem åt och dessa skillnader ligger troligen bakom vissa av de väldokumenterade könsskillnaderna vi ser i ex. personlighet, intressen, kognition etc.
Från senaste PISA "in most countries, similar shares of top-performing boys and girls expect a career in a science-related field; and in Denmark and Poland, top-performing girls are significantly more likely than top-performing boys to expect a career in one of these fields.".

Så...

Exakt, vi är mer lika än olika schimpanser. Vi kan säga att skillnaden mellan oss är enorma men vi kan även säga att de är små. Endast någon enstaka procent av våra gener.

Lupac, Merpi, Diciplina etc. måste hela tiden använda sig av denna typ av vokabulär (ofta i form av halmgubbar genom att påstå att vi hävdar att skillnaderna är "enorma") eftersom de annars har svårt att bemöta våra argument.

Jag tror vi alla är överens om att det finns signifikanta könsskillnader i hjärnan och hormonnivåer och dessa bidrar troligtvis till att förklara de könsskillnader vi ser i personlighet, intressen och kognitiva förmågor. Större påstående än så gör vi i regel inte.

Återstår att se, jag ska kolla den när jag har tillgång till tid samt vettig skärm.


Nja jag misstänker du sitter och letar upp stycken som passar dina åsikter att citera, och ignorerar helt studiens helhet, eller vad som ex. kan komma senare i texten, som sagt har jag m.fl kommit på dig med flera gånger och tradigt arbete sitta och korrigera dig, dessutom ännu mera tradigt när du iefterföljande inlägg forstästter citera samma sak ca 20 ggr. jag menar...


Jag har inte följt Lupac och din debatt, så den vill jag inte kommentera.
Och som sagt det finns många studier, Hyde är bara en. Vill du ha dem så gå till den tråd där du och jag senaste debatterade detta tills fingrarna blödde. Och en metastudie är "sammandrag" av flera studier, vilket du vet...att påstå att en sådan är felaktig för att man bara tagit med 1 år...faller dirrekt på sin egen orimlighet.
Och visst! studier tenderar få kritik, det betyder ju inte automatiskt att kritiken alltid är korrekt och att hela resultatet faller eller att efterföljande studier är 100% korrekta etc....kritik är ju bara korrekt när den är det och bedömd som korrekt när tillräckligt många med insikter i saken anser detta.
Som sagt tänk själv lite.


men din nöt..den info du länkade från AI presenterades INNAN UN Woman gick ut med att de vill fundera på en egen policy. Jag plockade ut UN Woman från din lilla lista...och kollade upp dem och fann denna "deklaration" från 2016, alltså bevis för att din lista INTE är korrekt, eftersom nej de tär inte speciellt hederligt sätta upp någon på en lista för en sak, om den håller på att fundera på saken.
Är DIN sak ändra DIN lista så den är korrekt och varför ska jag diskutera detta med AI som skrev sin år....?

Idiot.



Och var skriver det att de stödjer UNAIDs policy tills vidare i det jag fann?
Nå? OM man nu gör det tror du itne de hade skrivit det i sånt fall?
Du kan ju leta upp detta och citera.



"stora skillnader"?

och säg mig... hur hjärnor processar saker säger det något om utfallet?
Liknelse...jag måste lägga 40% av min energi eller vi kan säga 200 kal. på att kuta som en dåre till ICA på 2 minuter för att fixa nattkäk till katten innan de stänger.
Du måste lägga enbart 30% på exakt samma uppgift ( 180 kal) för du har längre ben, är mer vältränad, har en annan metabolism what ever...
men utfallet är densamma vi fixar båda 3 burkar tonfisk på under 2 minuter och räddar därför nattsömnen.
processen att nå dit kan se lite annorlunda ut...du kutar i lofers mitt i bilvägen, jag kutar i sneakers på genvägar över folks gräsmattor ...what ever.

Fatta att hur våra hjärnor processar saker säger inte ett skit om vad hjärnorna producerar för resultat. Och är resultatet som är av intresse här...hur det går till exakt är av intresse för hjärnkirurger och forskning ex.
Som sagt tänk lite själv...kring vad du läser och väljer att citera.


