17-åriga Lisa Holm försvann i Blomberg på Kinnekulle 2015-06-07 och hittades mördad

Det har ältats fram och tillbaka med genomförande tiden. Att NB inte skulle hinna inom den tidsram som framkommit.
Som jag ser det hade NB gott om tid. Man får tänka sig i det translika sinnestillstånd han befann sig i. Hög stressfaktor och ett högt adrenalinpåslag. Då går den i racerfart och eftersom det inte verkar vara någon amerikaresa till Martorp borde han hunnit med både rök och pissepaus.
Det var ju tur att han inte mötte någon under sin färd den hade han förmodligen mejat ned också i det tillstånd han befanns sig i.

Det vore intressant om NB kunde delge varför han åkte till fiket denna kväll och vad som utlöste denna gärning. Det kanske kommer han har ju inte motsatt sig det hela utan hittils vill han bara inte kommentera det hela.

Det har ältats fram och tillbaka med genomförande tiden. Att NB inte skulle hinna inom den tidsram som framkommit.
Som jag ser det hade NB gott om tid. Man får tänka sig i det translika sinnestillstånd han befann sig i. Hög stressfaktor och ett högt adrenalinpåslag. Då går den i racerfart och eftersom det inte verkar vara någon amerikaresa till Martorp borde han hunnit med både rök och pissepaus.
Det var ju tur att han inte mötte någon under sin färd den hade han förmodligen mejat ned också i det tillstånd han befanns sig i.

Det vore intressant om NB kunde delge varför han åkte till fiket denna kväll och vad som utlöste denna gärning. Det kanske kommer han har ju inte motsatt sig det hela utan hittils vill han bara inte kommentera det hela.

Från galenskap till vetenskap.
Det är är offrets reaktion (lidande, skräck, fruktan, dödsångest) som ger sexuell upphetsning.
Sadisten har intensiva sexuella fantasier om att totalt dominera en annan person.
Sexuell sadism är ett brett spektra med förödmjukelser, psykisk karaktär till fysisk tortyr och stympning med mord som värsta utpost.
Ingen sexualsadist är likt en annan - det beror helt på tändningsmönstret och den egna fantasin vilket återspeglas via mordet och MO och handlar om allt mellan att visuellt glo och onanera till fullfjädrade tortyrkammare.[/b]

Allt från att bedra offret (manipulera) till mordet handlar om makt, dominans och kontroll.
Strypning (manuellt eller med ligatur) är vanligt förekommande och sägs bero på just sadismen - reglerbart, utdraget och ger en närhet till offret. Kontroll, omnipotent känsla av makt och samma sak med bindande och snaror där offret är helt underdånigt förövaren och kan inte försvara sig.

Kontroll.
...Nåt som de fega, misslyckade asen inte lyckas med på normalt sätt och ger sig då på sköra offer som lätt kan övermannas och så tänder de sexuellt på detta sjuka våld.

Även om själva rättsfallet är ointressant att traggla vidare i vid det här laget så finns det ändå skäl att kommentera de här påståendena på ett mer principiellt plan.

Om det inte funnits bevisning hade Nerijus inte dömts för mord, därför är detta ett rent nonsensargument. Bevis är bevis, oavsett om de är direkta eller indirekta.

Läser man domskälen i HR så framstår det också klart hur domstolen har resonerat. Den samlade bevisbilden där allt från fyndplatserna för NB:s DNA till vittnesiakttagelser och all frånvaro av tecken på att Aivaras eller någon annan skulle ha varit ute och snurrat runt ladan vid tiden för brottet gör att man utesluter alla scenarion där NB på något vis skulle ha agerat hjälpreda för att städa upp efter någon annans brott.

Denna bevisning är inte mindre värd än eventuell "direkt" bevisning i form av ex.vis vittnesmål till själva dödandet. Och som vi kommenterat tidigare så skulle man kunna snacka bort det mesta i bevisväg utom just direkta vittnesiakttagelser/videoinspelningar av brottet med precis samma typ av teoretiska argument om man ville:
- Fingeravtryck på vapnet? - Han hjälpte bara den riktiga mördaren att städa undan
- Sperma på offrets trosor - Han kom förbi den döda kroppen och fick ett anfall av nekrofili etc etc.

