Danska flottan ganska imponerande givet landets storlek? (9 st 3000t+ fregatter m.m.)

Det är alls ingen skillnad på ubåtsflottorna runt om i världen 1960 och 2016.





Citera där jag påstått att de ska det.



Något jag aldrig påstått att de inte kan. Det jag påstått är att de inte är byggda för högsjöoperationer där de möter atomubåtar.



Inga av dessa ubåtar är gjorda för högsjöoperationer, eller bedriver högsjöoperationer i de flottor som har dem, annat än i undantagsfall.

Nu bara tramsar du. Du ska säga emot för sakens skull, inte för att det genererar någon intressant eller givande diskussion. Du och Solglasögat kunde diskutera, ni är ungefär lika givande att diskutera med.

Vad är egentligen skillnaderna, definitionsmässigt, mellan korvett och fregatt?

En korvett har ett deplacement 500 till 2500 ton samt har en offensiv förmåga. Därmed är visbyklassen (600 ton i lättare material med allmålspjäs och sjömålsrobot) tveklöst en korvett, om än i storleksmässig underkant.

Utan robotar skulle jag vilja klassa den som patrullbåt. Ett fartyg under 500 ton, i stål, med robotar borde klassas som robotbåt.

Men när övergår en korvett till att bli en fregatt? Är det bara deplacementet som ska överskrida 2500 ton eller handlar det om fler kriterier? Manöverförmåga?

...och har även lagt ned det där med att försvara landet.

Det beror lite på vem man frågar, vilken del av världen de kommer ifrån o.s.v. I Sverige kallar vi ju Göteborg och Stockholmsklasserna, samt Visby-klassen för korvett. I Ryssland hade de varit robotbåtar, och i Tyskland hade man betecknat dem som "Schnellboot", likt deras egen Gepard-klass.



Jag skulle säga att det inte är tveklöst alls. Under kriget betecknade man fartyg som korvetter om det var eskortfartyg som eskorterade konvojer och jagade ubåtar. Alltså fartyg med högsjöförmåga.

Visbyklassen har ingen högsjöförmåga. Det närmaste vi torde komma det som klassiskt betecknats som korvett i vårt närområde är vissa ryska klasser, samt tyskarnas Braunschweig-klass.

Jag brukar hålla med om det där, i termer av klassificering. En korvett för mig är ett fartyg på runt 70-100 meters längd och ett deplacement på mellan säg 1000/1200 och 2000/2500 ton. Den ska ha vapensystem som överstiger OPV och ha förmåga att operera i högsjöförhållanden.



Det gör man ju generellt också.



Och det gör man ju också. Däremot är det svenska ordet "kustkorvett" rätt bra just här, för det torde kunna täcka in fartyg mellan 500 och 1000/1200 tons deplacement och med en längd på mellan ca 50 och 60/70 meter.

Att däremot snacka om svenska korvetter i samtal med en tysk marinofficer leder förmodligen till rätt grava missförstånd.



För att ett fartyg ska räknas som fregatt (det här är ur minnet från Flottan-tiden nu då) så ska det kunna operera självständigt. Ubåtsjakt medelst släphydrofon och vapensystem för uppgiften, egen helikopter för ubåtsjakt, lv i robot och eldrörsform, sjömålsrobot, allmålspjäs o.s.v. Fregatten har väl, generellt, bättre uthållighet och aktionsradie dessutom.

Såhär beskriver någon på ett forum det: "Frigate: The smallest warship capable of undertaking independent operations".

Men återigen, det handlar nog mycket om vilket land du är i, och deras marina områden. Olika länder betecknar fartyg som korvetter, emedan de i ett annat land tveklöst hade varit fregatter, eller tvärtom. Ryssarna betecknar ju t.ex. Udaloy-klassen som "stort ubåtsjaktfartyg", emedan den betecknas som jagare i väst.

Ja, det är väl nationsberoende. Det är flytande, om uttrycket tillåts.

Den ursprungliga korvetten var ju dock en fullriggare. En liten fregatt, helt enkelt, som användes för spaning och för kaparverksamhet. Den kunde dock inte klara sig i en strid med vanliga krigsfartyg.

En modern fregatt är större, över 2500 ton, och kan operera självständigt och offensivt på de stora haven. En korvett är visserligen offensiv, men den kan inte uppträda autonomt på de stora haven och den är under 2500 ton. Men som sagt, det flyter.

Uppenbarligen har du ramlat och slagit i huvudet? Vad är en " högsjöoperation"? Vad är det förutom räckvidd och hastighet som en atomubåt kan göra som inte en dieselelektrisk ubåt kan göra menar du?
Vad är det Danmark hade/har behov av? Skydda sina hangarfartyg?
Vad tror du Hollands ubåtsflotta hade för uppgift under kalla kriget?
Eller Frankrikes, Sovjets, Storbritanniens alla konventionella ubåtar?

Konventionella ubåtar användes och används ute på världshaven och Nordsjön är ingen Ocean.

