Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag är ju anhängare av teorin om en typ av "mötesscenario", jag tror ju då att på ett ungefär så får man lägga till de ca 45 sekunder som fattas. Det vill säga att LOP passerar Sveavägen 90+45 sekunder före skotten som enligt P är 23.21.30. Dvs strax efter 23.19, vilket i sin tur leder till att LOP lämnar Grand ca 23.16.00

Vad gäller GMs agerande är jag av åsikten att man har bestämt sig för att göra detta, då duger det inte med att komma med förklaringar av typ, "jag ställer mig på måfå i ett gathörn i city så får vi se om OP kommer förbi" eller " att GM blev så trött av att springa upp för trappan att han stannade där för att vila i ett par minuter", det är inte seriöst. Detta mord lämnar inte utrymme för mer än möjligtvis räknat i sekunder hit eller dit, men i fallet verkar det finnas en känsla av att det skulle vara rimligt med toleranser räknat i flera minuter i vart enda skede av fallet.

Det oerhört förmätet, enligt mig, att hålla sig med så vida toleranser. Naturligtvis har man tagit reda på OPs planer för kvällen, man slår till och sen avlägsnar man sig fort som bara den från allt som kopplas till mordplatsen.
Allt annat är fantasifoster.

Vem ljuger? Sen tidigare har både Holmers chaufför och flera på poliser på polishuset deklarerat att Holmer var i stan fredagen den 28
Här har vi en som påstår tvärtom som sade sig talat med Holmer på väg hem från Sälen.
http://www.expressen.se/nyheter/kjell-olof-feldt-jag-skakade-i-hela-kroppen/

Enligt basfakta tar det 30 sekunder att springa från mordplatsen till trappornas fot. Hur lång tid är då uttrycket tämligen omgående. 10-20 sekunder efter att man gått ur piketen kanske. Det blir då sammanlagt 40-50 sekunder. Vilket då ger en ankomsttid 23,25,10-23,25,20 om man utgår från träffen 23,26,00 vid trappans fot.

Så jag håller med om att det är troligare att man anlände efter 23,25 än före det klockslaget.

Som vi vet var det Holmer som tog beslutet att YN mötte mördaren och att han därefter sprang vidare mot Snickarbacken. Vilket ledde till en felaktig fantombild som i sin tur ledde till att Lisbet jobbade fram ett ansikte som hon inte såg som ledde till att hon senare pekade ut CP.

Så vitt vi känner till har även dagens PU uppfattningen att YN mötte mördaren. Vilket fått till följd att alla eventuella vittnesmål-tips under snart 31 år om en alternativ flyktväg har sorterats bort. Och idag befinner sig i någon pärm i det enorma materialet.

Jag har läst flera beskrivningar av hur miljön såg ut på Malmskillnadsgatan på kvällarna runt 1986. Här vistades horor, torskar, narkomaner, brottslingar och andra suspekta personer. Alltså ett klientel som inte ville ha med polisen att göra. Inte ens om det gällde ett statsministermord. Så vem vet vad de kunde sett.

Så om nu YN inte mötte mördaren, vilket mycket tyder på. Och som jag hävdar. Vart tog han då vägen.

Rakt fram innan YN kunde se honom. Till vänster eller till höger.

Studerar man mördarens beteende på mordplatsen så utstrålar det iskyla, behärskning, beslutsamhet och frånvaro av synliga känslorörelser. Omslag från väntan till aktion till flykt utan märkbar tveksamhet. Flyktvägen tyder på god lokalkännedom. Inget vittne påstår sig ha sett honom före mordet. Med undantaget IM. Ingen har sett honom anlända till Dekorima. Ändå mindre sett var han befann sig innan han omgrupperade. Vilket för tankarna till en spanare eller liknande. En person som är medveten om, och tränad i, att inte synas. Att smälta in i bakgrunden och inte avvika.

Alltså finns det anledning att tro att det beteendet även var koherent på åsen.

Efter att ha sprungit uppför trapporna och försäkrat sig om att han inte var förföljd, vilket LJ vittnar om, så var han i säkerhet. Ingenting tyder på att mördaren anade LJs närvaro när han passerade barackerna. Alltså kunde inte eventuella förföljare dyka upp under de 50 meter han halvsprang till mötet med YN.

Alla personer som mördaren i fortsättningen mötte i omedelbar närtid hade ingen aning om en skottlossning på Sveavägen. Det fanns alltså ingen anledning att utmärka sig mot bakgrunden. Normal promenadtakt borde gälla.

