Känns som jag prövat allt nu. Orkat snart inte mer (depression och smärta)

Sammanställning av mig och min situation. Lite bakgrund, drabbades i högstadiet utav socialfobi som jag KBT:ade bort men självkänslan blev aldrig riktigt den samma. På gymnasiet började jag passa in mer och lyckades väll tillslut knäcka den sociala koden ungefär och hade ett rätt stort socialt kontaktnät. Gick ner i vikt (va tjock och ful som stryk) och blev tillslut rätt snygg. Började efter gymnasiet att träna mer och blev helt förälskad i styrketräning. Lärde känna lite Styrkelyfts folk och tyckte det va det bästa som hänt sen bredbart smör och självkänslan va på topp. Skaffade mycket vänner, låg runt med tjejer och det egna företaget jag och några polare skapat blomstrade.

Hade en period här när jag drabbades av tinnitus som tyvärr aldrig släppte. Blev deprimerad en period på grund av detta men accepterade vad som hänt och livet fortsatte och blev riktigt bra igen. Hade under denna tid (och har alltid haft) mycket press på mig själv. Jobbat mycket och verkligen försökt göra livet så bra för mig som möjligt. Man kan väll sammanfatta det med att jag känt mig som en looser sen min ångestfyllda högstadieperiod men började må mycket bättre under / efter gymnasiet.

Jag är 22 år idag. För ett år sedan så hände det. Började få lite små känningar i ryggen vilket jag tyckte va märkligt men tänkte att det går nog över snart. Drog ner på styrketräningen och körde lite simning ett tag. Problemet släppte inte så jag gick till en sjukgymnast. Inga problem sa han. Kör lite rehab och sänk vikterna ett tag på styrkelyfts momenten så kommer du va bra på nolltid! Sagt och gjort. Men problemen fortsatte och nu var det inte bara ryggen utan jag hade även ont i skinka/benet. Efter 2 månader började jag bli riktigt frustrerad för det verkade inte lösa sig och jag sakande verkligen träningen.

Sökte läkarhjälp. Fick MR tid. Mötet med ortopeden kan sammanfattas såhär. ”vi ser här att disken längst ner är lite utsliten, ingen kontakt med nån nerv och såna här förändringar är inte helt ovanliga. Vissa får väldigt mycket problem av dom andra inga alls. tråkigt att ditt är symptomgivande, vi kan inte göra något. Du får lägga ner styrketräningen”

Jag blev helt knäckt. Nu hade jag även smärtor ner i foten ibland och jag hade ont konstant. Hela tiden. Jag hamnade i en depression. Kunde inte fokusera. Fick lägga all min kraft på att föröka spela så normal som möjligt inför min tjej jag blivit tillsammans med några månader innan då jag var övertygad om att hon skulle lämna mig om hon viste hur jävla dåligt jag mådde. Jag kunde knappt sköta mitt jobb och jag har bara tur att mina kollegor även är mina vänner och att dom hade förståelse för min situation.

Jag kom i kontakt med psykiatrin och fick läkemedel utskrivna och började gå i terapi. Det va 11 månader sen dom första symtomen började visa sig och jag hade mitt sista möte med psykologen igår. Kände att det inte gav mer.

Finns så mycket mer jag skulle kunna berätta men tror knappast folk orkar läsa min självbiografi….

Jag har fortfarande ont varje dag men framförallt känner jag starkt att livet är meningslöst. Jag känner och tror att mitt liv redan nått sin höjdpunkt och jag aldrig ska kunna må riktigt bra igen. Med medicinerna jag har funkar jag ändå i vanliga sammanhang men jag känner mig som en annan människa nu. Men va är meningen med att leva i spilorna av sina drömmar bara för att vandra runt och ”fungera” i samhället? Allt känns så grått och avskalat och trist…. Ingen kan svara mig på hur det kommer bli med min smärta eller om jag nånsin kommer bli av med den och allt känns så jävla hopplöst bara. Går runt dagligen och tänker på att sno grejer eller göra andra ”farliga saker”, antagligen bara för att känna något annat än det jag gör nu. Får oftast infall av att jag vill kasta mig framför bilar eller liknande när dom kör förbi.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här men det va bara skönt att skriva av sig. Till er som läst allt det här vill jag tacka. Någon som har en ide på vad jag ska göra eller har nån annan input får ni gärna skriva.

Vad är de för läkemedel du ätit/äter då?