Ubåtens roll är idag betydligt mer offensiv och den konventionella ubåten betydligt närmare atomubåten i förmåga och slagkraft än någonsin tidigare.

Danmark lydde vad de blev åtsagda att satsa på, dvs några få avancerade stora fartyg mest lämpade för internationell insats. Ubåtar skulle tysken lösa.
Varför tror du att en lång rad Natoländer avstod från eller avskaffade kvalificerade mekaniserade förband?
Storbritannen sålde inte sina toppmoderna konventionella ubåtar pga att de inte fyllde en roll utan pga besparingar.

Du är vilse.

Jag blir lite besvärad av att man uttrycker att på Östersjön inte kan gå grov sjö. Som bekant har Östersjön sänkt ett och annat fartyg av större storlek. Östersjön är ju knappast en beskedlig insjö.

Högsjö betyder inte grov sjö. Förr, när vi hade en jättestor flotta, skilde man på högsjöflottan och skärgårdsflottan.

Det tyska ordet är hochseemarine. Och det engelska är blue water navy. Det har inget med höjden på vågorna att göra alltså. Utan det är mer uthållighet och aktionsradie än att tåla grov sjö.

Nej, du verkar dock ha väldigt svårt att inse varför vissa länder har atomubåtar. Hint: Det är inte för att det är roligt, eller billigt.



En sjömilitär operation under högsjöförhållanden.



Har jag påstått att det är något annat än det de kan göra?



Om de skulle skaffa sig ubåtar så är behovet att kunna samarbeta med USA och Storbritannien i första hand. Båda nationerna nyttjar uteslutande atomubåtar i Nordatlanten.



Primärt att skydda hamnområden och kustnära områden från ovälkommet sovjetiskt besök, och därigenom möjliggöra konvojmottagande. Konvojerna eskorterades dock av fregatter och atomubåtar, av förklarliga skäl.



Vilket jag aldrig sagt emot, vad gäller det första, och vilket jag aldrig påstått, beträffande det andra.



Slagkraft ja. Dock är fortfarande fartresurserna allt för små och uthålligheten allt för dålig fortfarande.



Återigen angriper du halmgubbar. När och var har jag påstått något om varför danskarna gjorde sig av med sina ubåtar? När och var har jag påstått att inte Tyskland har uppgifter inom NATO? När och var har jag påstått att de avskaffade konventionella ubåtarna i Storbritannien berodde på att de inte fyllde någon funktion?



Nej. Jag tror bestämt att du är det. Du verkar läsa in en hel massa saker i mina texter som jag aldrig skriver, och sedan upprört angripa dem.

Nordsjön och avstånden till Färöarna är inte så stora, Nordsjön kan patrulleras av konventionella ubåtar.
Stora konventionella ubåtar tar sig utan problem över världshaven med stöd av bunkerfartyg.

USA tog ett principbeslut att inte bygga nya konventionella ubåtar efter Albacoreklassen på 60 talet, Storbritannen har sålt sina sista konventionella ubåtar till Kanada, så vad ska de använda menar du än atomubåtar?

Holland skulle inte skydda sina hamnar med de förhållandevis stora Walrus, de skulle understödja NATO med fartyg och ubåtar i Nordsjön.
För övrigt var chansen att Sovjets fartyg tog sig till Hollands kust under krigstid minimal.

Så högsjöoperationer var ditt eget hittepå, nej Danmark har och har aldrig haft behov av atomubåtar.

Deras nuvarande flotta kommer av att de följt Natos önskemål, och den är långt ifrån optimal för det nuvarande säkerhetspolitiska läget i norra Europa.

Kom dock ihåg att Visby är byggd i komposit, skulle hon vara byggd av stål så skulle deplacementet i storleksordningen fördubblas. Så allt är inte svart eller vitt.


När jag var ombord på korvettbesök (kommer inte ihåg vilken av dem de var) så sa de att sjöförmågan är mycket god och ganska imponerande för fartyget. De såg ingen situation när de skulle vara begränsade på Östersjön.

Med en traditionell konstruktion i stål skulle fartygens deplacement vara 1100 ton. Detta är väl över 500-tonsgränsen för en korvett. Jag var inne på det lite i ett inlägg ovan. Längden är 72,8 meter.

Om man jämför med den mycket framgångsrika Flowerklassen (267 byggda) från VK2 så är Visby större. Flower var av stål och hade ett deplacement på 940 ton och en längd på 62,5 m. Den omtalade ryska Buyanklassen ligger på 950 ton och 75 m.

Så Visby är en korvett.

Om man nu jämför med Danmark så har väl det landet ingen kustbevakning? Några av deras fregatter, de med klen bestyckning, måste väl då betraktas som kustbevakningsfartyg? Givet de båda flottornas olika operationsområden så tycker jag därmed inte att danskarna överglänser oss. För vi har ju våra korvetter och robotbåtar, ett gäng ubåtar samt ett kraftfullt flygunderstöd. Till detta kan ju då också läggas kustbevakningens tre fartyg i Poseidonklassen på 3760 ton vardera.