Bevis måste alltid sättas in i en helhet. Och när denna helhet inte ger utrymme för några alternativa GM så blir sådant som alla DNA-fynden på offrets kropp (kläder) till direkt bevisning eftersom det inte finns någon annan rimlig förklaring till dem än att det var mördaren som avsatte dem.

Jag kan tycka lite synd om dig. Du ägnar så mycket tid och energi åt att gräva i brottsfall och skaffa dig massa detaljkunskaper om dem och så hamnar du ändå fel i centrala slutsatser därför att du inte lyckas förstå dig på grundläggande saker i juridiken.

Åklagaren ska bevisa sin gärningsbeskrivning och den tilltalades skuld. Så långt är det rätt. Likaså att det kan uppkomma situationer där det i praktiken ändå blir den åtalade som måste förklara sig och där man annars kan utgå från åklagarens version om han inte gör det.

Av det följer emellertid inte att det här skulle vara någon slags binär egenskap hos bevisföringen: Att så fort den åtalade påstår något så måste åklagaren motbevisa det. Det är inte så bevisbördan fungerar. Principen om rimligt tvivel gäller. Åklagaren behöver inte lägga tid på att rada upp bevis och argument mot uppenbart orimliga bortförklaringar. H*n kanske ändå väljer att göra det för alla eventualiteter. Men det är inget krav.

Säg att NB verkligen hade påstått att han hittat kroppen hängd, drabbats av ett nekrofiliskt lustanfall och efter det i rädsla för upptäckt flyttat undan kroppen till Martorp. Det krävs inte direkt bevisning från åklagarens sida för att ett sånt påstående gör att brottet i ett svept reducerad till griftefridsbrott. Det räcker för åklagaren att påminna om att det är en osannolik och synnerligen långsökt hypotes och att det inte finns några fynd eller vittnesiakttagelser som tyder på att en tredje person skulle ha begått själva huvudbrottet.

Därmed inte sagt att tämligen långsökta bortförklaringar aldrig friar en åtalad ("Jag blev så stressad efter olyckan att jag öppnade min sjuttiofemma i handskfacket och tog några rejäla supar medan jag väntade på polisen"). Men det ger absolut inget automatiskt "Get out of jail card" bara för att åklagaren inte med direkt bevisning solklart kan visa att rövarhistorien inte kan vara sann.

Vad vi kan se på HR:s resonemang är att det inte finns något som tyder på att några historier om uppstädning efter rik knös hade hjälpt NB (Att man på allvar kan tro att "Jag hittade henne död och förgrep mig sen på kroppen" skulle ha kunnat göra det visar på en bristfällig förståelse för bevisvärdering i ett fall med så mycket annat bevisning). Återstår då brodern.

Du minns säkert att jag oroade mig för detta i början, innan bevisningen offentliggjordes. Då blev jag övertygad om att såna undanflykter inte hade hjälpt heller. Just för att historien inte går ihop. Det finns inget som stöder ett scenario där AB lånar bilen (det fick han ju i princip aldrig göra), mördar henne utan att lämna några spår, kör hem i blixtfart till NB som utan handskar beger sig i samma blixtfart till ladan för att städa upp. Varvid han avsätter spår även på insidan av byxorna, röret hon hängdes upp i och dessutom orsakar en kontamination av hustruns DNA på trosorna. Samma NB som dagen innan låtsas att han inte hittar vägen ett par kilometer från mordplatsen bara för en ung, blond tjej med samma kroppsbyggnad som mordoffret.

Det hade behövts finnas något mer för att eventuellt så rimligt tvivel. Mer oklara och motsägelsefulla uppgifter från AB. Mer tid för NB att hinna till ladan, hämta kroppen och dumpa den om han inte var på plats från början. Och någon form av kontaktförsök mellan bröderna. Ett telefonsamtal från AB till NB vid säg kl 18.45 hade kanske kunnat vara förödande för åklagaren (med all rätt naturligtvis)

Men nu existerar inget av det där. Och det finns ingen princip för bevisvärdering i det svenska rättssystemet som gör att åklagaren med automatik hade tvingats leta fram en massa fler bevis bara för att NB dragit någon rövarhistoria i domstolen. Det är bara i din fantasi spelet hade välts över ända om han förklarat sig

Varför du sen anser att hypotesen NB som uppstädare är mycket mer sannolik än hypotesen NB som mördare har jag ingen aning om då inget rationellt skäl för saken har lagts fram vad jag kan minnas.

