Citat:
Ursprungligen postat av
Birdi50
Tänkte höra vad ni andra thaisalongtorskar har för tankar o funderingar kring gula febern vs ekonomi. Jag kanske är en snål jävel, men jag är i a f en ekonom ut i fingerspetsarna. Ärligt talat har jag helt enkelt inte råd att besöka dessa pengakåta thaibrudar hur ofta som helst, även om gula febern (kanske ska va citationstecken om det) pockar på allt som oftast.
Själv har jag lagt upp det så här för att ha lite koll på pengautflödet: Jag bestämmer ett belopp vad jag kan tänka mig och har råd med per år. Beloppet räcker till ett besök ungefär var 14e dag. Jag klarar mig i regel med hj, så det blir inte så himla blodigt varje gång. Har ett antal salonger som jag alternerar mellan. Jag har senaste tiden t o m bestämt en veckodag var 14e dag, som jag gör mina besök. Det blir faktiskt lättare då att hålla emot s a s. Går under mellantiden och riktigt längtar o ser fram emot den där dan

Men nån tanke på att "fuska" och torska dit i förtid har jag inte.
Kan tänka mig att en del av er gör åt mer och andra mindre på den här hobbyn. Vore dock kul att höra hur ni tänker kring detta

Visst kostar det en slant att gå att få massage med "tillbehör"!
Samtidigt finns dock den möjligheten att bara få massage! Eller hur!
Kalla tjejerna för "pengakåta" tycker jag känns fel. Det finns ganska gott om män som är villiga att betala för lite "extra nöjen", och tjejerna är inte dummare än de passar på att ta betalt.
De är kanske bara i landet ett par månader och passar på att tjäna så mycket pengar de kan.
Det måste kännas lite tråkigt att ha sitt liv inrutat efter ett schema!
Jag går på massage när jag har tid och lust till det. Tänker inte så mycket på pengarna, utan hamnar de inte på massage gör jag av pengarna på något annat.
Jag ser det som en skön avkoppling, och tjejerna är oftast väldigt trevliga och vänliga.
Lönen kommer en gång i månaden. Det jag kan göra av med på nöjen efter att fasta utgifter är betalade, ser jag inte så mycket på. Det blir i regel ändå en del över.
Lever inget lyxliv, men något får man ändå unna sig.