Den mannen som YN mötte är själva motsatsen till den beskrivningen. En mördare som upprepade gånger vänder sig om trots att han redan konstaterat att han inte är förföljd. Fipplar med en väska samtidigt som han halkar enligt YN. Utstrålandes dålig självkontroll och rädsla. Samtidigt som YN vittnar om att det inte fanns en enda synlig person bakom honom på vägen fram till trappkrönet.. Den första hon såg var LJ.

Ett faktum som även mördaren borde ha kunnat se efter att han vänt sig om efter trappspringandet. Trots att han var där 90 sekunder före YN enligt mig. Han kunde inte ens se den mannen som YN senare såg. Platsen var ren på folk enligt vad som kommit fram under alla år. Det fanns inga hot eller något att vara rädd för.

GW har i skönlitterär form redogjort för det bästa alternativet. Att ta till höger efter trapporna för att nå Kungsgatan. En promenad på runt 30 sekunder. För var kan man bäst dölja sig om inte i en folkmassa. En kunskap som en rutinerad förmodad spanare mycket väl kände till. Eftersom det är där man döljer sig när man spanar. Det finns ingenting så iögonfallande som en ensam person på en i övrigt tom yta. Ändå värre blir det om man flåsande springer längs folktomma gator under en längre tid.

Är du anhängare av mötesteorin eller har du influerats av de antagliga skäl som anges för att man ev. från någon grupp skulle ha haft OP under bevakning?

Enligt Peter Wikström och Klas Gedda, 3230, så anländer de till platsen alldeles efter GS och IW. Gedda säger att en kvinna ställer sig vid pikétbussen. Wikström påstår sig försöka prata med kvinnan men får ingen kontakt. Sedan får de order att springa mot trappan. PW, JH och CD springer med dragna vapen mot trappan där de möter YN. Wikström säger att de pratade kort med dem och fick info om GMs klädsel och flyktväg. Detta förnekar YN.
PW påstår sedan att han sänder ut det sk IL-anropet på krönet kl 23.26.
Då kommer KG ikapp då han blev kvar på mordplatsen längre än de andra tre.

Så detta stämmer bra med en ankomsttid strax efter 23.25.00.

Sedan har ju IL-anropet påståtts aldrig ha sänts.

Om man fick info om en flyktväg utefter DBs gata så är det ju något märkligt att ingen av de 6 poliser som träffas vid krönet går just den vägen och letar. KG och PW går mot Johannes kyrka, JH går med vittnet LJ till Sveavägen. C Dalsgaard och T Ekesäter åker iväg i bil 1520 och ensam kvar på DBs gata står C Djurfeldt.

Dalsgaard påstår även under ed att männen ur piketen inte hade någon info om GMs flyktväg när de träffade dem vid krönet.

Christian Dalsgaard i kommissariebil 1520 utförde lördagen den förste mars 1986 klockan 01,15 en husrannsakan på spelklubben Oxen. Eftersökande gärningsman som låg bakom attentatet mot Palme. Alltså i samma miljö som Ölvebro senare hämtade CP. Tänk hur slumpen kan slå. Två olika polismän oberoende av varandra i olika tidsperioder trodde att mördaren kunde eftersökas där.

http://lennartremstam.blogspot.com/2015/05/anmalan-beslagsprotokoll-fullmakt-och.html

Oxen låg på Oxtorgsgränd. Alltså inte i den riktningen som LJ och YN påstod att gärningsmannen flydde. Utan söderut. Alltså till höger på trappkrönet med Tunnelgatan i ryggen.

Undrar vad som fick den eftertänksamme CD att söka sig i den riktningen. Det kan ju knappast bero på order från LC. Eftersom ledarskapet från gropen var obefintligt.

Chansade han enbart eftersom hans erfarenhet sade att det alltid häckade kriminella där. Precis som att mordet utfördes av en primitiv gatubrottsling. Eller fanns det idag okända uppgifter-vittnesmål-tips som fick honom att dra i den riktningen. Efter att uteslutit fortsättningen av David Bagares Gata.

Chansade han enbart eftersom hans erfarenhet sade att det alltid häckade kriminella där. Precis som att mordet utfördes av en primitiv gatubrottsling. Eller fanns det idag okända uppgifter-vittnesmål-tips som fick honom att dra i den riktningen. Efter att uteslutit fortsättningen av David Bagares Gata.

