Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

Fast det är ju inte riktigt så enkelt. Här handlar det mer om vilken makt folket ska ge denna statliga institution. Just nu har den exklusiva rättigheter att styra räntor och efterfråga och i viss mån penningutbud. Många anser att marknaden bör styra detta själva och inte ge den makten till staten.

Är det inte rimligare att marknaden sätter de korta räntorna? I dagens läge har vi en riksbanksdirektion som sätter räntorna likt en kommunistisk planekonomi.

Precis. Pengar bör konkurrensutsättas. Swedbanks pengar ska inte vara identiska med Handelsbankens pengar utan värderas utifrån bankens likvida position.

Det är lustigt att så många marknadsliberaler anser att vi ska privatisera alla marknader och varor men inte pengar. Pengar ska vara förstatligade och de korta räntorna hanteras likt en planekonomi.

Vad tror du om usa och deras höga skuldsättning?
Är usa, om H. Klinton vinner valet, snart en kommunistisk nation eller lyckas de lösa det den här gången också?

(Foliehatten är påtagen )

Det är faktiskt så dom gör. De kollar "Har vi tillräcklig kapitaltäckning för det här lånet?" Om svaret är ja, så skapas ett balanserat kontrakt mellan banken och låntagaren. Banken lånar ut pengar och låntagaren ger sin nyköpta egendom som säkerhet (pant). Pantbrevet är värt lika mycket som de utlånade pengarna och deklareras som en tillgång i banken. Banken har lika mycket pengar som innan på sista raden i bokföringen. Banken måste dock hålla en viss ratio av kapitaltäckning mot mängden lån man har utstående, enligt lag.

De utlånade pengarna hamnar slutligen på ett bankonto någon stans, kanske säljarens bankonto. Där utgör de kapitaltäckning för nya lån. Man kan således låna ut hur mycket pengar som helst genom att pengarna går runt hela tiden.

De skapar inte pengar ur tomma intet och du förklarar ju själv varför. De skapar pengar mot en pant.

Alla banker är på sätt och vis pantbanker. Om man betraktar dem som pantbanker så blir det mentalt lättare begripa vad banker sysslar med.

Precis, man växlar egentligen en tillgång mot en annan. I bostadslånens fall så är det ju lite shady, för du äger ju egentligen inte tillgången som du tar lån på ännu. Därför är köpekontrakten bindande, och när du har denna "köp termin" på din blivande bostad så är det okej att få lånet.

Alltihopa vilar dock på en kritisk punkt: vädringen av bostaden. Därmed så är det luftpengar på sätt och vis. Kunden tar den fetaste risken iom att kunden får lägga in mellanskillnaden om värderingen skulle rasa och banken säljer panten.

Hehe.

Det är svårt att säga, men USA lever ju över sina tillgångar, och har så gjort ända sedan Bretton-Woods kollapsade och peggen mot guldet försvann. Tänker på deras handelsbalansunderskott som under hela 60-talet var i stort sett nära noll, med ett litet överskott, för att sedan falla med start 1971, samma år som guldpeggen övergavs.

I 45 års tid har alltså USA köpt för ett högre värde än vad man sålt för och finansierat mellanskillnaden med lån. Man kan tycka att dollarn i ett sådant läge bör deprecieras kraftigt men så har inte varit fallet, USA har lyckats hålla uppe efterfrågan på dollar tack vare ett utbrett globalt finansiellt nätverk som möjliggör betalningar i dollar över hela världen. Ett nätverk som lett till att handeln med råvaror i mångt och mycket sker via dollar. USA har även sina allierade i Mellanöstern (som man håller hårt i, det ser vi idag) som gör att oljan också till stor del handlas i dollar. Och man sköter också transporterna av många varor över "de sju haven" via handelsfartyg (skyddade av den amerikanska flottan).

Det har fungerat i 45 års tid och så länge USA kan hålla uppe efterfrågan på dollar tror jag de kan fortsätta leva över sina tillgångar. Jag tror frågan är hur länge andra länder kommer acceptera att USA lever över sina tillgångar. Det kan bli en stor kamp om vilken valuta som ska fungera som någon sorts "världsvaluta" och det i sin tur kan leda till konfrontation.

Jag tror att det i någon mening betyder väldigt mycket vem som transporterar varorna, för den som transporterar varorna bestämmer i någon mån i vilken valuta varorna ska byta ägare. Det kan bli en strid och konfrontation i de viktiga asiatiska farvattnen om vilka som har rättigheterna att transportera varor där. Möjligen att Kina och Ryssland slår ihop sina flottor för att helt sonika ta över de asiatiska farvattensvägarna och därmed ta över en stor del av varutransporten och sätta världshandeln i råvaror exempelvis i yuan eller rubel. Börjar de kinesiska och ryska bankerna och investmentbankerna etablera sig i Asien och göra det lätt att genomföra betalningar i rubel eller yuan tror jag dollarn kommer deprecieras kraftigt och USA:s stora import minska.

Det kan i sin tur leda till att USA tycker "demokrati" ska spridas i de asiatiska länderna medan Kina och Ryssland stödjer de asiatiska "diktaturerna".

Balansen i Mellanöstern är också viktig för dollarns efterfråga. Kommer ryska bolag kunna börja konkurrera med amerikanska bolag om transporten av olja och de finansiella möjligheterna till enkla betalningar via olika mellanhänder inom investmentbanker och andra finansiella institut? Putin är ju uppenbarligen beredd att bomba skiten ur Aleppo enbart för att åtminstone ha en arabisk regering bakom sig.

Med Hillary tror jag det blir "business as usual". Dvs USA kommer fortsätta verka för en global efterfråga på dollar och hög import. Med Trump tror jag USA kommer försöka sluta leva över sina tillgångar, införa importtullar och få ner underskottet i handelsbalansen. Vilket skulle få dollarn att depreciera och Wall Street att förlora intäkter som finansiella mellanhänder i både Asien och Mellanöstern.

Svåra frågor detta. Men jag tror Hillary vinner, vilket jag tror kommer innebära ett fortsätt högt spänningsläge mellan USA och Ryssland.

Blancolån då?

Problemet är att bankerna inte behöver förhålla sig till något, inte något reservkrav eller någon mängd guld. Pantbrevet blir då bara luft eftersom banken själva bestämmer värdet på fastigheten.

Sen ska pengarna över till säljarens konto i en annan bank. Vad händer då? Jo, då måste banken föra över PENGAR via RIX. De måste alltså låna upp eller använda eget kapital. De kan inte slå in en godtycklig summa och skicka över utan de måste faktiskt ha pengar för transaktionen.

Fast det är ju absolut inte samma sak som att ha någon form av reserv för utlåningen. Det är ju bara mellanskillnaden i clearingen som eventuellt skickas över (eller tas emot) beroende på om man vid dagens slut uppvisar underskott eller överskott. Man kanske lånar ut 100 miljoner på en dag men mellanskillnaden på clearingen är 10 000 kr.

Men jag håller med dig i det att en bank kommer inte kunna låna ut ohämmat pga detta, men det har ju RB ändrat på genom att ha köpt upp massvis med obligationer och ökat bankernas fordringar. Likviditetsöverskottet i banksystemet gör ju att banker knappt uppvisar underskott i dagens läge. Men denna begränsning i bankernas utlåning är så liten att den i det stora sammanhanget blir ointressant att diskutera.

De är en väldigt liten del av lånen och där har ju banken din inkomst och lagstiftningen som säkerhet.

Du hör ju själv. Inkomst och lagstiftning... Banker skapar pengar ur tomma intet. De tar inte från nånting för att skapa pengarna, och därmed skapar de ur tomma intet.