Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Nej han dömdes för mord. Det var överklagandet av morddom jag diskuterade.
Johan Aspenlövs föräldrar överklagade Quicks morddom. Inte Qiucks försvar.

Jag tolkar det som så att även brottsoffret har ett ansvar att skydda sig själv och se till sitt eget bästa. Inte bara förvänta sig att någon utifrån hjälper henne – särskilt om hon själv strävar emot.

Om någon tar stora risker innebär automatiskt att denne någon mycket väl kan råka ut för otrevligheter. Det kommer alltså inte som en “total överraskning” att kvinnor som umgås med kriminella ofta råkar illa ut själva. Detta förminskar dock inte gärningsmannens skuld I frågan. Den som mördar är skyldig trots att offret visste om gärningsmannens instabila psyke och våldsamhet och därmed BORDE ha undvikit honom I möjligaste mån.

Det är oärligt av gammalmedia att måla upp en falsk bild och påstå att “vilken kvinna som helst” skulle ha kunnat råka ut för samma sak. Vilken medelåldersekonomiassistent som helst drar inte kokain och umgås inte med tungt kriminella. Därför löper de andra kvinnorna betydligt mindre risk för att drabbas på samma sätt som Lotta.

Men gammalmedia vill att alla kvinnorna I hela Sverige ska kunna identifiera sig med Lotta och förfäras av tanken hur “otrygg Sverige har blivit” och kräva skyddsdörrar till sina lägenheter så att våldsverkare inte ska kunna “bryta sig in”.. och fler kameror så att “våldsverkare inte ska kunna smyga sig bakom hörnet”.

Men vi som vet att Lotta själv – frivilligt – öppnade sin lgh-dörr till den tungt kriminella återfallsförbrytaren VET att ingen kamera I hela världen skulle ha kunnat rädda henne. Därför blir diskussionen om “vad kan vi göra åt detta?” - falsk.

Det måste vara så att människor läser denna tråd helt olika. Jag har inte någonstans stött på skildringar som går ut på en "helt orimliga helgonförklaring av Lotta o hennes liv. Allt var underbart med Lotta o allt hemskt med Martin". Jag tror de flesta håller med om att Martin säkerligen hade en hemsk uppväxt. Samtidigt har han nu begått ett ovanligt grisigt mord, och det är inte så konstigt att han får kritik för det. Att hans pappa mår dåligt nu tror jag säkert, men man kan inte uttala sig om vilken grad av kärlek och kontakt som funnits i den familjen. Martin verkar ha velat ha kontakt med familjemedlemmar och i frivårdens anteckningar ser man också att de tagit upp ämnet hålla kontakt med närstående. Det ingår ju i själva vårdprogrammet, så att säga, oavsett om frivårdens personal egentligen tror på det där eller ej. Familjen Jonsson verkar ju ärligt talat ha haft rätt grava problem sedan många år. Det är ju inte heller första gången Martins pappa får sitta och må dåligt över att en medlem i familjen slagit ihjäl någon.

Jag har inte sett någon helgonförklaring av Lotta, däremot en solidarisering med henne som brottsoffer. De som träder in till hennes försvar har helt klart för sig att hon inte mådde särskilt bra, till exempel. Hon brottades med sjukskrivning och medicinering. Det jag tycker är uppenbart är att det finns en stor skillnad i tolkning av hennes beteende och det har ingenting med helgonförklaring att göra. Vi som menar att hon inte får skylla sig själv lutar oss mot att det finns ett mönster, där sårbara personer får kontakt med människor som inte alls är bra för deras fysiska och psykiska hälsa och att de har svårt att ta sig ur den situationen. Polisen är numera helt på det klara med att det är så det fungerar. Det har gått framåt. Jag och säkert andra skulle också önskat att Lotta inte haft kontakt med Martin, men vi lägger inte skulden på henne för det som har hänt. Hennes klädsel, utseende och liknande fäster vi oss inte heller vid. Den var hennes ensak. Det var djupt tragiskt att hon råkade i klorna på denne manipulative man med sin enorma självupptagenhet. En person som Lotta, som inte har fast mark under fötterna rent psykiskt, har svårt att värja sig mot en sådan person. Hon försökte ju till och med hjälpa honom in i det sista, och detsamma gällde hans parallella flickvän A. Också ett beteende som jag tycker tyder på svag självkänsla, att man ska hjälpa den gris som slår en, istället för att tänka på sina egna behov. De hoppas han ska bli mildare i sinnet av hjälpen. De tror fel. Det är dock inget de behöver skämmas över.