Nej har du ju inte visat.

1) Tusenårig tradition....dvs norm i samhället, något som ungen hört, läst, sett genom hela sin barndom och därför riktar in sig på.

2) Det känns mycket obekvämt för en social varelse att steppa utanför gruppen, detta kräver en stark personlig motivation och mod, något individer i 20 års åldern oftast inte besitter utan man väljer det som "kompisarna"/ gänget man vill tillhöra väljer...alltså pojkar väljer bygg...flickorna väljer omvårdnad.



ehh nej är inte kvinnors hjärnor som kräver att deras arbete ska vara utan status och lön och att de ska tvingas stå i ekonomiskt beroende till män. Inte heller är detta system "evolutionärt" för fem öre.


Tror itne det finns fler kivnnliga ingenjörer än varken europeiska länder eller i förhållande till manliga ingenjörer i samma land. Utan några fåtal av patriakrala länder har en förhållandevis hög siffra utbildade eller studerande dito.
Vilket jag redan förklarat varför jag tror det är så...
1) Ingenjör har en hög status i dessa länder fortsatt, beroende på var de står utvecklingsmässigt.
I vår del av världen har vi gått över från industrialisering till kunskapssamhälle, här klingar itne "ingenjör" lika bra längre.
2) Vissa länder har inte samma fördomsfulla inställning till kivnnor och ex. matematik som vi har i europa av tradition. Ex på detta är ex. Ryssland där kvinnor alltid haft en stark ställning inom matte.
Kolla så får du se.


men herregud...ja jävlar du...alla dessa undermåliga kvinnor och deras värdelösa hjärnor som svämmar över i skola och universitetet och plupp!!! så dunstar allt av kvalitet eller hur?
Kvar blir bara fittor....och alla vet ju hur värdelöst det är meed fittor. Snopp ska man ha! DET är kvalitet det.

och allt detta "lätta" och värdelösa trams som historia, statsvetenskap, filosofi, idéhistoria, konst, musik, litteratur och kultur, sociologi, språk, psykologi, antropologi etc etc....vad SKA vi med sånt "lättviktigt" och "oriktigt" skit.

Måste säga att här visar du verkligen din rätta sida.


Och denna lilla klick i världen är kanske 0, nånting % av hela populationen....tämligen lätträknande.
Och de utgör på intet vis de enda som bidrar till världens intelligencia. Einstein som sagt beräknades ha 130-140 nånstans. Nästan idiotförklarad i din värld.
Kontentan är att fördelningen av män/ kvinnor på framstående positioner genom historien och fortsatt så i dagsläget i världen spelgar på inget vis fördelningen av IQ.
och är detta som feminismen vill ändra på.
probemet världen haft och har fortsatt är män som dig och dina åsikter av evigt förakt och konstanta fixering och arbete på att nedvärdera kvinnor ...DU är problemet.

Det var verkligen en gammal studie du kommit med, över 8 år gammal. Det finns nyare forskning som bekräftar min ståndpunkt:

http://www.ams.org/notices/201201/rtx120100010p.pdf
"In summary, we conclude that gender equity and other sociocultural factors, not national income, school type, or religion per se, are the primary determinants of mathematics performance at all levels for both boys and girls. Our findings are consistent with the gender stratified hypothesis, but not with the greater male variability, gap due to inequity, single-gender classroom, or Muslim culture hypotheses."

https://www.apa.org/pubs/journals/releases/bul-136-1-103.pdf
"This meta-analysis provides further evidence that, on average, males and females differ very little in mathematics achievement, despite more positive math attitudes and affect among males."

Ytterligare fakta om den högre manliga variabiliteten:

http://tech.mit.edu/V131/N23/veldman.html
"First, this effect is not consistent across race: A 2008 study using Minnesota state math assessments showed that at the 99th percentile, the male-to-female ratio was 2.06 for Whites, but 0.91 for Asian-Americans. There were more math-proficient Asian girls than boys[/b].