Enligt Peter Wikström och Klas Gedda, 3230, så anländer de till platsen alldeles efter GS och IW. Gedda säger att en kvinna ställer sig vid pikétbussen. Wikström påstår sig försöka prata med kvinnan men får ingen kontakt. Sedan får de order att springa mot trappan. PW, JH och CD springer med dragna vapen mot trappan där de möter YN. Wikström säger att de pratade kort med dem och fick info om GMs klädsel och flyktväg. Detta förnekar YN.
PW påstår sedan att han sänder ut det sk IL-anropet på krönet kl 23.26.
Då kommer KG ikapp då han blev kvar på mordplatsen längre än de andra tre.

Så detta stämmer bra med en ankomsttid strax efter 23.25.00.

Sedan har ju IL-anropet påståtts aldrig ha sänts.

Om man fick info om en flyktväg utefter DBs gata så är det ju något märkligt att ingen av de 6 poliser som träffas vid krönet går just den vägen och letar. KG och PW går mot Johannes kyrka, JH går med vittnet LJ till Sveavägen. C Dalsgaard och T Ekesäter åker iväg i bil 1520 och ensam kvar på DBs gata står C Djurfeldt.

Dalsgaard påstår även under ed att männen ur piketen inte hade någon info om GMs flyktväg när de träffade dem vid krönet.

"Mötesscenariot" är det jag hamnar i när jag tolkar vittnesmålen från Sveavägen. Det är ju ett problem då inga uppgifter är "säkra" utan man måste tolka allt och pussla ihop delarna.

Exakt hur ett möte har gått till kan jag ju inte säga, mer än jag hamnar i det att en GM möter upp LOP strax innan mordet.

Mitt mål är inte att jag måste ha helt rätt i mitt scenario, huvudmålet är att förklara att den officiella förklaringen är fel.

Så om nu YN inte mötte mördaren, vilket mycket tyder på. Och som jag hävdar. Vart tog han då vägen.

Rakt fram innan YN kunde se honom. Till vänster eller till höger.

Studerar man mördarens beteende på mordplatsen så utstrålar det iskyla, behärskning, beslutsamhet och frånvaro av synliga känslorörelser. Omslag från väntan till aktion till flykt utan märkbar tveksamhet. Flyktvägen tyder på god lokalkännedom. Inget vittne påstår sig ha sett honom före mordet. Med undantaget IM. Ingen har sett honom anlända till Dekorima. Ändå mindre sett var han befann sig innan han omgrupperade. Vilket för tankarna till en spanare eller liknande. En person som är medveten om, och tränad i, att inte synas. Att smälta in i bakgrunden och inte avvika.

Alltså finns det anledning att tro att det beteendet även var koherent på åsen.

Efter att ha sprungit uppför trapporna och försäkrat sig om att han inte var förföljd, vilket LJ vittnar om, så var han i säkerhet. Ingenting tyder på att mördaren anade LJs närvaro när han passerade barackerna. Alltså kunde inte eventuella förföljare dyka upp under de 50 meter han halvsprang till mötet med YN.

Alla personer som mördaren i fortsättningen mötte i omedelbar närtid hade ingen aning om en skottlossning på Sveavägen. Det fanns alltså ingen anledning att utmärka sig mot bakgrunden. Normal promenadtakt borde gälla.

Den mannen som YN mötte är själva motsatsen till den beskrivningen. En mördare som upprepade gånger vänder sig om trots att han redan konstaterat att han inte är förföljd. Fipplar med en väska samtidigt som han halkar enligt YN. Utstrålandes dålig självkontroll och rädsla. Samtidigt som YN vittnar om att det inte fanns en enda synlig person bakom honom på vägen fram till trappkrönet.. Den första hon såg var LJ.

Ett faktum som även mördaren borde ha kunnat se efter att han vänt sig om efter trappspringandet. Trots att han var där 90 sekunder före YN enligt mig. Han kunde inte ens se den mannen som YN senare såg. Platsen var ren på folk enligt vad som kommit fram under alla år. Det fanns inga hot eller något att vara rädd för.

GW har i skönlitterär form redogjort för det bästa alternativet. Att ta till höger efter trapporna för att nå Kungsgatan. En promenad på runt 30 sekunder. För var kan man bäst dölja sig om inte i en folkmassa. En kunskap som en rutinerad förmodad spanare mycket väl kände till. Eftersom det är där man döljer sig när man spanar. Det finns ingenting så iögonfallande som en ensam person på en i övrigt tom yta. Ändå värre blir det om man flåsande springer längs folktomma gator under en längre tid.