Även om själva rättsfallet är ointressant att traggla vidare i vid det här laget så finns det ändå skäl att kommentera de här påståendena på ett mer principiellt plan.



Om det inte funnits bevisning hade Nerijus inte dömts för mord, därför är detta ett rent nonsensargument. Bevis är bevis, oavsett om de är direkta eller indirekta.

Läser man domskälen i HR så framstår det också klart hur domstolen har resonerat. Den samlade bevisbilden där allt från fyndplatserna för NB:s DNA till vittnesiakttagelser och all frånvaro av tecken på att Aivaras eller någon annan skulle ha varit ute och snurrat runt ladan vid tiden för brottet gör att man utesluter alla scenarion där NB på något vis skulle ha agerat hjälpreda för att städa upp efter någon annans brott.

Denna bevisning är inte mindre värd än eventuell "direkt" bevisning i form av ex.vis vittnesmål till själva dödandet. Och som vi kommenterat tidigare så skulle man kunna snacka bort det mesta i bevisväg utom just direkta vittnesiakttagelser/videoinspelningar av brottet med precis samma typ av teoretiska argument om man ville:
- Fingeravtryck på vapnet? - Han hjälpte bara den riktiga mördaren att städa undan
- Sperma på offrets trosor - Han kom förbi den döda kroppen och fick ett anfall av nekrofili etc etc.

Bevis måste alltid sättas in i en helhet. Och när denna helhet inte ger utrymme för några alternativa GM så blir sådant som alla DNA-fynden på offrets kropp (kläder) till direkt bevisning eftersom det inte finns någon annan rimlig förklaring till dem än att det var mördaren som avsatte dem.



Jag kan tycka lite synd om dig. Du ägnar så mycket tid och energi åt att gräva i brottsfall och skaffa dig massa detaljkunskaper om dem och så hamnar du ändå fel i centrala slutsatser därför att du inte lyckas förstå dig på grundläggande saker i juridiken.

Åklagaren ska bevisa sin gärningsbeskrivning och den tilltalades skuld. Så långt är det rätt. Likaså att det kan uppkomma situationer där det i praktiken ändå blir den åtalade som måste förklara sig och där man annars kan utgå från åklagarens version om han inte gör det.

Av det följer emellertid inte att det här skulle vara någon slags binär egenskap hos bevisföringen: Att så fort den åtalade påstår något så måste åklagaren motbevisa det. Det är inte så bevisbördan fungerar. Principen om rimligt tvivel gäller. Åklagaren behöver inte lägga tid på att rada upp bevis och argument mot uppenbart orimliga bortförklaringar. H*n kanske ändå väljer att göra det för alla eventualiteter. Men det är inget krav.

Säg att NB verkligen hade påstått att han hittat kroppen hängd, drabbats av ett nekrofiliskt lustanfall och efter det i rädsla för upptäckt flyttat undan kroppen till Martorp. Det krävs inte direkt bevisning från åklagarens sida för att ett sånt påstående gör att brottet i ett svept reducerad till griftefridsbrott. Det räcker för åklagaren att påminna om att det är en osannolik och synnerligen långsökt hypotes och att det inte finns några fynd eller vittnesiakttagelser som tyder på att en tredje person skulle ha begått själva huvudbrottet.

Därmed inte sagt att tämligen långsökta bortförklaringar aldrig friar en åtalad ("Jag blev så stressad efter olyckan att jag öppnade min sjuttiofemma i handskfacket och tog några rejäla supar medan jag väntade på polisen"). Men det ger absolut inget automatiskt "Get out of jail card" bara för att åklagaren inte med direkt bevisning solklart kan visa att rövarhistorien inte kan vara sann.