Tycker inte Lotta framstår som en så svag person. Hon styrde o ställde rätt bra med Per. Skällde ut anhöriga som erkänt att hon inte som hon uppgav, var o hälsade på norrut. Klippte kontakt o blockade folk friskt bl a anhöriga, var som hon själv skrev "sjukt träningsmålmedveten".Fixade med sitt utseende, kläder, figur, postade bilder av sig själv, klädde upp sig raffigt. Festade o testade substanser. Var på anställningsintervjun för nytt jobb. Följde med Martin till psyk som "den psykiskt starkare" partnern.

De flesta som skulle betecknas inte må bra av psykiska orsaker skulle inte orka med ens hälften av detta.
Om den instans som sjukskrev henne skulle haft hela bilden klart för sig är det inte säkert att hon skulle haft fortsatt sjukpenning i vårt numera allt striktare samhälle.

Samtidigt som du påstår att “ingen” har helgonförklarat Lotta gör du det själv delvis

Har du tänkt på att din förklaring “sårbara personer får kontakt med människor som inte alls är bra för deras fysiska och psykiska hälsa och att de har svårt att ta sig ur den situationen” även skulle gälla för Per? Per satt fast I rävsaxen, eftersom Lotta helt hänsynslöst ljög mitt I nyllet på honom år ut och år in.

En normalfuntad Per skulle insett redan för länge sedan att verkligheten såg ut på ett annat sätt än dikten. Men Per ville så gärna tro på vad Lotta sa till honom så han hängde kvar – trots att han gång på gång blev besviken och lurad.

Så Lotta var även en “gärningsman” så fort hon själv var I maktposition. Man kan inte påstå att Lotta inte kunde se sitt eget bästa när det gällde Per. Hon visste att Per var viktigt för henne ekonomiskt och även psykiskt. Och hon struntade I att det var ohälsosamt för Per att leva för hoppet – som inte fanns.

Man kan alltså inte påstå att Lotta inte kunde lämna Per för att hon inte “vågade”. Hon lämnade inte Per helt och hållet, eftersom hon hade nytta av honom.

Ändå är det mest synd om Lotta när hon själv “bröt ihop” eftersom Magnus gjorde exakt detsamma gentemot henne själv. Då var det vi skattebetalare som skulle stå för fiolerna när Lotta inte orkade möta resultatet av den behandlingen som hon själv använde när det gällde Per.

När det gäller familjen Rudholm så vet vi ju redan att Lotta har varit placerad I ett fosterhem. Mamman har inte heller orkat följa rättegången. Syskonen tycks inte känna sin döda syster särskilt väl. Och Lotta har ljugit friskt till varenda en av familjemedlemmarna.

Ta bara det samtalet där Lotta meddelade att hon hade “raderat” sin egen syster ur sitt liv (inte Camilla utan den yngre). Bara så där? Hon fattade ingenting. Detta för att Lotta insåg att hon återigen hade åkt fast för lögn inför Per.

Sen skällde hon ut sin andra syster som hade kontaktat polisen. Trots att hon precis innan hade skrämt ihjäl henne genom att ropa på hjälp.

Inte lätt att vara medlem I familjen/släkten Rudholm. Inte om man ville ha en bra relation till sin släkting Lotta I alla fall.

Självupptagenhet var nog något Lotta delade med sin gärningsman. Likaväl som empatibrist.