Det jag käkar just nu är voxra 300 mg och 30 mg cymbalta.

Gräs?

Funderat lite på det med, men jag vet inte riktigt hur bra idé det faktiskt är. Jag kan inte dricka bort min ångest heller för det resulterar bara i att jag får ångestfyllda fyllor istället Har aldrig provat cannabis. På vilket sätt tror du att det skulle kunna hjälpa mig?

Tycker du ska börja träna igen. Att du ska sluta helt pga en sliten disk låter galet. Du får ta det lugnt med övningarna som tar i området. Försök även få lite vettiga smärtstillande tex tramadol eller citodon att ta när allt är över jävligt. Nej du behöver helt enkelt hitta en bra träningsform. Träning i sig kan var mer effektivt än ssri

Smärtproblematik kan vara ganska förödande när man samtidigt känner att man inte får något stöd från omgivningen så berätta för dem och behåll dem som stannar i din närhet (resten kan dra...)

Resultat av MR och smärtproblematik har inte sällan inte särskilt mycket med varandra att göra. Försök hitta någon sjukgymnast som är intresserad av styrketräning... Rådfråga på träningsforum.

Var i rörelse, avlasta ryggen, kör triggerpunktsterapi, skaffa en ny samtalskontakt på psyk och trappa ut medicinerna.

Jag är inte insatt i det här med smärtproblematik, men när det kommer till cannabis i ångestdämpande syfte, så kan jag - av egen erfarenhet och med flera andra personers erfarenheter i åtanke - säga att det är en dålig idé. Just den drogen är, liksom alkohol, inte optimal i ångestdämpande syfte. Hur du reagerar på cannabis är helt individuellt. För vissa har cb en ångestdämpande effekt för stunden, men sedan slår ångesten tillbaka dubbelt så hårt när ruset är över. Många andra har haft sina absolut värsta ångestupplevelser under påverkan av cannabis. En vanlig trigger för panikångestattacker, om man har den känsligheten.

Tränar några gånger i veckan just nu. Men det är rätt svårt att hitta vad som provocerar eller inte. Det är liksom inte den vanliga diskbråcks symptomen. Sedan blir jag också rätt deppig av att se alla på gymmet hålla på med alla grejer jag kunde göra för, som jag inte kan göra nu Men jag kan inte sluta träna helt heller för då blir jag ännu deppigare. Träningen har ju varit det som gjort mig glad och hålt mig ångestfri innan men nu funkar det inte. Hör själv hur negativ jag låter nu. Men tack för ditt tips. Tror faktiskt mötet med ortopeden gjorde allt värre. Sjukgymnasterna jag träffat har varit posetivare

Du är inte ensam, min historia är rätt lik din faktiskt, psykisk ohälsa sedans barnsben p.g.a. en tuff uppväxt (social fobi, GAD, panikattacker, vidriga migränattacker, kass självkänsla osv), började att käka SSRI vid ålder 18 och vid 19 så hittade jag mitt livs passion (gym/kroppsbyggning).
Självkänslan skjöt i taket och det fungerade faktiskt bättre än SSRI mot mitt psykiska mående, men vid ålder 23 så började min L5-S1 att bukta, på MR såg man också att den var försliten.
Buktningen gick tillbaka efter något halvår men höjdförändringarna påverkade facettlederna bakom disken (förslitna), så sedans ålder 24 så har jag dragits med daglig värk i ländryggen (27 idag), så pass så att jag sedans dess har suttit max 1-1½ timme om dagen och legat på sidan och ätit.
Det slutar inte här dock, vid ålder 25 så fick jag även ett diskbråck vid C6-C7 i halsryggen och vid ålder 26 en typ lll SLAP skada i vänster axel, så jag har nu tvingats till sjukskrivning i flera år.

Hur som helst, att sluta träna p.g.a. en symptomgivande disk var ett väldigt korkat råd, du måste dock göra en del förändringar både i din träning och ditt vardagliga liv (beorende på hur du lever).
Sitter du ned mycket så dra ned markant på det, köp ett höj och sänkbart skrivbord och när du väl sitter gör det med en bra hållning eller tillbakalutad för att sänka belastningen på ländryggen.

När det kommer till din träning så kommer du fortfarande att kunna bygga muskler lika bra som innan, du måste dock skrota majoriteten övningar som belastar ryggraden något nämnvärt, vara lite kreativ och ev öka repsen lite i benträningen och för axlar.
Du får laborera en del och se vilka övningar som inte förvärrar din smärta, men nedan har du en lista på övningar som funkar bra för dom flesta som har ryggproblem.