Second, it is not consistent across countries: In a 2003 Trends in International Mathematics and Science study, one-third of the 50 participating countries showed either no significant disparity among variances between girls and boys or a disparity showing greater variability among girls.For example, while the variance ratio — a measure that is exactly what it sounds like — for boys versus girls in the U.S. was 1.19, in the Netherlands and Denmark the ratios were 1.00 and 0.99 respectively. If the males really do have greater variability in intelligence (generally and specifically in respect to mathematical ability), and this is in our genes as Yost postulates, shouldn’t the phenomenon be observable everywhere?"

http://www.scientificamerican.com/article/anything-boys-can-do/
"Biology may play only a minor role in the math gender gap"

http://scienceblogs.com/pharyngula/2011/12/22/greater-biological-variability/
"If the greater male variability hypothesis, which posits that men have a greater range of intelligence than women, is true, then that variability would persist, consistently, across all 86 countries.

Instead, “For any given country, you quite reproducibly measure the same variance ratio,” Mertz says. But between countries the variance ratio changes. Persistent cultural factors, in other words, seem very important in setting variance ratios."

Kan vi komma överens om att könsskillnaden i matematik beror på:

- sociokulturella faktorer (uppfostran, förväntningar från föräldrar och lärare, attityder, självförtroende, fördomar o s v)

- skillnad i visuospatial förmåga (mental rotation av 3D objekt, lokalsinne) och den kan man lätt minska genom träning (t ex dataspel och byggklossar) och diverse kurser?

Ca en tredjedel av matematikuppgifterna i SAT-M utgörs av geometri, den gren inom matematiken där det fordras viss spatial förmåga för att kunna klara av den. Detta förklarar delvis könsskillnaden på ca 30 poäng till pojkarnas fördel. Resten beror på kulturen (t ex uppfostran, förväntningar, attityder, värderingar) som jag ältat om femtielva gånger i detta forum.

Om man justerar för samtliga sociokulturella faktorer och skillnaden i spatial förmåga är kvinnor lika duktiga i matematik som män. Ska vi komma överens om detta faktum?

I din länkade studie http://largescaleassessmentsineducation.springeropen.com/articles/10.1186/s40536-015-0015-x står följande meningar som du medvetet hoppade över inklusive dina cherrypickade citat:

"In 93 % of the 1654 cases, variance ratios are greater than one, which means that males' variance is larger than females'. Males’ results are more widespread than females’ results. The difference is statistically significant in 48 % of cases. This pattern is found whatever the content area (reading, mathematics and science), the educational level (primary/secondary), the year of the survey, or the study sample design (grade-/age-based samples). In only two of the 1654 cases is the variance of the female population significantly higher than the variance of the male population. The variance ratios are lower than one but not significantly in 7 % of cases, which means that on those few occasions, female variance is larger in absolute terms than male variance.

Då är skillnaden till pojkarnas favör inte statistiskt säkerställd i 45 % av fallen. I 7 % av fallen var variabiliteten lägre än 1 men inte signifikant. Din metastudie bekräftar bara min ståndpunkt att den högre manliga variabiliteten till största delen förklaras med sociokulturella faktorer. Den spatiala förmågan är i så fall den enda biologiska könsskillnaden, men den kan man ju lätt träna upp via dataspelande och klossbyggande.

Dessutom:

"On average, for all studies and countries, the variance ratio is 1.14. This means that on average, male variance is 14 % higher than female variance. Variance ratios range from 1.08, for PIRLS 2006, and 1.22, for PISA 2012, again in reading."

Det är i snitt 114 pojkar på 100 flickor som är duktigare än flickor i matematik. I USA bland europeiskamerikaner (vita) är det drygt 2 pojkar på en flicka. Bland asiatamerikaner är det omvända förhållanden, 100 flickor på 91 pojkar. Eftersom den högre manliga variabiliteten varierar mellan länder och t o m inom landet är det sociokulturella faktorer som spelar en större roll än den biologiska.

Du borde nog ha läst vad som står på sista sidan i artikeln:

"Why then is gender equality still not achieved at the highest levels? This questions the role of education, and in particular the role of the school in maintaining gender inequalities, and in the orientation process. Are students still partly oriented on a gender basis in the most demanding courses? It is likely that an unknown proportion of girls may make the decision to not engage in science- and mathematics- related fields of study for prioritizing their future family. However, it is also likely that others do not consider these fields as options for girls. How many will be advised by their teachers to simply consider it as a possibility?"