Precis som Martin som också var sjukskriven o medicinerade, som brottades med barnlängtan o utanförskap, hade en helvetisk uppväxt, antagligen offer för sexuellt utnyttjande av barn - av sin egen alkoholiserade mor.
Det finns en förklaringsmodell till varför Lotta hamnade i relationscirkusen med Martin - och en förklaringsmodell för Martin. Det tar inte ifrån Martin skulden till att ha dödat henne - och ger henne ingen skuld för att han gjorde det.
Med socialpsykologiska modeller ska användas som förklaring till varför det blev så - inte som skuldfördelning.
Om vi ska ursäkta Lottas dåliga livsval med hur hon mådde - borde vi i ärlighetens namn också också se över bedömningen av Martins dåliga val. Han mådde nog också skit!

Nu är det ju så att Lotta har inte misshandlat eller mördat någon. Att ha konflikter med närstående är inte brottsligt. Att ha en knepig relation med ett ex är inte heller brottsligt. Utifrån det magra materialet i förundersökningsprotokoll broderar en del ut en veritabel roman om hur hennes ex-partner Per hade det. Han var säkert inte glad över att hans före detta flickvän inte ville vara tillsammans med honom längre, men den sortens besvikelser tillhör ju ändå det man kan kalla livet. Om det var brottsligt att berätta vita lögner om att man ska resa någonstans men inte gör det, alternativt att man ska göra något man inte riktigt kommer mäkta med att göra, då skulle väldigt många sitta inne.

Nu skulle jag verkligen önska att diskussionen kom att handla lite mer om brottet och om förövaren. Förutom den romantiska skildringen av hans sörjande far och älskade brorstyvson, har jag läst väldigt lite om det. Det är sida upp och sida ner om Lottas förmenta fel och brister. Jag tycker de låter rätt vanliga, faktiskt. Stockholm ska ju tydligen också vara världens mest singeltäta stad, så hon var ju inte ensam om att ha svårt med relationer. Det finns också en konstig föreställning om hur en deprimerad eller ångestfylld person beter sig. De ska knappt orka leva alls, men det stämmer inte. Det finns ett spektrum av möjligheter inom de sjukdomstillstånden. Vissa kommer inte ur sängen och det är som om en rullgardin dras ner. Andra kan tvätta, städa, träna, banta, köpa kläder, umgås med väninnan, gå ut med hunden, gå på krogen. Det är bara det att de har ångest vilket kan yttra sig genom tvära emotionella kast, ilska, säga upp bekantskapen med folk, göra konstiga bedömningar, sova dåligt, må dåligt. Jag tror läkaren som sjukskrev visste precis vad vederbörande sysslade med.

Några som kände Martin och som växte upp i Sundbyberg med omgivning skrev ju en del intressant tidigare i tråden. Mer sånt?

Hur media har förvanskat sanningen?

Exempelvis I denna artikel står det att Lotta gång på gång försökte lämna Martin, men att Martin inte hade tillåtit detta.

Från SMS-konversationen vet vi att det var Martin som frågade flera gånger ifall Lotta ville avsluta relationen. Martin hade ju även Angeliga så för honom skulle det inte ha inneburit “the end of the world”, men Lotta sa ALDRIG rakt ut att det var slut mellan dem. Tvärtom bara att hon mådde dåligt och att Martin hade ljugit och varit otrogen.

Det står I artikeln att NÄR Lotta träffade Martin blev hon deprimerad.

Fast vi vet ju att hon var sjukskriven långt innan dess. Det var alltså inte “Martins fel” ifall Lotta var debrimerad. Sen kan man tänka sig hur deprimerad Per blev när han ertappade Lotta komma med osanning. Gång efter gång..

Man skriver I artikeln att Martin var jättesvartsjuk. Men man skriver inte att även Lotta var väldigt svartsjuk.

Det står I artikeln att Lotta inte kunde kapa banden, eftersom Martin var så aggressiv. Men det står inte att Lotta inte kunde kapa banden, eftersom hon ville ha barn med Martin.