Vad vi kan se på HR:s resonemang är att det inte finns något som tyder på att några historier om uppstädning efter rik knös hade hjälpt NB (Att man på allvar kan tro att "Jag hittade henne död och förgrep mig sen på kroppen" skulle ha kunnat göra det visar på en bristfällig förståelse för bevisvärdering i ett fall med så mycket annat bevisning). Återstår då brodern.

Du minns säkert att jag oroade mig för detta i början, innan bevisningen offentliggjordes. Då blev jag övertygad om att såna undanflykter inte hade hjälpt heller. Just för att historien inte går ihop. Det finns inget som stöder ett scenario där AB lånar bilen (det fick han ju i princip aldrig göra), mördar henne utan att lämna några spår, kör hem i blixtfart till NB som utan handskar beger sig i samma blixtfart till ladan för att städa upp. Varvid han avsätter spår även på insidan av byxorna, röret hon hängdes upp i och dessutom orsakar en kontamination av hustruns DNA på trosorna. Samma NB som dagen innan låtsas att han inte hittar vägen ett par kilometer från mordplatsen bara för en ung, blond tjej med samma kroppsbyggnad som mordoffret.

Det hade behövts finnas något mer för att eventuellt så rimligt tvivel. Mer oklara och motsägelsefulla uppgifter från AB. Mer tid för NB att hinna till ladan, hämta kroppen och dumpa den om han inte var på plats från början. Och någon form av kontaktförsök mellan bröderna. Ett telefonsamtal från AB till NB vid säg kl 18.45 hade kanske kunnat vara förödande för åklagaren (med all rätt naturligtvis)

Men nu existerar inget av det där. Och det finns ingen princip för bevisvärdering i det svenska rättssystemet som gör att åklagaren med automatik hade tvingats leta fram en massa fler bevis bara för att NB dragit någon rövarhistoria i domstolen. Det är bara i din fantasi spelet hade välts över ända om han förklarat sig

Varför du sen anser att hypotesen NB som uppstädare är mycket mer sannolik än hypotesen NB som mördare har jag ingen aning om då inget rationellt skäl för saken har lagts fram vad jag kan minnas.

Vad är det för bevis och hur har du kommit fram till den slutsatsen?

Jag vill veta vad du anser vara bevis för att NB gjort sig skyldig till griftefridsbrott.

Du har alltså inga bevis för att NB:s blod hamnade på Lisas kläder efter hennes död. Det heter numera att du har en egen liten teori kring blodspåren och det är allt.

Det är därför man måste titta på hela utredningen. Törs du dig på att lämna din förklaring till varför NB dömdes för mord? Vad var det för omständigheter som ledde fram till fällande domar? Eller är helheten något totalt ointressant för dig?

Du får förklara hur du tänker. Hur kan NB vara skyldig till griftefridsbrott om det inte går att bevisa att hans blod hamnade där efter att Lisa dött? Vad finns det mer för bevis för det brottet menar du? Jag är helt säker på att NB dömts för mord oavsett vilka förklaringar han lämnat. Allt står inte och faller med hans påståenden. Allt ska bevisas, även vid erkännanden.

Du vill alltså inte diskutera VAD som ledde fram till att han dömdes för mord?

Jag har inga bevis för att NB:s blod hamnade på Lisas kläder efter hennes död. Har du några bevis för att blodet hamnade på Lisas kläder före hennes död?

Jag upprepar för femtioelfte gången det du citerade och fetade: Det finns inga bevis för att han har begått mer än griftefridsbrott.

Fast om man ska hårdra det på det vis som du gör, så kan man ju påstå att Nerijus bara petade på hennes kläder och snaran och sen gick därifrån - chockad över synen av en död flicka som hänger i en snara med tejp runt hela huvudet på hans arbetsplats. Kanske kände han sig obekväm över hennes nakenhet och försökte rätta till hennes kläder. Kanske hade han funderingar på att plocka ner henne och råkade nudda vid snaran, men ångrade sig.

Under den här tiden var den verklige mördaren och hämtade ett fordon för bortforsling av kroppen.