Som jag sa, sociokulturella faktorer (förväntningar, attityder, sterotypa könsroller, uppfostran, yrkesval o s v). Det är inte för inte som jag hela tiden vinner dessa faktadiskussioner.

Det är kulturella skillnader som är orsaken till varför kvinnors intressen och personlighet varierar. Flit/självdisciplin (conscientiousness) är en av de fem personlighetsdragen som är ungefär på samma nivå globalt sett med endast smärre variationer. Dock är detta drag generellt framträdande i de östasiatiska länderna. Vi vet att Conscientiousness är ett drag som är relaterat till flit, ordning, ansvar, självdisciplin, plikttrogenhet, målinriktning samt planering. Hög grad av detta drag utgörs av envishet och besatthet. Dessutom bekräftar flera studier att det är den starkaste icke-kognitiva prediktorn för akademisk prestation.

Östasiater är kända för sin idoga flit och starka självdisciplin och det är anledningen till att östasiatiska ungdomar är bland de bäst presterande i PISA och har högre IQ än genomsnittet. De börjar träna sina intellektuella kapaciteter redan i tidiga barnaår då hjärnan är som mest plastisk och mottagligast för inlärning.

Vad jag uppfattat av studien är det personlighetsdraget agreeableness (värme, vänlighet) som är mer vanligt förekommande i mer jämställda länder än i utvecklingsländer. Det kan jag förstå eftersom svenska kvinnor generellt hellre satsar på livsvetenskaper (t ex medicin, odontologi, biologi, medicin och djurmedicin) än tekniska vetenskaper (datavetenskap, teknik och matematik). Deras yrkesval är ett resultat av attityder, förväntningar och uppfostran. Men andelen kvinnliga ingenjörsstudenter på Chalmers och KTH ligger nu båda på över 35 %.

https://books.google.se/books?id=_US_DAAAQBAJ&pg=PA123&lpg=PA123&dq=where+ most+female+programmers+malaysia&source=bl&ots=ufT m5eCJN5&sig=L_EJfAOteUbf982jiXYEc8BBq4g&hl=sv&sa=X &ved=0ahUKEwjuiJbj3JfQAhXGESwKHYaBCh4Q6AEIIzAI

Det är fler kvinnliga än manliga programmerare i Singapore (58 %) och Malaysia (52 %), medan i Singapore är 52 % av systemanalytikerna/-designers kvinnor. I Kina är 55 % av studenterna vid de tekniska universiteten kvinnor. I Mongoliet är andelen kvinnor på ingenjörsutbildningarna 38 %, i Polen 36 % och i Oman vid Gulfen är över hälften av studenterna på ingenjörsutbildningarna kvinnor. Liknande förhållanden råder i Iran.

I Sverige är ca hälften av arkitekterna kvinnor.

http://www.theglobeandmail.com/news/which-is-the-best-country-in-the-world-to-be-awoman/article29062399/ (bläddra ner så kommer du att hitta den text som avses)

Estland har störst andel kvinnliga matematiker i hela världen. Lettland har procentuellt flest kvinnor med kandidatexamen (bachelor's degree) i matematik och statistik.

På Grace Hoppers tid var en stor del av programmerarna kvinnor, betydligt större än den nuvarande.

I Sverige är ca hälften av arkitekterna kvinnor.

Biologi som ligger bakom kvinnornas teknikintresse i Asien? Kanske är det så att kvinnorna genetiskt sett är det smartaste könet. Det förklarar säkert varför västvärldens vita män förtryckt kvinnorna och stängt in dem i hemmen långt bort från den offentliga sfären i minst 2000 år i ett desperat försök att dölja deras verkliga intelligens. Det är först nu under de senaste decennierna som kvinnorna hinner ifatt männen, både intelligens- och utbildningsmässigt.
Väldokumenterade könsskillnader måhända, men absolut inte i fråga om intelligens. Åtskilliga studier av nyare datum visar att det inte finns någon könsskillnad i intelligens och att den högre manliga variabiliteten är mindre och t o m obefintlig i länder med mer jämställdhet.