Vidare skriver man att till målsägarbiträdet hade Lotta sagt att hon hoppades och trodde att Martin skulle lämna henne ifred, eftersom han hade träffat en annan. Men inför Martin var Lotta arg för att han inte hade kontaktat henne och att han hade träffat en annan..

Det är helt enkelt ohederligt att beskriva en komplicerad verklighet som om det vore så där enkelt – och förskräckligt. Att en kvinna inte KAN lämna en man hur mycket hon än försöker. Och att samhället inte hjälper henne, fast hon ber om hjälp.

Det är ohederligt och det gör man endast för att manipulera läsaren att tro att verkligheten ser ut på ett visst sätt – när den egentligen ser ut på ett annat sätt.

Jodå. Lotta har misshandlat Per psykiskt under 8 års tid.

Och jag vill påstå att det även ska räknas som psykisk misshandel av ens närstående när man först skickar fruktansvärda misshandelsbilder till dem till för att “sparas ifall det händer henne något” - men sen blir aggressiv och förbannad när dessa polisanmäler händelsen I hopp om att kunna skydda Lotta.

Det är precis denna fan ta dig om du agerar – och fan ta dig ifall du inte agerar.. - attityden som ska räknas som psykisk misshandel.

Man kan inte heller kalla det för “vita lögner” när man checkar in med sin nya på ett hotell för att ha lite häftig sex med honom och samtidigt låter sitt ex sitta hundvakt åt en I hopp om att man skulle “börja må bättre” så att de två kunde bli ihop igen. Det är ett riktigt fult sätt att utnyttja godtrogna människor.

Om en sjukskriven människa orkar tvätta, städa, träna, banta, köpa kläder, umgås med väninnan, gå ut med hunden, gå på krogen.. så undrar jag varför hon inte även orkar jobba heltid?

Vilsen medelålders kvinna som längtar efter kärlek möter vilsen yngre man som också söker kärlek. Han med våldsamt brokigt förflutet. Bägge sjukskrivna o kroppsfixerade börjar snorta kola o festa tillsammans. De drömmer om att bilda familj o gemensamma barn.
Han slår henne, hon förlåter, han slår henne igen, hon förlåter igen. Han är otrogen, hon blir sur, gör en polisanmälan men ångrar sig då han återvänder till henne. Hon ljuger för sin omgivning.
Hon vill umgås o ses mer, han mår dåligt, missbrukar för mycket, får ingen passande psykhjälp. Han festar mer, hon tjatar mer om att ses, flera hundra sms skickas i bägge riktningar.
Hon stämmer träff med honom, han kommer sju timmar tidigare hem till henne o släpps in. Där någonstans blir han bindgalen o slår ihjäl henne. Han ringer ambulans o polis. Hon dör.[/i]

Det är så det var och borde ha framställts från början. Obegripligt våld i nära relation med tidiga varningstecken, missbruk o nedlagd polisanmälan. Hur många fall sker inte varje vecka? Där 1-2 fall per månad leder till att en part dör - de flesta förövare får inte livstidsdom. Detta är vardagsmat för de som är satta att skrapa ihop resterna.

Varför fick just Martin-Lotta fallet så stor uppmärksamhet?
Jo för att det framställdes som något helt annat! Rätt taskigt mot alla andra offer som inte får den mediala uppmärksamheten.

Och obegripligt att man gick ut med gärningsmannens identitet o bild innan dom. Det var på gränsen - eller över den - till förtal som man framställde allt han skulle gjort, stalkat, skrikigt o brutit sig in.

Det är inte omöjligt att nämndemännen i Tingsrätten, som inte är jurister, också låtit sig påverkas av detta - hade en annan dom varit möjlig såsom mediala trycket såg ut??
Det är därför jag vill diskutera domen.

Håller fullständigt med dig. Det skulle göra att tråden åter blev intressant men tyvärr har jag ingen information om Martin utöver det som varit officiellt.

Det var överklagande av livstidsdom som jag kommenterade och det framgick alldeles tydligt av mitt inlägg. Försök inte bortförklara att du har dålig läsförståelse.