Ben

• Olika varianter av bältböj, här är min favorit, då man p.g.a. hävarmen inte behöver mkt vikt.
• Unilaterala benövningar som normala RFESS eller med ökad ROM, ensidiga böj, olika varianter av utfall osv, håll dig till 10RM+ och tänk på att hålla ryggraden neutral!
• Benspark.
• Benslädar lik denna, dock sällsynta i Sverige, gå inte så djupt så att ländryggen flekteras (rundas) och undvik sittande/45 graders benpressar.
• Olika varianter av höftlyft, min favorit är unilateralt mellan två bänkar.
• Nordic hamstring, använd motståndsband tills du har styrkan för att klara av hela reps med full ROM utan att hjälpa till med händerna (brutal övning).
• Sittande lårcurl, se till att sitta upprätt med en neutral rygg, undvik liggande.
• Prova 45 graders hyperextension med stödet under höften och en neutral rygg, kör unilateralt för att minska belastningen som du behöver använda och ligg över 10RM, gör dessa ont så prova omvända hypers, ligg på en plan yta och sluta när ryggen är neutral.
• Vadpress i benpress, gärna med ett viktmagasin så att du slipper konkta vikter, du kan även köra unilaterala stående med kroppsvikten eller med lätta vikter.

Mage

Skrota magövningar som flekterar ländryggen, som sit-ups, fulla crunches osv, då dessa orsakar enorma tryckkrafter på ryggraden (340kg enligt Mcgills forskning).
Fokusera istället på stabilitetsövningar, som plankan, utrullningar, benlyft till höftnivå osv, kom dock ihåg att vara väldigt noga med att hålla ryggen rak och magen tight i dessa övningarna, att svanka under dom är ett stort "no no".
Utför du dessa rätt så kommer dom med största sannolikhet att minska smärtorna i din ländrygg.

Överkropp

• Byt ut framåtlutande roddar mot roddar med bröststöd, som liggande rodd eller hammer strength rodd eller andra maskinroddar, se dock till att inte hyperextendera ländryggen.
• Kör unilateral axelpress istället för bilateral och håll repsen över 10RM, var även väldigt noga med bålstabiliteten och hyperextendera ej ländryggen, funkar inte dessa så skrota axelpressar, axlarnas främre huvuden tränas fullt tillräckligt i dina bröstövningar, speciellt lutande sådana.
• Kör bröstpressar med stänger framför hantlar, såvida du inte har någon som kan ge dig hantlarna eller köper power hooks.
• När det kommer till armarna så är det ju inte direkt höga vikter man använder, men irriterar t.ex. stånde eller sittande tricepsextensioner din rygg så kör dom liggande runt huvudet istället och 90 graders preacher curl istället för stångcurl.

PS, simning är grymt för oss med kassa ryggar, då det "sträcker ut" ryggraden, så fortsätt med det, alt köp en sån där ryggsträckare och ligg i några min på förmiddagen och kvällen.
Och om du brukar nikotin så har du nu en väldigt bra orsak till att sluta med skiten, då det sänker vätskehalten i diskarna.

Jävligt bra inlägg
Kör själv en del Bältböj som omväxling, regelbundet och när ryggen behöver det, då den belastar ryggraden absolut noll... Tycker den är överlägsen, som ren benträning, gentemot böj med stången på axlarna.
Tyckte Dip-bältet borrade sig in lite oskönt i höfterna så jag kör med det här bältet: http://www.ironmind-store.com/Super-Squats-Hip-Belt153/productinfo/1220/

Tack Mja, det blir ju ingen axial belastning men det uppstår skjuvkrafter, vilket kan orsaka smärta beroende på ryggskada, så det är viktigt att inte ha bältet för högt upp.
Även jag har ett Ironmind bälte, och det positiva med det är att man kan ta bort dessa skjuvkrafterna genom att fästa en loading pin eller viktskivor både fram och bak på bältet, då blir vikten helt centrerad och allt hamnar på höfterna, men då måste man hålla i något när man böjer, annars ramlar man bakåt

Detta är anledningen till varför jag älskar landmine versionen, för hävarmen gör så att man inte behöver använda i närheten lika mycket vikter, så dom små skjuvkrafterna som uppstår funkar med min rygg, den är även mindre bökig då man slipper stå på lådor/bänkar och enkelt kan kroka fast/av stången.