Pojkars och flickors förväntningar om en karriär inom ett vetenskapsrelaterat yrke skiljer sig mellan olika länder. Bläddra uppåt i det här inlägget och läs vad jag skrivit om kvinnorna i bl a Kina, Iran, Malaysia och Singapore och deras val av utbildning och yrke.

http://www.sydsvenskan.se/2013-03-03/kvinnojobb-och-karlgora

De äldsta kvinnorna och de yngsta männen är mest traditionella i sina yrkesval. Däremot är det män födda på 1940-1950-talen och unga kvinnor som väljer yrke minst könstypiskt.

" Ibland heter det att det är den stora offentliga sektorn i Sverige som har gjort att vi har så könsuppdelad arbetsmarknad jämfört med andra länder. Men forskning visar att det snarare handlar om att så stor andel av alla svenska kvinnor arbetar, också de kvinnor som kanske hade varit hemmafruar om de bott i ett annat land. Här jobbar de, men väljer ett yrke som ligger nära de klassiska kvinnliga uppgifterna vård och omsorg. De könstypiska yrkesvalen i den gruppen avspeglas i statistiken."

Svenska kvinnor väljer i stor utsträckning akademiska yrken som agronomer, arkitekter, läkare, tandläkare och veterinärer. Deras andel ökar inom mansdominerande yrken som exempelvis civilingenjörer, högskole- och gymnasieingenjörer.

Fast skitsnack...jag Lupac m.fl bemöter din stora fixering vid skillander mellan könen. Att vara så fixerad vi detta ÄR just att göra dem stora....fattar du?
Har du ett samhälle som gör en jättegrej av att några är 180 långa och andra bara 170, gör att denna i verkliga livet rätt ointressanta skillnad som inte ger någon av parterna något direkt övertag
i något av vikt, till just detta, ett enormt övertag.
Samma med samhällens fixering vid kön.
Samma med samhällens fixering vid att det ena könet ska vara si och det andra könet ska vara så.
Och är exakt här som genus byggs. Åhhh en sån söööööööt liten flicka. Så snäll och rar. till en flickbebis på 5 kg och 45 cm lång, stöddig och stabil och skrikande för fulla lungor.

Åhh sån rejäl krabat till pojke, så stor och stark! till en liten vek brosa på 3 kg och 30 cm. Logik någon?

Din biologiska fixering , cementerar skit. För ursäkta mig men de verkliga skillanderna vi faktiskt funnit hos vuxna hjärnor män/ kvinnor, speglas inte i vår verklighet. Kivnnors verbala övertag ex. syns inte för fem öre, utan raka motsatsen.

Det kanske viktigaste stycket att citera i den största studie som gjorts på området är följande: "The “greater male variability hypothesis” is confirmed... In only two of the 1654 cases is the variance of the female population significantly higher than the variance of the male population.". Rent statistiskt förväntar vi oss att slumpen borde ge oss dessa resultat med tanke på att det är slumpmässiga urval vi pratar om.

Då antar jag att vi båda är överens med forskarna att män har större variabilitet "This pattern is found whatever the content area (reading, mathematics and science), the educational level (primary/secondary), the year of the survey, or the study sample design (grade-/age-based samples)"

Liten eller ingen skillnad i könens genomsnittliga intelligens men mäns större variabilitet är tämligen välbelagd. Vi såg ju bl.a. det i den största studie som gjorts på området. "Gender differences in variability and extreme scores in an international context" (2016) som skriver "(3) The “greater male variability hypothesis” is confirmed."

Fast vilka är det som är helt fixerade vilka som tjänar mest, startar mest företag, vilka som sitter i olika styrelser, skriver mest på wikipedia etc? Orsaken vi ens behöver diskutera detta är ju för att ni gör en så stor grej av det utan att förstå att könen skiljer sig på en del områden och detta gör att det blir genomsnittliga skillnader i utfall. Slutar ni göra en stor grej av det första behöver vi inte göra en stor grej av förklaringen.